ABB: Maktkamp!
2015-06-28 10:50, Edited at: 2015-06-30 12:50Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i jättekoncernen ABB köpvärd eller ej?
Vad har hänt?
"Företagspiraten" Christer Gardell med sin fond Cevian har köpt en ägarandel på drygt 5% av ABB.
På hans agenda är att bli storägare i bolag, alliera sig med andra storägare, och få till förändringar i bolaget för att på ganska kort sikt skapa bättre avkastning (kursökning och/eller aktieutdelningar etc) för aktieägarna.
Hur?
Enl Gardells kokboksrecept bla:
1)
Tillsätt ny företagsledning som kan få bättre fart på "dököttet" (bolaget).
Gärna folk med bakgrund från någon internationell företagskonsultfirma som McKinsey (där Gardell själv tidigare var Nordenchef).
2)
Stycka upp bolaget i småbitar (flera separata börsnoterade bolag).
Tanken med det är att flera separata börsbolag ofta värderas högre än en stor klump.
a.
Tex hittar aktieinvesterare potential i delar som man inte på samma sätt beaktade i den stora klumpen.
//Edit: Det lär särskilt gälla om en stor koncern tex innehåller totalt två affärsområden varav tex
...ett dåligt affärsområde med en dålig ekonomisk utveckling
...och ett bra affärsområde med en mycket god ekonomisk utveckling
Aktieinvesterare ser då bara en stor klump som totalt sett har en halvbra ekonomisk utveckling.
Men delar man upp koncernen i två separata börsbolag (motsvarande respektive affärsområde)
...lär det dåliga affärsområdet värderas lågt
...men det bra affärsområdet lär värderas så mycket högre än som del i klumpen
vilket gör att summan av de båda separata börsbolagen blir större än när de ingår i ett och samma börsbolag.
Tex är det ev Gardells "våta dröm" att
...särnotera ABB:s fina verksamhet för industrirobotar som ett separat börsbolag
...skära bort vissa dåliga delar av ABB:s elnäts-utrustningsverksamhet
//
b.
Och tex kan företagsledningen i ett mindre, separat börsbolag bli stimulerad av uppmärksamheten och börskurs-förändringarna i ett separat börsbolag, gärna om företagsledningen har stort ersättningsprogram kopplat till aktiekursens utveckling (optioner, aktier etc).
3)
Få andra bolag intresserade av att köpa hela klumpen eller delar för en hög budkurs.
Tex kan ett syfte med uppstyckning vara att uppköpande bolag blir mer intresserade av att köpa någon del som passar bättre in i det uppköpande bolaget, än hela klumpen.
4)
Pumpa bolaget på överskottskapital.
Exempel: Lastbilstillverkaren Volvo där Cevian sedan tidigare är storägare och Gardell ville få till så stora aktieutdelningar så att Volvo (enl affärsmannen Carl Bennet) skulle utarmas på kapital och gå omkull i den kris som senare följde.
Nedan ur tidigare blogginlägg (från 8 jun 2015): http://www.redeye.se/aktiebloggen/storbolags-racet-2015-del-1
- -Här börjar utdraget från det blogginlägget- - -
Klassiskt videoklipp (tydligen inspelat hösten år 2009) där Getinges storägare och styrelseordförande Carl Bennet anklagar fonden Cevian (med Christer Gardell i spetsen) för att ha velat att Volvo skulle dela ut så mycket pengar så att Volvo skulle ha gått omkull: https://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI
(Cevian är ju storägare i Volvo.)
Bennet från ca 3 min 40 sek in i klippet:
"Och låt mig då ta ett exempel till; Volvo.
Hade Christer Gardells förslag om utdelning (som drevs på - på Volvo för ett år sedan) - om det hade verkställts, då hade det bolaget fått ställa in betalningarna.
Och ändå bjuds den människan in och (att) stå i tv i (tv-programmet) 'Agenda' och diskutera med (dåvarande ordförande i fackföreningen LO) Wanja (Lundby-Wedin) det ena och det andra.
Ja, men det är fullständigt åt helvete om jag får lov att säga det.
Förlåt att jag...Jag säger det här på fel sätt och det är jag ledsen...Jag ska uttrycka mig mera...
Åhörare: Du är som Luther.
Bennet: Ja, precis. Precis. Jag är som Luther.
Nej, men det är helt otroligt att folk liksom inte säger att...och åskådliggör(a) att hade det här genomförts som den här personen har föreslagit, så hade det gått helt åt skogen.
I själva verket så står personen och ser halvt myndig ut klockan 9, kvart över 9 en söndagkväll tillsammans med en utav landets ledande fackföreningspersoner.
Det är otroligt tycker jag."
https://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI
- -Slut på utdrag från det blogginlägget- - -
//Edit: Även kontroversiellt med insiderbrotts-härvan kring en Cevian-anställd enl tidigare blogginlägg från mars 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ossian-hellers-ett-paranormalt-aktiegeni
...I och för sig jobbar han inte längre kvar på Cevian
...och han friades i domstol från alla misstankar om insiderbrott.
Men blogginlägget reser en hel del frågetecken och lär ha påverkat Cevians rykte.
//
Vidare ur Gardells piratstrategier:
5)
Inled stora kostnadsbesparingar i det bolag som Cevian blivit storägare i.
Att Gardell nu försöker få inflytande i ABB är hans kanske största utmaning hittills.
...Efter att tidigare som nämnt ha jobbat på McKinsey
...blev han vd för investmentbolaget Custos (med finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg) som storägare, och gjorde en del affärer där enl Gardell-kokboken.
Bla uppköp av transportfirman ASG, uppstyckning av kemikoncernen Perstorp osv.
Låg väl även bakom att byggbolaget Skanska knoppade av separata fastighetsbolaget Drott som senare blev uppköpt osv.
...och startade sedan år 2002 sitt egna fondbolag Cevian tillsammans med Lars Förberg (som också var med på Custos).
Och Gardells långa fingrar har bla trängt in i Volvo där Cevian nu har en ägarandel på 8% och en röstandel på 14%: http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/volvoaktien/largest_owners/Pages/largest_owners.aspx
Det har väl bla retat gallfeber på Handelsbanks-sfären som via sitt investmentbolag Industrivärden sedan tidigare är Volvos huvudägare med en ägarandel på 7% men en röstandel på 21%.
Bla har väl sfären i det längsta motarbetat att Cevian skulle få in företrädare i Volvo-styrelsen, men där har Cevian nu fått in sin representant, tysken Eckhard Cordes (som tidigare bla varit chef för Volvos ärkekonkurrent Mercedes lastbilar): http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/corporate_governance/styrelse_kommitteer/styrelse_ledamoter/Pages/EckhardCordes.aspx
Och i Volvos valberedning (totalt 5 pers som föreslår Volvos styrelseledamöter) sitter sedan tidigare Lars Förberg: http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/corporate_governance/valberedning/Pages/valberedning.aspx
Var det tex Gardell som låg bakom händelseförloppet som gjorde att Handelsbanks-sfärens toppfigur Sverker Martin-Löf tvingades lämna sin position med svansen mellan benen (pga skandalen kring blöjtillverkaren SCA med privatjet-flygningar osv)?
Var tanken med det att få bort en besvärlig Cevian-motståndare?
Bla sa Martin-Löf att sfären blivit otillbörligt avlyssnad och att det polisanmälts osv.
Var Gardell redo att gå så långt för att få sin vilja igenom?
Själv förnekar han säkert alla påstådda oegentligheter.
...Volvo är värt drygt 230 miljarder kr på börsen vid en börskurs på knappt 110 kr: http://www.bloomberg.com/quote/VOLVB:SS
Men ABB är en ännu större klump för Gardell att bita i.
...ABB har ett börsvärde på nästan 420 miljarder kr vid börskurs ca 180 kr: http://www.bloomberg.com/quote/ABB:SS
Dessutom har ABB en mäktigare ägarsfär (familjen Wallenberg) än Volvo (med Handelsbanks-sfären).
Tex är Handelsbanks-sfärens holdingbolag investmentbolaget Industrivärden där stora ägarposter i olika börsbolag som Volvo är samlade.
Och Industrivärden är värt drygt 70 miljarder kr på börsen vid börskurs 160-170 kr för Industrivärdens C-aktie: http://www.bloomberg.com/quote/INDUC:SS
Familjen Wallenbarg har istället sitt investmentbolag Investor som samlande punkt för familjens ägarpositioner (förutom Wallenberg-stiftelserna).
Och Investor är värt 240-250 miljarder kr på börsen vid börskurs drygt 320 kr för Investor-aktien: http://www.bloomberg.com/quote/INVEB:SS
Dvs att Gardell nu ska utmana familjen Wallenberg i ABB blir svårare än att utmana Handelsbanks-sfären i Volvo.
Som nämnt har Gardell alltså hittills skrapat ihop en ägarandel på drygt 5% av ABB.
Men eftersom ABB är så stort är Investors ägarandel i ABB inte så mycket större än Gardells.
Per slutet av q1/2015 hade Investor en ägarandel på knappt 9% av ABB: http://ir.investorab.com/afw/files/press/investor/201504218058-1.pdf
(Eftersom ABB bara har ett aktieslag är ägarandel och röstandel desamma.)
Dvs att familjen Wallenberg via Investor är huvudägare i ABB är bra gjort med en ägarandel på bara 9%.
Orsaken är väl att ABB är så stort att det helt enkelt inte finns någon annan större aktieägare.
Men om Cevian nu seglar upp och ev går om Investor är frågan vad som händer.
Enl ABB:s hemsida
...har Investor nu en ägarandel på 9,3% av ABB (per 29 maj 2015)
...medan Cevian har en ägarandel på 5,1% (per slutet av 2014).
http://new.abb.com/investorrelations/share-information/major-shareholders
Dvs det verkar som att Investor håller på att köpa ABB-aktier för att behålla avståndet till Cevian.
...Som jämförelse hade Investor en ABB-ägarandel på 8,6% per slutet av 2014.
...Det ökade sedan till 8,9% per slutet av q1/2015.
...Och nu per 29 maj 2015 har det fortsatt öka till 9,3%.
...Familjen Wallenbergs ägarstrategi är ju väldigt långsiktig
...i motsats till Cevians som kan tolkas som att vidta olika åtgärder för att göra "snabba klipp".
Wallenbergarnas tidsperspektiv kan ju sägas vara 100 år medan Gardell kanske ser max 4-5 år framåt i tiden.
Som led i det satsar Wallenbergarna successivt på produktutveckling och ev kompletterande företagsköp i de bolag där Wallenbergarna är huvudägare.
Man har inget emot att det leder till stora "blandkoncerner" som utifrån sett kan tyckas oöverskådliga och svårägda.
En tanke är väl bla att breda koncerner skapar ett bättre kunderbjudande än de väldigt nischade bolag som Gardell verkar förespråka.
Förutom ABB är väl Atlas Copco en stor blandkoncern som Wallenbergarna är huvudägare i.
Men visst kan man förstå Gardell att stora blandkoncerner utifrån sett kan tyckas trista och inte särskilt sexiga, vilket leder till en lägre värdering på börsen än annars.
Wallenbergarna å sin sida tycker väl att den strategin ändå är den bästa i det långa loppet.
Och att Gardells utmaning i ABB inte är populärt bland Wallenbergarna har redan börjat visa sig i form av "irriterade" uttalanden från ABB-företagsledningen.
Tex har ABB:s vd (tysken Ulrich Spiesshofer) tydligen uttalat sig härom dagen via nyhetsbyrån Reuters, och där sagt att en uppstyckning av ABB inte ligger i ABB-kundernas intresse.
Referat av nyhetsbyrån Direkt 23 jun 2015:
ABB: UPPDELNING EJ I KUNDERS INTRESSE ENL VD - RTRS
Som han beskriver det där går det dock inte särskilt bra för ABB för närvarande, vilket gör ABB mera utsatt för företagspirater som Gardell.
Spiesshofer enl Direkt-artikeln:
Marknadsförhållandena med
...en svagare tillväxt i Kina
...och lägre investeringar inom olja- och gassektorn
medför att verksamheten för närvarande kan beskrivas som att segla i dåligt väder, enligt Ulrich Spiesshofer.
Dock ser han ingen anledning till att ABB skulle avvika från den tidigare strategin:
"Vi stänger luckorna och hissar stormsegel, men vi kommer inte att avvika från vår kurs", säger han.
Man kan dock anta att Cevian vill få in egna representanter i ABB-styrelsen.
ABB:s styrelse består av 8 pers varav bla Jacob Wallenberg är en: http://new.abb.com/about/abb-in-brief/group-structure/board-of-directors
Styrelseordförande är sedan våren 2015 schweizaren Peter Voser med bakgrund från oljebolaget Shell: http://www02.abb.com/global/abbzh/abbzh252.nsf/0/940bcb6d1a669e6ec1257e37002e9f3f/$file/CV+Peter+Voser.pdf
Om Gardell lyckas betvinga ABB blir det en enorm triumf för honom, förmodligen hans största hittills.
Samtidigt blir det en rejäl missräkning och prestigeförlust för Wallenbergarna.
Hur långt kommer parterna att gå för att vinna maktkampen?
Oavsett hur slutet blir kan det väl på kort sikt sägas vara positivt för aktieägarna med en maktkamp kring det bolag man är aktieägare i:
...Den befintliga huvudägaren gör allt för att visa hur bra bolaget i grund och botten är och att nuvarande strategi är rätt.
...Och utmanaren gör allt för att visa på hur mycket bättre det skulle bli om utmanarens strategier skulle införas.
Dvs den kampen ger i sig chans till stigande börskurs på kort sikt.
Dock verkar det redan ha lett till uppgång i ABB-aktien som nu kan anses vara högt värderad givet bolagets underliggande skrala utveckling (pga ganska svag världskonjunktur osv).
Frågetecken därför kring om ABB-aktien är köpvärd vid nuvarande börskurs på 180,20 kr (slutkursen fre 26 jun 2015).
Men i vilket fall blir det intressant att framöver beskåda giganternas kamp (Cevian vs Wallenbergarna) kring ABB.
Vad gör egentligen ABB?
Växte först fram som Asea (Allmänna Svenska Elektriska AB) som levererade utrustning till elnätet i Sverige.
I slutet av 1970-talet tog yrvädret Percy Barnevik över rodret som vd i Asea och inledde en våldsam expansion med företagsköp etc.
Kronan på verket blev samgåendet med schweiziska konkurrenten Brown Boveri i slutet av 1980-talet varefter den nya, sammanslagna koncernen bytte namn till ABB (Asea Brown Boveri).
I början av 00-talet hamnade ABB i rejäl kris och var tvunget att be aktieägarna om ett jättekapitaltillskott på nästan 20 miljarder kr.
Pengarna erhölls genom att sälja ut nya ABB -aktier för ca 23 kr per st.
Krisen berodde väl bla på hybris i samband med IT-bubblan då ABB delvis profilerade sig som IT-konsultfirma som skulle kunna skapa stora förbättringar för kundföretagen, men även stora asbest-relaterade skadeståndskrav i tidigare köpta USA-bolaget Combustion Engineering osv.
Sedan krisen verkar det som att ABB fokuserat mera på olika nischer än att tidigare ha försökt göra allt inom tex elnät.
Och det går väl i alla fall hyggligt bra.
Amerikanaren Joe Hogan var ABB:s vd under 2008-2013 och gjorde väl en del dyra, kompletterande företagsköp av i och för sig välskötta bolag i USA.
//Edit: De köpen var bla:
...bolaget Baldor (för drygt 4 miljarder dollar under hösten 2010): http://www.abb.se/cawp/seitp202/deb4312c7c8f7524c12577eb0077a9d5.aspx
...bolaget Thomas & Betts (för 4 miljarder dollar i början av 2012): http://www04.abb.com/global/seitp/seitp202.nsf/e308f3e92d9a8fc5c1257c9f00349c99/bbc87b71abf41311c125798f003ba148/$FILE/ABB_TNB_press+release_Swedish.pdf
Positivt för ABB:s svenska aktieägare att dollarn sedan dess stigit, vilket höjer värdet på de köpta bolagen räknat i kronor.
Men negativt för att den stigande dollarn samtidigt leder till att dessa köpta bolag får sämre konkurrenskraft för export utanför USA.
//
Som ersättning under sin ABB-tid kammade Hogan hem ersättningar på 300-400 miljoner kr: http://www.svd.se/abb-chefen-fick-362-miljoner-pa-fem-ar
Det kan väl tyckas magstarkt.
I och för sig är ABB en svårskött jättekoncern, men det har ju inte heller gått jättebra för ABB under Hogans tid?
Sedan dess har alltså tysken Ulrich Spiesshofer tagit över som vd.
Och han verkar inte hittills ha fått någon jättefart på ABB.
Än är väl dock inte sista ordet sagt (vad gäller Spiesshofers prestation).
Spiesshofer var tidigare chef för ABB:s affärsområde "Discrete automation and motion" som väl gått bäst av affärsområdena.
ABB:s inriktning i dagsläget:
1)
utrustning för elnät
2)
elrelaterad utrustning för fabriker (tex tillverkningsrobotar, elmotorer) och fastigheter
Och det innebär följande uppdelning av ABB:s 5 affärsområden:
1)
utrustning för elnät
...Power products (här förkortat PP)
...Power systems (PS)
2)
el-relaterad utrustning för fabriker och fastigheter
affärsområden:
...Discrete automation and motion (DAM)
...Low voltage products (LVP)
...Process automation (PA)
ABB:s ekonomiska utveckling de senaste kalenderåren:
ABB har ju USA-dollar som bokföringsvaluta.
ABB:s siffror nedan har räknats om till svenska kronor med genomsnittskursen per år för dollarn mot kronan.
USA-dollarns snittkurs mot kronan:
2013: 6,5140 kr
2014: 6,8577 kr (+5%)
ABB:s orderingång (förändring från föregående år):
2013: 253 miljarder kr
2014: 285 miljarder kr (+12%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
2013: -5%
2014: +10%
ABB:s intäkter (förändring från föregående år):
2013: 273 miljarder kr
2014: 273 miljarder kr (0%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och för jämförbara enheter (dvs exkl företagsköp och avyttringar etc):
2013: +5%
2014: -2%
Resultatmarginal (justerad ebitda-marginal):
2013: 14,5%
2014: 13,5%
Ebitda-marginal = ebitda-resultat delat med intäkter
Ebitda-resultat = rörelseresultat före avskrivningar
Justerad ebitda-marginal = justerat ebitda-resultat delat med intäkter
Justeringen hos ABB verkar bla ha att göra med att vissa engångsposter i ebitda-resultatet ej ingår i det justerade ebitda-resultatet.
Dvs det viktigaste i siffrorna ovan är ju att orderingången ser ut att ha börjat ta fart 2014 (efter ett svagt 2013), även om det inte hann få genomslag på intäkterna 2014.
//Edit: Det generella händelseförloppet i ett bolag är ju:
1)
Kund beställer en produkt från bolaget.
Värdet på beställningen (antal exemplar gånger pris per produkt) registreras som orderingång.
2)
Bolaget tillverkar produkten och levererar den till kund.
Faktura på beställningen skickas till kunden.
Fakturabeloppet bokförs som intäkt och som kundfordring.
3)
Kund betalar fakturan.
Kundfordringarna minskas med motsvarande belopp och kassan ökar.
Osv.
Dvs orderingång ligger ju före intäkt i händelseförloppet, så utvecklingen för orderingången är ju den "nyaste" informationen om hur det går för bolaget.
Sedan kommer ju orderingångs-utvecklingen påverka den kommande utvecklingen för intäkter och därmed resultat osv.
//
Och för 2015 har det hittills kommit info om ABB:s utveckling under första kvartalet (q1/2015 dvs jan-mars 2015):
Genomsnittskurs för USA-dollarn mot kronan:
q1/2014: 6,4646 kr
q1/2015: 8,3365 kr (+29%)
Orderingång:
q1/2014: 67 miljarder kr
q1/2015: 87 miljarder kr (+30%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q1/2015: +15%
Intäkter:
q1/2014: 61 miljarder kr
q1/2015: 71 miljarder kr (+16%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q1/2015: +3%
Resultatmarginal (justerad ebitda-marginal):
q1/2014: 11,0%
q1/2015: 11,1%
Dvs positivt att den rensade orderingången verkar fortsätta öka i god takt.
Utvecklingen ovan blir alltså följande med de senaste kalenderåren plus hittills under 2015:
USA-dollarns snittkurs mot kronan:
2013: 6,5140 kr
2014: 6,8577 kr (+5%)
q1/2015: 8,3365 kr
ABB:s orderingång (förändring från föregående år):
2013: 253 miljarder kr
2014: 285 miljarder kr (+12%)
q1/2015: 87 miljarder kr (+30%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
2013: -5%
2014: +10%
q1/2015: +15%
ABB:s intäkter (förändring från föregående år):
2013: 273 miljarder kr
2014: 273 miljarder kr (0%)
q1/2015: 71 miljarder kr (+16%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och för jämförbara enheter (dvs exkl företagsköp och avyttringar etc):
2013: +5%
2014: -2%
q1/2015: +3%
Resultatmarginal (justerad ebitda-marginal):
2013: 14,5%
2014: 13,5%
q1/2015: 11,1%
Dvs det viktigaste beskedet är alltså att den rensade orderingången ser ut att ha god ökningstakt, även om det ännu inte fått genomslag på intäkterna.
Man kan även ange "book to bill"-kvoten, dvs orderingången i förhållande till intäkterna:
Book to bill ratio:
2013: 93%
2014: 104%
q1/2015: 122%
Där är ju tal över 100% positivt eftersom det visar på en orderingång som överstiger intäkterna för perioden, vilket i sin tur indikerar stigande intäkter framöver.
Dvs den utvecklingen går i rätt riktning och lär ju förr eller senare visa sig även i stigande intäkter och resultat.
Men ännu så länge "laggar" alltså intäkter och resultat, vilket gör att ABB-aktien ser rätt så högt värderad ut.
Nedan ABB:s nettoresultat (resultat per aktie) efter skatt de senaste kvartalen.
Genomsnittlig dollarkurs mot kronan per kvartal (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 6,43 kr
q2/2013: 6,56 kr
q3/2013: 6,55 kr
q4/2013: 6,51 kr
q1/2014: 6,47 kr (+1%)
q2/2014: 6,60 kr (+1%)
q3/2014: 6,95 kr (+6%)
q4/2014: 7,42 kr (+14%)
q1/2015: 8,33 kr (+29%)
Räknar man om ABB:s nettoresultat per aktie i USA-dollar till svenska kronor med ovannämnda snittkurser per kvarta, får man då enl nedan.
ABB:s nettoresultat per aktie (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 1,87 kr
q2/2013: 2,17 kr
q3/2013: 2,36 kr
q4/2013: 1,50 kr
q1/2014: 1,55 kr (-17%)
q2/2014: 1,85 kr (-15%)
q3/2014: 2,22 kr (-6%)
q4/2014: 2,23 kr (+49%)
q1/2015: 2,08 kr (+34%)
Dvs i och för sig kan de siffrorna innehålla olika engångsposter i ABB:s resultat.
Men ändå goda ökningar de senaste två kvartalen även exkl dollarökningarna.
För senast rapporterade 12 mån blir då siffrorna enl nedan.
Dollarkursen:
apr 2013-mars 2014: 6,52 kr
apr 2014-mars 2015: 7,32 kr (+12%)
ABB:s nettoresultat per aktie:
apr 2013-mars 2014: 7,57 kr
apr 2014-mars 2015: 8,38 kr (+11%)
Då kan ABB-aktiens p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie) beräknas som:
...börskursen 180,20 kr (slutkursen fre 26 jun 2015)
delat med
...nettoresultat per aktie 8,38 kr för senast rapporterade 12 mån (dvs apr 2014-mars 2015)
= ABB-aktiens p/e-tal 21-22 alltså beräknat med nettoresultatet per aktie för "TTM", dvs Trailing Twelve Months (senast rapporterade 12 mån).
Dvs är det motiverat eller ej att köpa ABB-aktien för ca 180 kr om det innebär ett p/e-tal på 21-22?
Man kan bla anföra:
1)
Enl ovan låg dollarkursen på i snitt 7,32 kr under senast rapporterade 12 mån.
Men i dagsläget ligger dollarkursen i 8,3025 kr (slutkursen fre 26 jun 2015): http://www.bloomberg.com/quote/USDSEK:CUR
Dvs ABB har redovisat ett nettoresultat per aktie på 1,15 dollar för apr 2014-mars 2015.
Omräknat till snitt-dollarkursen 7,32 kr för samma period ger det ett nettoresultat per aktie på 8,38 kr.
Och utifrån det blir ABB-aktiens p/e-tal 21-22.
Men räknar man om nettoresultatet per aktie på 1,15 dollar med nuvarande dollarkurs 8,3025 kr blir det 9,55 kr.
Och utifrån det blir ABB-aktiens p/e-tal ca 19 beräknat som
...börskursen 180,20 kr
delat med
...ett nettoresultat per aktie på 9,55 kr
= ABB-aktiens p/e-tal ca 19
Dvs det är ju klart lägre än ett p/e-tal på 21-22 tack vare att dollarkursen nu ligger högre än snittkursen under apr 2014-mars 2015.
//Edit: Riktigt så enkelt är det nog inte.
...Att dollarn på sistone stigit så kraftigt mot kronan
...lär innebära att ABB:s intäkter räknat i dollar åtminstone delvis fallit i motsvarande mån.
Dvs
...att dollarn nu står i 8,3025 kr lär inte innebära att ABB rakt av skulle generera ett nettoresultat per aktie på 9,55 kr i årstakt,
...när ABB genererade 8,38 kr under apr 2014-mars 2015 givet en genomsnittlig dollarkurs på 7,32 kr under samma period.
//
2)
Som nämnts ovan har ABB:s orderingång tagit fart på sistone, vilket även bör synas i ökade intäkter och resultat framöver.
Det kommer i så fall att höja ABB:s nettoresultat per aktie framöver, vilket då ytterligare sänker p/e-talet.
Som nämnt ovan:
ABB:s orderingång (förändring från föregående år):
2013: 253 miljarder kr
2014: 285 miljarder kr (+12%)
q1/2015: 87 miljarder kr (+30%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
2013: -5%
2014: +10%
q1/2015: +15%
Book to bill ratio:
2013: 93%
2014: 104%
q1/2015: 122%
3)
ABB är ett stort och stabilt bolag med en bred spridning i sin verksamhet geografiskt och vad gäller produktsortiment.
Det kommer alltid finnas behov av el i världen vilket i sin tur ger behov av elnät (vilka ABB säljer utrustning till) osv.
Stabiliteten i ABB:s verksamhet visar sig i att ABB-aktien har ett förhållandevis lågt betavärde på 0,81 (enl aktiemäklarfirman Avanzas hemsida): https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5447/abb-ltd
(Är väl beräknat på månadsvisa data för 4 år bakåt i tiden.)
Betavärdet visar ju hur mycket en akties börskurs samvarierar med börsen som helhet.
...Vid ett betavärde på 1 rör sig aktien (i snitt) lika mycket som börsen som helhet.
...Ett betavärde på över 1 innebär större rörelser än börsen.
...Och ett betavärde på under 1 innebär mindre rörelser än börsen.
Betavärdet kan därmed (förenklat) även sägas indikera hur pass konjunkturkänsligt bolaget är:
...Ett betavärde på 1: Bolaget har en normal (genomsnittlig) konjunkturkänslighet.
...Ett betavärde över 1: Bolaget är mer konjunkturkänsligt än det genomsnittliga börsbolaget.
...Ett betavärde under 1: Bolaget är mindre konjunkturkänsligt än snittbolaget.
Poängen är att
...en akties betavärde (bolagets konjunkturkänslighet)
...även påverkar hur högt avkastningskrav aktieinvesterare har för att vilja köpa aktien,
...vilket i sin tur påverkar tex till vilken p/e-talsnivå aktieinvesterare är villiga att köpa aktien för.
Ett lågt betavärde
=> lågt avkastningskrav
=> högt p/e-tal.
Dvs ABB-aktiens betavärde på 0,81 innebär alltså att
...aktieinvesterare kan nöja sig med ett lägre avkastningskrav på ABB-aktien än den genomsnittliga aktien
....och att aktieinvesterare därmed bör vara villiga att köpa ABB-aktien för ett p/e-tal som överstiger snittaktiens p/e-tal på börsen.
Förenklat:
...Antag att den långfristiga riskfria räntan (tex svenska statsobligationer med en löptid på 10 år) långsiktigt kommer att ligga på en normalnivå kring 4-5% per år (givet en inflationstakt på 2-3% per år plus en realränta på 2-3% per år).
...Antag att aktieinvesterare i snitt kräver en riskpremie (ett räntepåslag) på 5-6 procentenheter per år för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet (lika gärna som statsobligationer med en årsränta på 4-5%).
=> Aktieinvesterarnas avkastningskrav för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, blir då:
4-5% per år
plus
5-6% per år
= 9-11% per år
ABB-aktien med ett betavärde på 0,81 är dock stabilare en börsen som helhet, vilket gör att aktieinvesterare inte behöver kräva en riskpremie på 5-6% per år för att köpa ABB-aktien lika gärna som statsobligationer.
Enl CAPM-modellen blir aktieinvesterarnas avkastningskrav för ABB-aktien följande:
riskfri ränta 4-5% per år
plus
(ABB-aktiens betavärde 0,81) gånger (riskpremien 5-6% för börsen som helhet)
Räknar man med en riskfri ränta på 4,5% per år och en riskpremie på 5,5% per år blir
...avkastningskravet för börsen som helhet 4,5% + 5,5% = 10% per år.
...avkastningskravet för ABB-aktien 4,5% + (0,81*5,5%) = 8,955% per år.
Antag i sin tur att ABB-aktiens intäkter och resultat långsiktigt väntas ha en tillväxttakt på 2-3% per år (i linje med världsekonomin som helhet).
Med en mittpunkt på 2,5% per år innebär det då att aktieinvesterare bör köpa ABB-aktien för ett p/e-tal på
1
delat med
0,08955 minus 0,025
= ABB-aktiens motiverade p/e-tal 15-16.
ABB-aktiens motiverade värde blir då
...ABB:s normala nettoresultat per aktie per år
gånger
...det motiverade p/e-talet 15-16
= ABB-aktiens motiverade värde.
Dvs vad kommer det sig att ABB-aktien
...i dagsläget handlas till p/e 21-22
...medan den bara borde handlas till p/e 15-16
?
Ev bla tack vare
1)
att dollarn stigit (vilket gör att ABB:s normala årliga nettoresultat per aktie ligger högre än de 8,38 kr som genererades under senast rapporterade 12 mån)
2)
att stigande orderingång väntas få fart på resultatet framöver
3)
att räntan på statsobligationer i dagsläget ligger klart lägre än en långsiktigt normal nivå på 4-5%.
Visar sig att räntan på svenska statsobligationer (med en löptid på 10 år) i dagsläget bara ger en ränta på 1,08% per år: https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Man kan tex (givet samma förutsättningar i övrigt) räkna ut att
...om statsobligationsräntan i dagsläget är 1,08% men antas stiga i jämn takt till 4,5% om 5 år
...så stiger ABB-aktiens motiverade p/e-tal från 15-16 till nästan 17.
Antar man dessutom
...att ABB:s nettoresultat per aktie under kommande 12 mån kommer att stiga 15% från 8,38 kr under gångna 12 mån
...och därefter stiga med 2,5% per år
så höjs ABB-aktiens motiverade p/e-tal ytterligare till ca 19.
Återstår alltså ett visst gap till aktiens nuvarande värderingsnivå till p/e 21-22.
Ev är orsaken aktieinvesterares förhoppningar kring den inledda maktkampen.
Det motsvarar skillnaden mellan
...en börskurs på knappt 160 kr (vid p/e 19)
...och en börskurs som dagens kring 180 kr (motsvarande p/e 21-22).
Dvs motiverar maktkampen ett värderingspåslag på ca 20 kr för ABB-aktien?
//Edit:
...Utöver valutaeffekter på +15% i ABB:s resultat under kommande 12 mån,
...kan man tex även lägga till effekter på +10% tack vare ABB:s stigande orderingång på sistone.
Då hamnar ABB-aktiens motiverade p/e-tal på 21 (vilket liksom ovan avser det motiverade p/e-talet beräknat som
...nuvarande börskurs
delat
...med ABB:s nettoresultat per aktie under senaste rapporterade 12 mån).
//
ABB:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
Genomsnittlig dollarkurs (som använts vid omräkning av ABB:s siffror i dollar till svenska kronor):
q1/2013: 6,43 kr
q2/2013: 6,56 kr
q3/2013: 6,55 kr
q4/2013: 6,51 kr
q1/2014: 6,47 kr (+1%)
q2/2014: 6,60 kr (+1%)
q3/2014: 6,95 kr (+6%)
q4/2014: 7,42 kr (+14%)
q1/2015: 8,33 kr (+29%)
Orderingång:
q1/2013: 67 miljarder kr
q2/2013: 61 miljarder kr
q3/2013: 60 miljarder kr
q4/2013: 65 miljarder kr
q1/2014: 67 miljarder kr (-1%)
q2/2014: 70 miljarder kr (+14%)
q3/2014: 78 miljarder kr (+31%)
q4/2014: 69 miljarder kr (+7%)
q1/2015: 87 miljarder kr (+29%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc:
q1/2014: +1%
q2/2014: +13%
q3/2014: +28%
q4/2014: +1%
q1/2015: +15%
Dvs ABB:s orderingång verkar komma i stora klumpar.
Intäkter:
q1/2013: 62 miljarder kr
q2/2013: 67 miljarder kr
q3/2013: 69 miljarder kr
q4/2013: 74 miljarder kr
q1/2014: 61 miljarder kr (-2%)
q2/2014: 67 miljarder kr (0%)
q3/2014: 68 miljarder kr (-1%)
q4/2014: 77 miljarder kr (+4%)
q1/2015: 71 miljarder kr (+16%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc:
q1/2014: -2%
q2/2014: -1%
q3/2014: -4%
q4/2014: -1%
q1/2015: +3%
Ev märkligt att orderingången ej slagit igenom ännu i bättre intäkter.
Book to bill ratio (orderingång delat med intäkter):
q1/2013: 108%
q2/2013: 91%
q3/2013: 86%
q4/2013: 88%
q1/2014: 109%
q2/2014: 104%
q3/2014: 114%
q4/2014: 91%
q1/2015: 122%
Resultatmarginal (justerad ebitda-marginal):
q1/2013: 15,0%
q2/2013: 15,2%
q3/2013: 15,7%
q4/2013: 12,5%
q1/2014: 11,0%
q2/2014: 13,0%
q3/2014: 14,3%
q4/2014: 13,3%
q1/2015: 11,1%
Ev trend med fallande marginal
...från goda 15-16% under en stor del av 2013,
...ner till 11-14% de senaste kvartalen.
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q1/2013: 4,3 miljarder kr
q2/2013: 5,0 miljarder kr
q3/2013: 5,5 miljarder kr
q4/2013: 3,4 miljarder kr
q1/2014: 3,5 miljarder kr (-18%)
q2/2014: 4,2 miljarder kr (-16%)
q3/2014: 5,1 miljarder kr (-7%)
q4/2014: 5,0 miljarder kr (+48%)
q1/2015: 4,7 miljarder kr (+34%)
Nettoresultat per aktie:
q1/2013: 1,87 kr
q2/2013: 2,17 kr
q3/2013: 2,36 kr
q4/2013: 1,50 kr
q1/2014: 1,55 kr (-17%)
q2/2014: 1,85 kr (-15%)
q3/2014: 2,22 kr (-6%)
q4/2014: 2,23 kr (+49%)
q1/2015: 2,08 kr (+34%)
Dvs goda resultatökningar i kronor under de senaste två kvartalen,
...men det är ju till stor del en omräkningseffekt tack vare den stigande dollarn.
...Och ev kan ABB ha haft engångskostnader i q4/2013 som inte upprepades i q4/2014 osv.
Som nämnt ovan:
Genomsnittlig dollarkurs (som använts vid omräkning av ABB:s siffror i dollar till svenska kronor):
q1/2013: 6,43 kr
q2/2013: 6,56 kr
q3/2013: 6,55 kr
q4/2013: 6,51 kr
q1/2014: 6,47 kr (+1%)
q2/2014: 6,60 kr (+1%)
q3/2014: 6,95 kr (+6%)
q4/2014: 7,42 kr (+14%)
q1/2015: 8,33 kr (+29%)
ABB:s kvartalssiffror ovan blir enl nedan i årstakt för senast rapporterade 12 mån.
Genomsnittlig dollarkurs mot kronan:
apr 2013-mars 2014: 6,52 kr
apr 2014-mars 2015: 7,32 kr (+12%)
Orderingång:
apr 2013-mars 2014: 253 miljarder kr
apr 2014-mars 2015: 304 miljarder kr (+20%)
Intäkter:
apr 2013-mars 2014: 271 miljarder kr
apr 2014-mars 2015: 283 miljarder kr (+4%)
Book to bill ratio:
apr 2013-mars 2014: 93%
apr 2014-mars 2015: 107%
Resultatmarginal (justerad ebitda-marginal):
apr 2013-mars 2014: 13,6%
apr 2014-mars 2015: 13,0%
Nettoresultat:
apr 2013-mars 2014: 17,4 miljarder kr
apr 2014-mars 2015: 19,0 miljarder kr (+9%)
Nettoresultat per aktie:
apr 2013-mars 2014: 7,57 kr
apr 2014-mars 2015: 8,38 kr (+11%)
Förändringstalen för orderingång och intäkter innehåller
...valutaeffekter
...samt ev företagsköp etc.
Positivt att orderingången legat högre än intäkterna under senaste 12 mån.
Negativt att ebitda-marginalen fallit.
Men positivt att nettoresultatet haft en viss ökning.
ABB verkar alltså vara ett bolag med
...intäkter på knappt 300 miljarder kr per år
...ett nettoresultat på knappt 20 miljarder kr per år
...ett nettoresultat per aktie på 8-9 kr per år
Och detta kalaset värderas alltså på börsen till nästan 420 miljarder kr vid en börskurs på 180,20 kr.
Som nämnt innebär det ett p/e-tal på 21-22.
...Och som nämnt kan man med vissa antaganden räkna ut att ABB-aktien normalt sett istället borde värderas till ett p/e-tal på max 15-16.
...Men beaktar man den nuvarande låga räntan höjs det till ett motiverat p/e-tal på 17.
...Lägger man till den starka dollarn går det att komma fram till ett motiverat p/e-tal på 19.
...Gapet upp till p/e 21-22 kan alltså bero på förväntade kommande positiva kurseffekter av maktkampen kring ABB (bla att tex Investor stadigt verkar köpa på sig flera ABB-aktier för att skydda sin maktposition i bolaget?).
//Edit: Som nämnt kan man komma upp i ett motiverat p/e-tal på 21 om man lägger till positiva effekter av ABB:s stigande orderingång på sistone.
//
ABB:s balansräkning
...Skuldsättning
Efter krisen i början av 00-talet verkar ABB ha intagit en försiktig finansiell hållning med inriktning på låg skuldsättning (för att undvika att bolaget hamnar i en liknande kris framöver då stort kapitaltillskott kan behöva begäras från aktieägarna vilket leder till stor kurspress osv).
Per slutet av q1/2015 hade ABB en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på motsvarande 13-14 miljarder kr.
Det utgör endast 3% av ABB:s börsvärde på nästan 420 miljarder kr.
Dvs det kan betraktas som en mycket låg och "konservativ" (försiktig) skuldsättningsnivå.
Man kan tänka sig att Gardell längtar efter att få sätta tänderna i detta och göra stora extrautdelningar till ABB.s aktieägare (ev i kombination med stora aktieåterköp) finansierat med en kraftigt ökad skuldsättning.
Men risk för att detta (precis som i Gardell/Volvo-exemplet) riskerar leda till att ABB går omkull om det blir svårare tider framöver?
//Edit: ABB självt aviserade i sep 2014 planer på att återköpa ABB-aktier för upp till 4 miljarder dollar inom 2 år: http://new.abb.com/investorrelations/share-information/share-buyback-program
...75% av pengarna ska användas till att återköpa aktier som sedan ska försvinna för gott.
...Resterande 25% av pengarna ska användas till att återköpa aktier för användning till personaloptionsprogram.
En tolkning av Excel-ark i länken ovan är att ABB redan hunnit återköpa 70-80 miljoner st egna aktier värda 13-14 miljarder kr vid börskurs 180,20 kr.
Dvs i så fall har ABB inte ens en nettoskuld på 13-14 miljarder kr (3% av börsvärdet), om man inkluderar ABB:s innehav av ABB-aktier värt 13-14 miljarder kr.
Att ABB hittills återköpt 70-80 miljoner st ABB-aktier tom 19 jun 2015 verkar stämma,
...eftersom ABB enl årsredovisningen för 2014 hade återköpt 45 miljoner st tom feb 2015: http://new.abb.com/docs/default-source/investor-center-docs/annual-report/abb-group-annual-report-2014-swedish.pdf
...Och enl q1/2015-rapporten var återköpt volym uppe i 54 miljoner st per rapportdagen 29 apr 2015: http://www04.abb.com/global/seitp/seitp202.nsf/e308f3e92d9a8fc5c1257c9f00349c99/3c3ff48ebae9e511c1257e270053f3af/$FILE/ABB-Q1-2015-press-release-English.pdf
Dock har ABB även betalat ut aktieutdelning till aktieägarna under våren 2015, vilket försämrar nettoskulden.
Utdelningen var på 0,72 schweizerfrancs (chf) per ABB-aktie varav
...0,55 chf (11-12 miljarder kr) betalades ut under 7-14 maj 2015
...0,17 chf ska betalas ut i juli 2015.
//
...Immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar)
ABB har ev "luft" i sin balansräkning i form av abstrakta så kallade ia-tillgångar bokförda till 107 miljarder kr per slutet av q1/2015 motsvarande
...29% av totala tillgångar
...76% av eget kapital
Det är stora ia-tillgångar vilket innebär en förhöjd risknivå i ABB-aktien.
Ia-tillgångar är alltså tillgångar som ej motsvaras av några konkreta "materiella" tillgångar såsom kassa, varulager, kundfordringar, fastigheter, maskiner osv.
Istället är det bara luft som tex uppstått när ABB köper bolag för ett pris som innebär en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.
Men om det köpta bolaget börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på denna "luft" måste nedjusteras.
En sådan nedjustering leder i så fall till en motsvarande negativ resultateffekt, vilket urholkar det egna kapitalet med lika mycket.
Om ABB i värsta fall skulle behöva nedjustera det bokförda värdet på ia-tillgångarna från 107 miljarder kr till noll kr, skulle det alltså leda till en resultateffekt på -107 miljarder kr.
Och det skulle i sin tur göra att ABB:s egna kapital skulle minska med 76% till 34 miljarder kr.
Det kan då anses vara en alltför liten buffert mot ev framtida förluster hos ABB i sämre tider, och ABB kan då behöva begära stort kapitaltillskott från aktieägarna (genom utförsäljning av nya ABB-aktier till aktieägarna), vilket i sin tur kan leda till kraftig kurspress osv.
En käpphäst här i bloggen är alltså att stora ia-tillgångar hos ett bolag innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
Ia-tillgångar kan tex även uppstå om ett bolag betalar ut produktutvecklingskostnader, men väntar med att bokföra dessa kostnader i resultatet tills produkten lanseras.
Det är tydligen helt tillåtet enl bokföringsreglerna, men innebär en riskfaktor om produkten senare blir ett fiasko.
Då blir ju produktens relaterade ia-tillgångar värdelösa och kan i värsta fall behöva skrivas ned till noll kr osv.
ABB:s stora ia-tillgångar lär dock bla bero på de dyra företagsköp ABB gjorde under förra vd:n Joe Hogans ledning.
Mer om ABB:s affärsområden
Som nämnt kan ABB:s fem affärsområden delas in enl följande:
1)
utrustning för elnät
...Power products (här förkortat PP)
...Power systems (PS)
2)
el-relaterad utrustning för fabriker och fastigheter
affärsområden:
...Discrete automation and motion (DAM)
...Low voltage products (LVP)
...Process automation (PA)
Som nämnt hade ABB under kalenderåret 2014
...totala intäkter på 273 miljarder kr
...med en justerad ebitda-marginal på 13,5%
De intäkterna var fördelade enl följande:
1)
el-relaterad utrustning för fabriker och fastigheter etc: 60%
2)
utrustning för elnät: 40%
Summa 100% (273 miljarder kr)
Och:
1)
el-relaterad utrustning för fabriker och fastigheter etc: 60%
varav
DAM 24%
PA 18%
LVP 18%
Summa 60%
2)
utrustning för elnät: 40%
varav
PP 24%
PS 18%
Summa 40%
Summa ABB:s intäkter 100% (273 miljarder kr)
Dvs DAM och PP är ABB:s största affärsområden med intäkter på ca 70 miljarder kr vardera under 2014.
Utveckling av ABB:s orderingång per affärsområde under 2014 (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc):
PS +20%
PA +13%
DAM +8%
PP +5%
LVP +3%
Summa ABB +10%
Och utveckling av ABB.s orderingång per affärsområde under q1/2015 (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc):
PS +90%
PA +16%
PP +7%
LVP +2%
DAM -1%
Summa ABB +15%
Dvs det är främst affärsområdena PS och PA som drivit ABB:s orderingångs-utveckling på sistone.
Förändringen av intäkterna (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp) per ao under 2014:
LVP +3%
DAM +2%
PA -1%
PP -4%
PS -13%
Summa ABB -2%
Och förändringen av intäkterna (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp) per ao under q1/2015:
DAM +4%
PP +4%
PS +4%
LVP -1%
PA -4%
Summa ABB +3%
Dvs viss återhämtning för elnäts-divisionerna PP och PS under q1/2015.
Affärsområdenas resultatmarginaler (justerade ebitda-marginaler) under 2013:
LVP 19%
DAM 18%
PP 15%
PA 13%
PS 5%
Summa ABB 14,5%
Affärsområdenas resultatmarginaler (justerade ebitda-marginaler) under 2014:
LVP 19%
DAM 17%
PP 15%
PA 13%
PS 0%
Summa ABB 13,5%
Affärsområdenas resultatmarginaler (justerade ebitda-marginaler) under q1/2015:
LVP 16%
DAM 14%
PA 12%
PP 11%
PS 2%
Summa ABB 11%
Dvs
...LVP och DAM verkar vara stjärnorna i klassen vad gäller lönsamhet.
...PS däremot verkar vara "det svarta fåret".
(Lönsamheten under q1/2015 är väl inte riktigt jämförbar med helåren 2013 och 2014 eftersom q1 verkar vara säsongsmässigt svagt varje år.)
Gardell skulle säkert gärna stycka upp ABB med de fem affärsområdena som fem separata börsbolag, i hopp om att tex värderingarna av DAM, LVP och PA skulle skjuta i höjden.
Ev kan PP + PS tillsammans bli ett separat elnäts-relaterat börsbolag med PP som kassako.
Affärsområdenas produktsortiment beskrivs enl nedan på ABB:s hemsida: http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet
DAM:
Motorer och drivsystem,
generatorer,
frekvensomriktare,
robotar,
PLC-enheter (programmable logic controllers),
teknik för solenergi,
spänningsregulatorer,
likriktare,
UPS-system,
magnetiseringssystem
m.m.
LVP:
Produkter och lösningar som lämpar sig för olika applikationer, från fastighetsautomation till industribyggnader, lågspänningsbrytare, lågspänningssystem, kontroll- och skyddsapparater, kabeltillbehör, kapslingar och kabelhanteringssystem konstruerade för att garantera säkerhet och tillförlitlighet.
PA:
Produkter, system och service för att optimera produktiviteten i industriella processer.
Lösningarna inkluderar nyckelfärdig teknik, styrsystem, mätteknik, livscykeltjänster, underhåll och branschspecifika produkter (t.ex.
...elektrisk framdrivning för fartyg,
...gruvspel,
...turboladdare
...och testutrustning för pappersmassa).
PP:
Ett heltäckande produktutbud över alla spänningsnivåer som bland annat omfattar
brytare,
ställverk,
kondensatorer,
mät-transformatorer,
kraft- och distributionstransformatorer
samt ett komplett erbjudande av mellanspänningsprodukter.
PS:
Nyckelfärdiga system och lösningar för kraftöverförings- och distributionsnät samt till kraftanläggningar.
Dessa lösningar spelar en viktig roll för optimering av eneregiproduktionen och utveckling av mer flexibla, tillförlitliga och smarta elnät.
Att resultatmarginalen är så låg för ao PS beror väl bla på att ABB köper in en hel del utrustning till PS från utomstående underleverantörer, och bygger ihop det till kompletta system åt kunden.
"Värt att veta" om respektive affärsområde enl ABB:s hemsida:
DAM:
ABB är världens största tillverkare av elektriska motorer och drivsystem.
Det verkar bla vara tack vare USA-baserade elmotor-tillverkaren Baldor som ABB köpte 2010 och verkar ha lagts i ao DAM.
LVP:
ABB levererar över 1 miljon produkter till kunder över hela världen varje dag.
Dvs ao LVP verkar sälja många småprodukter.
PA:
ABB levererade världens första lösning för att överföra elenergi från land till en oljeplattform.
Negativt för ABB om ao PA har oljebolag som stor kundgrupp, eftersom oljepriset är så lågt för närvarande (vilket gör att oljebolagen sänker sina investeringsnivåer).
PP:
ABB är världens största leverantör av transformatorer och har nyligen utvecklat världens kraftfullaste transformator för ultrahögspänd likström.
PS:
ABB var pionjärer inom likströmsteknik för snart 60 år sedan och har utfört mer än hälften av världens alla HVDC-installationer.
http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet
Kundgrupper per ao:
DAM:
Tillverkare och OEM inom olika branscher, slutkunder inom processindustri av alla typer.
OEM betyder ju "Original Equipment Manufacturer", dvs underleverantörer av originalprodukter åt bolag.
LVP:
Grossister, installatörer, panelbyggare, OEM, systemintegratörer, konsulter, arkitekter och slutkunder.
PA:
Processindustri såsom olja och gas, petrokemi, gruvor, stål, hamnar, massa och papper och cement.
PP:
...Företag och kommunal verksamhet inom energi- och infrastruktursektorn
...samt industri av alla typer.
PS:
Företag och kommunal och statlig verksamhet inom
...kraftgenererings-,
...kraftöverföringsområdet,
...infrastruktursektorn
...samt industri av alla typer.
http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet
Ovan omnämnt att ABB nischat in sig på senare år jämfört med tidigare, och det har väl bla att göra med att bolaget tidigare höll på med att tillverka utrustning
...både för att producera el (generatorer)
...och för att transportera el (elnät)
men att ABB på senare år nischat in sig mera på elnäten.
ABB:s framtidsutsikter enl q1/2015-resultatrapporten från 29 apr 2015:
Outlook
The long-term demand outlook in ABB’s three major customer sectors—
utilities,
industry,
and transport and infrastructure
—remains clearly positive.
Key drivers are
1)
the big shift in the electricity value chain,
2)
industrial productivity improvements through
the internet of things,
services and people
and Industry 4.0,
3)
as well as rapid urbanization
4)
and the need for energy efficiency in transport and infrastructure.
ABB is well positioned to tap these opportunities for long-term profitable growth with its
...strong market presence,
...broad geographic and business scope,
...technology leadership
...and financial strength.
In the short term, macroeconomic and geopolitical developments are signaling a mixed picture with increased uncertainty.
+ Some macroeconomic signs in the US remain positive
+ and growth in China is expected to continue, although at a slower pace than in 2014.
At the same time, the market remains impacted by
- modest growth in Europe
- and geopolitical tensions in various parts of the world.
...Current oil prices
...and foreign exchange translation effects
are expected to continue to influence the company’s results.
ABB:s orderingång på 285 miljarder kr 2014 var fördelad geografiskt enl följande:
Europa 34%
Nordamerika, Latinamerika 29%
Asien 27%
Mellanöstern, Afrika 10%
Summa 100%
Orderingångs-förändringen (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc) var följande per geografisk region 2014:
Asien +11%
Europa +10%
Nordamerika, Latinamerika +9%
Mellanöstern, Afrika +8%
Summa ABB +10%
Orderingångsförändring från q1/2014 till q1/2015 (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc):
Europa +27%
Nordamerika, Sydamerika +9%
Asien, Mellanöstern, Afrika +8%
Summa ABB +15%
//Edit: Den geografiska fördelningen av ABB:s o… [content has been truncated]