ABB-aktien långsiktigt köpvärd

2012-04-23 17:08, Edited at: 2012-04-26 18:18

ABB-aktien är värd 17-23% över nuvarande börskurs om man ska tro aktieanalytikerna.

//Edit ons 25 apr 2012: Uppdatering längst ned i blogginlägget med ABB:s q1/2012-rapport.//

- - -

Nästa hållpunkt för ABB är bolagets resultatrapport för q1/2012 som ska presenteras nu på ons 25 apr 2012.

Då får man se om analytikernas förväntningar infrias.

Artikel från nyhetsbyrån Direkt där analytiker kommenterar förväntningarna inför ABB:s q1-rapport på ons: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1899374

Där nämns bla att ABB sedan tidigare har varnat för marginalpress under q1, och att det ev ej är inbakat i analytikernas förväntningar. I så fall kan det finnas risk för att q1-rapporten blir sämre än väntat när rapporten kommer på ons, och att ABB:s börskurs då kommer att falla - vilket då kan ge långsiktigt bra köpläge.

Det finns en del aktieinvesterare som anser att ABB-aktien är billig vid nuvarande börskurs 133 kr (på eftermiddagen, idag mån 23 apr 2012), tex signaturen IronCondor på Di.se:s aktieforum "Börssnack".

IronCondor anser där att ABB-aktien "handlas så lågt sett till p/e-tal och framtidsutsikter".

http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2079399#msg13936554

Men så lågt handlas väl inte ABB-aktien mätt som p/e-tal?

Aktieanalytikerna räknar i snitt med att ABB:s resultat per aktie kommer att uppgå till ca 10 kr för 2012.

http://www.4-traders.com/ABB-LTD-ORD-SHS-8943400/financials/

Det ger ett p/e-tal på ca 13 (nuvarande börskurs 133 kr delat med analytikernas förväntade resultat per aktie ca 10 kr för 2012).

Det är ju alltså inte så att aktien handlas till ett p/e-tal på 7-8 eller så. Det hade varit billigt. Men ett p/e-tal på 13 är väl inte jättebilligt?

- - -

Dock kanske p/e 13 är ganska billigt med hänsyn till aktieanalytikernas långsiktiga förväntningar för ABB:

Intäkter:
2012: 272 miljarder kr (+10%)
2013: 292 miljarder kr (+7%)
2014: 310 miljarder kr (+6%)
2015: 321 miljarder kr (+4%)
2016: 319 miljarder kr (-1%)

Rörelsemarginal:
2012: 13%
2013: 13%
2014: 13%
2015: 14%
2016: 15%

Resultat per aktie:
2012: 10,15 kr (+13%)
2013: 11,64 kr (+15%)
2014: 12,25 kr (+5%)
2015: 14,44 kr (+18%)

Dvs god tillväxt i resultatet per aktie väntas både 2012 och 2013.

Dock hamnar ABB-aktiens p/e-tal inte under 10 förrän med förväntat resultat per aktie inom fyra år (dvs för år 2015).

Dvs aktien verkar inte jättebillig även med ganska optimistiska förväntningar på bolagets utveckling de kommande 4-5 åren.

- - -

Aktieanalytikerna anser dock att ABB-aktien är billig vid nuvarande börskurs 133 kr.

34 aktieanalytiker anser i snitt att ABB-aktien är värd 163 kr: http://www.4-traders.com/ABB-LTD-ORD-SHS-8943400/consensus/

Dvs det innebär en uppgångspotential med 23% jämfört med nuvarande börskurs 133 kr.

-

Och på ABB:s egen hemsida uppges 22 aktieanalytiker i snitt värdera ABB-aktien till 156 kr, vilket ger en uppgångspotential på 17%: http://www.vara-services.de/app/csv?view=3&document_id=133

-

Dvs ok, om man litar på analytikernas värderingar av ABB-aktien till 156-163 kr (dvs ca 160 kr), så kan man ju säga att den är billig vid nuvarande börskurs 133 kr.

-

Enl ABB:s hemsida räknar aktieanalytikerna med följande utveckling för ABB:s resultat per aktie:

2012: 9,97 kr (+11%)
2013: 11,40 kr (+14%)
2014: 12,14 kr (+7%)

Dvs det är något lägre prognoser än på 4-traders.com enl ovan, men fortfarande resultatökningar på över 10% både 2012 och 2013 vilket är positivt.

http://www.vara-services.de/app/csv?view=3&document_id=133&id=1

- - -

Positivt även att ABB har en stark finansiell ställning med ca 12 miljarder kr i nettokassa i slutet av 2011 (att jämföra med att hela ABB är värt ca 305 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs 133 kr).

- - -

ABB:s 2011:

• Intäkter ca 250 miljarder kr
• Rörelsemarginal 13%
• Resultat per aktie ca 9 kr

ABB har ca 135 000 anställda och är baserat i staden Zürich i Schweiz.

ABB bildades år 1988 då svenska bolaget ASEA (Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolag) gick samman med schweiziska bolaget Brown Boveri.

Förenklat så är ABB:s affärsidé inriktad på el-utrustning, dvs dels utrustning för stora el-nät men även el-utrustning i mindre skala i tex fabriker. Delvis har ABB även tex eldrivna produkter i fabriker såsom industri-robotar.

Enl ABB:s q4/2011-rapport (som kom 16 feb 2012) uppges ABB:s framtidsutsikter se långsiktigt goda ut, även om det på kort sikt är mer utmanande:

_"The long-term outlook for ABB remains positive, with utilities continuing to invest in grid upgrades and industries spending more on automation solutions to increase energy efficiency and productivity.

Macroeconomic volatility makes short-term forecasts more challenging. There are signs of recovery in the North American economy and China appears to be returning to a focus on growth, while uncertainty around government budget deficits in Europe remains high."_

http://www.abb.com/cawp/seitp202/9e3b7c54cb3add6ac125799c0032e726.aspx

Dvs enl ABB ser de långsiktiga förutsättningarna goda ut tack vare att elbolag väntas fortsätta investera i uppgraderade el-nät, samtidigt som industriföretag väntas investera mer för att spara energi och öka produktions-effektiviteten i fabriker.

På kort sikt finns det dock en del osäkerhet kring den allmänna konjunkturen, särskilt i Europa. Men samtidigt ser det bättre ut i USA och Kina, skrev alltså ABB i sin q4/2011-rapport daterad 16 feb 2012.

- - -

Affärsområden

ABB är indelat i fem affärsområden.

Förenklat kan man väl dela in affärsområdena enl följande:

• El-utrustning för elnät:

Power products
Power systems

• El-utrustning för fabriker etc:

Discrete automation and motion
Low voltage products
Process automation

Dessa två huvuddelar av ABB brukar ibland benämnas kraft-området eller kraft-delen (dvs el-utrustning för elnät) och automations-området eller automations-delen (dvs el-utrustning för fabriker etc). Benämningen automation indikerar att ABB:s produktsortiment på det området inte bara avser ren el-installations-utrustning, utan även elrelaterade maskiner etc som del av fabrikens direkta produktions-utrustning. Dvs det innebär en enorm marknad än bara el-installations-produkter (dock säkert med hård konkurrens).

Så här kan affärsområdena rangordnas storleksmässigt efter intäkterna 2011. Affärsområde Power products är störst:

Power products: 26% av ABB:s totala intäkter 2011
Discrete automation and motion: 21%
Process automation: 20%
Power systems: 20%
Low voltage products: 13%

(Av dessa siffror kan man räkna ut att kraft-delen av ABB utgjorde knappt hälften av ABB:s totala orderingång 2011, medan automations-delen utgjorde drygt hälften av orderingången. Dvs det är inte längre elnät etc som är den största delen av ABB, utan elrelaterad utrustning för fabriker etc.)

Så här kan affärsområdena rangordnas efter orderingångs-tillväxt under 2011 (exkl valutaeffekter). Tillväxten var överlag god för alla ABB:s affärsområden under 2011. Discrete automation and motion hade klart bäst tillväxt i orderingången 2011. Det berodde dock på företagsköp. (Exkl företagsköp uppgick orderingångs-tillväxten till 11% för Discrete automation and motion.)

Discrete automation and motion: 57% ökning av orderingången 2011
Power systems: 12%
Process automation: 12%
Low voltage products: 9%
Power products: 8%

Så här kan affärsområdena rangordnas efter lönsamhet (rörelsemarginal, dvs rörelseresultat delat med intäkter) under 2011. Lönsamheten är överlag god för ABB:s affärsområden. Power systems utmärkte sig dock med klart lägst rörelsemarginal under 2011:

Low voltage products: 17% rörelsemarginal under 2011
Discrete automation and motion: 15%
Power products: 14%
Process automation: 12%
Power systems: 7%

Sammantaget går det inte att säga att något enskilt ABB-affärsområde är ett problembarn. Dock så lär ABB ha för avsikt att försöka höja rörelsemarginalen för Power systems till samma nivå som de övriga affärsområdena. Tex tillsatte ABB en ny chef (Brice Koch) som chef för Power systems from 1 mars 2012.

Så här beskriver ABB vad respektive affärsområde gör:

Power products:

Power Products are the key components to transmit and distribute electricity. The division incorporates ABB's manufacturing network for transformers, switchgear, circuit breakers, cables and associated equipment. It also offers all the services needed to ensure products' performance and extend their lifespan. The division is subdivided into three business units.

Power systems:

Power Systems offers turnkey systems and services for power transmission and distribution grids, and for power plants. Substations and substation automation systems are key areas. Additional highlights include flexible alternating current transmission systems (FACTS), high-voltage direct current (HVDC) systems and network management systems. In power generation, Power Systems offers the instrumentation, control and electrification of power plants. The division is subdivided into four business units.

Discrete automation and motion:

This division provides products, solutions and related services that increase industrial productivity and energy efficiency. Its motors, generators, drives, programmable logic controllers (PLCs), power electronics and robotics provide power, motion and control for a wide range of automation applications.The leading position in wind generators and a growing offering in solar complement the industrial focus, leveraging joint technology, channels and operations platforms.

Low voltage products:

The Low Voltage Products division manufactures low-voltage circuit breakers, switches, control products, wiring accessories, enclosures and cable systems to protect people, installations and electronic equipment from electrical overload. The division further makes KNX systems that integrate and automate a building's electrical installations, ventilation systems, and security and data communication networks.

Process automation:

The main focus of this ABB business is to provide customers with products and solutions for instrumentation, automation and optimization of industrial processes. The industries served include oil and gas, power, chemicals and pharmaceuticals, pulp and paper, metals and minerals, marine and turbocharging. Key customer benefits include improved asset productivity and energy savings.

http://www.abb.se/cawp/abbzh252/a92797a76354298bc1256aea00487bdb.aspx

- - -

Företagsköp

ABB gör regelbundet både stora och mindre köp av andra bolag.

• Tex under 2011 köpte ABB amerikanska elmotor-tillverkaren Baldor.

Baldor ingår i ABB (affärsområde Discrete automation and motion) from feb 2011, och hade intäkter på ca 14 miljarder kr under helåret 2011.

• I jan 2012 meddelade ABB köpet av amerikanska bolaget Thomas & Betts som ABB räknar med kommer att genomföras kring halvårsskiftet 2012.

T&B hade intäkter på ca 15 miljarder kr under 2011 och kommer att ingå i ABB:s affärsområde Low voltage products.

T&B gör lågvolts-utrustning (dvs el-utrustning för fabriker etc?), och har en stark marknadsposition på det området i USA.

ABB:s tanke med det företagsköpet är att ABB därigenom får en marknadskanal in på marknaden för lågvolts-utrustning i USA för ABB:s övriga produkter på det området, och USA är världens största marknad för lågvolts-utrustning. Det är särskilt T&B:s försäljningskanaler via 6 000 återförsäljare och grossister i Nordamerika som är intressant för ABB (som självt inte har en särskilt stark position på lågvolts-produkter i USA).

Samtidigt innebär köpet att Thomas & Betts får expansionsmöjligheter utanför USA via ABB:s organisation.

Så här beskrivs Thomas & Betts inriktning i ABB:s årsredovisning för 2011:

"Thomas & Betts
• designs
• manufactures
• markets
essential components used to manage the
• connection
• distribution
• transmission
• reliability
of electrical power in
• industrial
• construction
• utility
applications."

http://www02.abb.com/global/seitp/seitp255.nsf/0/94cb8c79e44357a9c12579bc0046adcb/$file/ABB+Group+Annual+Report+2011_English.pdf

"Utility applications" avser alltså utrustning för elbolag, så T&B verkar inte bara fokuserat på el-utrustning för fabriker etc utan även tex för behov hos elbolag.

- - -

Bakgrund, omvandling

Från början växte väl ASEA fram som huvudleverantör åt statligt ägda Vattenfall (som tidigare hade monopol på att vara elbolag i Sverige) och andra lokala elproducenter (tex lokala vattenkrafts-ägare som sålde sin el till Vattenfall osv). http://sv.wikipedia.org/wiki/Asea (ASEA kan därmed jämföras med telekom-utrustningsbolaget Ericsson som växte fram som huvudleverantör åt Televerket (nuvarande Teliasonera) som förr hade monopol på att vara telekom-bolag i Sverige.)

ASEA var en "one stop shop" åt elbolags-monopolet Vattenfall mfl och kunde leverera alltifrån elproduktions-generatorer (som används tex för att producera el i samband med vattenkraft), kärnkraftverk, samt själva elnäten inkl kablage och elnäts-stationer som behövs etc, dvs helt enkelt allt som ett elbolag behöver i ett land.

Dessutom breddade sig väl ASEA och var även huvudleverantör åt järnvägsbolaget SJ som hade monopol på järnvägstransporter i Sverige. ASEA kunde leverera allt som ett nationellt tågmonopol som SJ behövde (inkl tåg och elförsörjning till tågen längs järnvägen etc, dock var det väl andra leverantörer som levererade själva rälsen även om det ev skedde i samarbete med ASEA). //Edit: Det var väl det statliga Banverket som byggde rälsen, men förmodligen i samarbete med ASEA som fixade allt det elektriska.//

Därutöver försökte sig väl ASEA på en internationell expansion för att sälja alla sina produkter och sin utrustning till utländska kunder.

Curt Nicolin var väl den legendariske vd:n för detta gamla ASEA, och byggde upp det bolag som ASEA utgjorde (med familjen Wallenberg som huvudägare, och familjens dåvarande patriark Marcus Wallenberg som stöd).

(Fotnot: Curt Nicolins son Tomas Nicolin som fyller 58 år i år har för sin del gjort kometkarriär i finansbranschen. Han har bla varit vd för aktiemäklarfirman Öhman, vd för stora statliga pensionsfonden 3:e AP-fonden, och vd för stora pensionsbolaget Alecta. Under ett föredrag på Handelshögskolan i Stockholm berättade dock Tomas Nicolin att han brukade sova sig igenom lektionerna när han själv var student på Handelshögskolan i Stockholm. Debatt om att Tomas Nicolin fick sparken från Alecta för att han bla drev frågan om att A-aktier och B-aktier bör få samma budpris vid uppköp: http://www.redeye.se/aktiebloggen/storbrak-om-thomas-nicolin-blev-avskedad Och Tomas Nicolin gjorde sig även känd för att som företrädare för Alecta tacka nej till amerikanska bredbandsbolaget AOL:s bud på svenska internetannonsföretaget Tradedoubler, vilket stoppade budet. Men därefter har Tradedoublers börskurs fallit kraftigt, så med facit i hand borde Nicolin ha tackat ja till budet: http://www.redeye.se/aktiebloggen/tradedoubler/tradedoubler-dyr-internetaktie)

Det var ju ganska avancerad teknologi för lilla svenska bolaget ASEA att kunna leverera nyckelfärdiga kärnkraftverk etc.

Försök gjordes väl tex även med att ASEA skulle utveckla och tillverka jetmotorer för flygplan, men det kanske inte höll hela vägen.

Sedan tillträdde den unge och energiske Percy Barnevik som vd för ASEA, och han insåg väl att ASEA måste bli större för att kunna bli slagkraftigt internationellt.

Därför var det väl på Barneviks initiativ som ASEA gick samman med schweiziska Brown Boveri i slutet på 80-talet. Brown Boveri hade väl en liknande bakgrund som ASEA och kan sägas ha varit "Schweiz ASEA" som också gynnades av att bli större för att nå internationell slagkraft.

Nu har ju ASEA och Brown Boveri tillsammans blivit ett framgångsrikt sammanslaget bolag i det som idag är ABB, men vägen hit har väl varit lång och problemfylld.

För det första är det väl inte helt lyckat att slå ihop två bolag utan att det står klart vem som är huvudägare och har kontrollen över det nya sammanslagna bolaget. Det kan lätt bli så att konflikter mellan ägargrupperingar och de två ursprungliga bolagens organisationer och ledningar förlamar utvecklingen av det sammanslagna bolaget, eller att det nya bolaget blir så stort att gamla huvudägare inte bryr sig lika mycket eftersom de inte längre är ensamma huvudägare.

Stora-Enso och Astrazeneca är två andra bolag där familjen Wallenberg från början var huvudägare i skogsbolaget Stora och läkemedelsbolaget Astra och upptäckte att de bolagen måste bli större för att klara sig internationellt. Även i de fallen genomfördes sammanslagningar med utländska bolag som fick till slutresultat att nya, stora anonyma internationella jättar bildades utan någon egentlig huvudägare - och precis som ABB har väl varken Stora-Enso eller Astrazeneca varit särskilt lyckade under långa perioder efter sina bildanden.

(Å ena sidan kan man alltså kritisera Wallenbergarna för att ha skapat sega, svårhanterliga kolosser som ABB, Stora-Enso och Astrazeneca som under långa perioder inte gått särskilt bra.

Å andra sidan kanske Wallenbergarna invänder att "vi inte hade något val". Dvs det kanske gällde att få in ASEA, Stora och Astra i större strukturer för att de skulle ha någon chans att överleva i en allt hårdare global konkurrens. Bildandet av ABB, Stora-Enso och Astrazeneca kanske alltså innebar det bästa alternativet som stod till buds, och val av övriga alternativ hade ev inneburit en sämre utveckling.

Men ändå kan man i efterhand tycka att det hade varit bättre för Wallenbergarna att ha sålt av ASEA, Stora och Astra rakt av för bästa möjliga kontantbud och lämnat dessa bolag helt, istället för att genom samgåenden försöka bibehålla en viss ägarkontroll över en mycket större konstellation med oklar huvudägare etc.)

Till en början var Percy Barnevik vd för det nybildade ABB och fortsatte med hög fart att göra stora företagsköp etc, bla företagsköp i USA som i efterhand blev rejält misslyckade pga jättestora skadeståndskrav för asbest-skador. Dock hade väl det som ledde till asbest-skadorna gjorts redan innan ABB genomförde det företagsköpet i USA. Men ändå kan man tycka att Barnevik med sin stora intellektuella briljans borde ha kunnat förutse skadeståndskraven.

Och i samband med IT-bubblan kring sekelskiftet drogs väl ABB med i den och försökte profilera sig som den seriösa samarbetspartnern för alla bolag som vill ta steget in i "den nya ekonomin" med internet osv.

Ett tag var väl ABB riktigt illa ute och höll så när på att gå omkull.

Det har också likheter med andra Wallenberg-kontrollerade bolag som Ericsson och banken SEB.

Tack vare stora kapitaltillskott från aktieägarna i sista stund har alla de bolagen överlevt med Wallenberg som huvudägare, och efter det kunde börskurserna börja återhämta sig efter de ned-rasade nivåerna.

ABB har även omvandlats en hel del i sig genom åren.

Bolaget har tex övergett idén att vara en "one stop shop" åt stora elbolag i världen, och har sålt av verksamheterna för elproduktions-generatorer, kärnkraftverk och tåg/tågsystem. Konkurrensen blev för hård inom de avsålda områdena, och ABB hade inte tillräckligt starka marknadspositioner där.

Istället har fokus lagts på att bli världsledande inom själva elnäten och elnäts-utrustning (dvs allt som behövs för el-överföringen) samt elrelaterad utrustning i fabriker. Det har väl varit en lyckad ompositionering.

Och geografiskt ser väl ABB:s verksamhet väldigt annorlunda ut idag än när ABB bildades på 80-talet.

Så här såg den geografiska fördelningen av ABB:s orderingång ut 2011:

Europa: knappt 40% av ABB.s totala orderingång 2011
Asien: 30%
Amerika: drygt 20%
Mellanöstern och Afrika: knappt 10%

Och ABB har nu stora framtidsförhoppningar på utvecklingen och expansion i "tillväxtländer" (u-länder).

Tex på ABB:s presentationsdag för aktieanalytiker (kapitalmarknadsdag) i nov 2011 utfäste ABB att tillväxtmarknader kommer att utgöra 60% av ABB:s totala försäljning år 2015: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1862125

Kina är ett av de länderna, och Kina svarade för 13% av ABB:s intäkter under 2011. På kapitalmarknadsdagen i november 2011 spådde ABB:s vd Joe Hogan att ABB:s intäkter från Kina väntas ha en tillväxttakt på 10-15%/år de kommande åren: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1862107

En hel del potential uppgavs även finnas i Afrika. I Afrika (söder om Sahara) räknar ABB med att nå intäkter på 8 miljarder kr/år senast år 2015 (dvs inom fyra år): http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1865973 Det innebär en tillväxttakt på 7-10%/år för ABB där. (Jämför intäkter på 8 miljarder kr/år med att ABB hade intäkter på ca 250 miljarder kr 2011.)

Och utöver geografisk potential ser ABB möjligheter tex med sitt produktsortiment för förnyelsebar energi som vindkraft och solkraft.

ABB:s intäkter som har med förnyelsebar energi att göra, väntas ha en tillväxttakt på 20-30%/år och kan år 2015 nå en intäktsnivå på ca 30-40 miljarder kr/år: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1862120 Det kan alltså jämföras med att ABB:s totala intäkter uppgick till knappt 250 miljarder kr 2011.

Tex idag (mån 23 apr 2012) meddelade ABB en order på utrustning för att koppla samman en vindkraft-park ute till havs (i Nordsjön) med det tyska elnätet: http://www.abb.com/cawp/seitp202/5ec6fa62728c66cfc12579e900406c61.aspx

- - -

Uppstyckning?

Visst finns det en viss röd tråd i ABB:s struktur, men intrycket är ändå att det är en brokig och oöverblickbar struktur.

Det lär inte finnas några direkta samordningsfördelar med att ha elnäts-transformatorer och industri-robotar under samma paraply.

Därför är det ganska överraskande att det ännu inte har seglat upp någon "företagspirat" som köpt på sig en större ägarandel och krävt en uppstyckning av ABB.

Man skulle säkert kunna stycka upp ABB i åtminstone 10-15 ganska stora separata bolag som skulle klara sig bra som självständiga enheter.

Nyckelfrågan är då om ett ABB uppstyckat i bitar sammantaget skulle värderas högre än nuvarande sammanhållna struktur. Om ja, så är en uppstyckning motiverad.

Tex skulle ABB kunna börja med att knoppa av industri-robotarna som ett separat börsbolag. Det är väl en spännande verksamhet med god utveckling och där ABB ligger långt framme med en stark marknadsposition.

Vilka argument finns det emot en uppstyckning?

• Som berörts ovan så är inte ABB i nuvarande struktur så jättelågt värderat, så frågan är om det går att uppnå så mycket högre värdering i uppstyckade bitar.

Avgörande är tex om det bland de uppstyckade bitarna finns en eller flera riktiga stjärnor som skulle kunna få en väldigt hög värdering så att summan av bitarna blir värda mer än dagens ABB.

Kanske industrirobot-verksamheten är en sådan stjärna? Industrirobotarna (enheten "Robotics") ingår i ABB:s affärsområde Discrete automation and motion, och i ABB:s årsredovisning för 2011 står det att alla affärsområdets olika affärsenheter utvecklades väl under året men bla Robotics hade högst tillväxt i orderingången:

"While all businesses contributed to the increse in orders in that division, Robotics and Power Electronics posted the highest growth rates."

• Även om det i dagens ABB finns många produktområden som inte har med varandra att göra, är en fördel för dem alla att ABB väl är ett starkt varumärke som uppfattas av kunderna borga för god kvalitet osv.

Men om en koncern består av en rad olika verksamheter utan samordningsfördelar är tex en fråga om verksamheterna var för sig tex skulle tjäna på att knoppas av för att istället gå samman med ett annat mer liknande bolag där synergieffekter kan uppnås och en högre lönsamhet etc än annars uppnås.

Det har i och för sig delvis skett historiskt även för ABB tex då ABB och Daimler slog samman sina tågverksamheter till det gemensamägda bolaget Adtranz (som senare köptes helt av Daimler). Så där kan man säga att ABB:s tågverksamhet styckades av.

Det går alltid att argumentera för och emot en total uppstyckning, men summa summarum är ABB ännu så länge en sammahållen koncern i dess nuvarande form. Och likt en stor himlakropp i rymden drar den genom sin gravitation till sig ytterligare verksamheter genom företagsköp, såsom elmotor-tillverkaren Baldor i fjol och lågvolts-produkt-tillverkaren Thomas & Betts i år - fast sådana företagsköp kan tyckas göra ABB ännu mera brokigt.

Och det verkar inte direkt segla upp någon företagspirat som storägare i ABB som vill stycka upp koncernen:

• Enl ABB:s hemsida är Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor största aktieägare med en ägarandel på 7% av ABB.
• Och på andra plats kommer amerikanska fondbolaget Blackrock med en ägarandel på 3%.

http://www.abb.com/cawp/abbzh259/dd2b65a57eea6faac1257919004a54bc.aspx

Om något så är ett positivt intryck att Investor verkar ha ökat sin ägarandel i ABB på senare år, och därmed nu verkar ha rollen om ABB:s huvudägare. Så var det väl inte från början när ABB bildades i slutet på 80-talet? (Men helt klart var Investor huvudägare i ASEA innan ASEA gick samman med Brown Boveri och bildade ABB år 1988.)

ABB:s styrelse består av åtta ledamöter, varav två pers är direkta företrädare för Investor; Michael Treschow och Jacob Wallenberg: http://www.abb.com/cawp/abbzh252/68c4c47db19a56c3c1256b800047fe78.aspx Övriga sex styrelseledamöter verkar vara spridda, oberoende personer.

Men varken Treschow eller Wallenberg har fått rollen som styrelseordförande i ABB. Det är anonyma tysken Hubertus von Grünberg (som för övrigt är född 1942 mitt under andra världskriget: http://www02.abb.com/global/abbzh/abbzh252.nsf/0/18d846c72845a2e4c12572cf0039e80f/$file/CV+Hubertus+von+Grünberg.pdf).

- - -

_Skala för aktie-rekommendationer:

• "Köpläge": En aktie som för tillfälligt är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt.
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex 1-2 års tid. Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs.

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst._

Här fick alltså ABB rekommendationen "långsiktigt köp" vid nuvarande börskurs 133 kr (på eftermiddagen, mån 23 apr 2012).

//Tillägg: ABB:s börskurs slutade idag mån 23 apr 2012 i 133,70 kr.//

- - -

Tillägg 25 apr 2012

Idag kom ABB:s resultatrapport för q1/2012.

Efter rapporten kvarstår slutsatsen här att ABB-aktien är långsiktigt köpvärd.

-

Rapportsiffrorna i sig blev som helhet ungefär i enlighet med aktieanalytikernas snittförväntningar enl SME Direkt: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1899993

• ABB:s orderingång under q1/2012 uppgick till 10 368 miljoner dollar (väntat 10 150 miljoner dollar). BÄTTRE ÄN VÄNTAT

• Intäkter 8 907 miljoner dollar (väntat 8 930 miljoner dollar). NÅGOT SÄMRE ÄN VÄNTAT

• Ebitda-resultatet blev 1 228 miljoner dollar (väntat 1 336 miljoner dollar). SÄMRE ÄN VÄNTAT

• Ebitda-marginalen blev 13,9% (väntat 15,0%). SÄMRE ÄN VÄNTAT

• Rörelseresultat 1 048 miljoner dollar (medan analytikerna i snitt räknat med 1 027 miljoner dollar enl SME DIrekt). NÅGOT BÄTTRE ÄN VÄNTAT

• Rörelsemarginalen blev 11,8% (väntat 11,5%). NÅGOT BÄTTRE ÄN VÄNTAT

• Nettoresultatet blev 685 miljoner dollar (väntat 691 miljoner dollar). NÅGOT SÄMRE ÄN VÄNTAT.

Dvs positivt att orderingången var bättre än väntat och att nettoresultatet i stort sett var som väntat.

-

Enl nyhetsbyrån Direkt oroades dock aktieinvesterare över de framtidsutsikter som ABB gav i rapporten. Särskilt Kina nämndes som en osäkerhetsfaktor.

Vid 13.25-tiden idag (ons 25 apr 2012) handlades ABB-aktien i 131,70 kr (drygt -3% jämfört med gårdagens slutkurs).

-

ABB:s orderingång i Kina förändrades med -35% under q1/2012 jämfört med q1/2011. För kraftsidan föll orderingången i landet med 50-60% medan det för automationssidan blev ett fall på 10-20%.

ABB:s utveckling i Kina under q1/2012 rimmar illa med bolagets uttalanden från kapitalmarknadsdagen i nov 2011 om att ABB väntas ha en tillväxt på 10-15%/år i Kina de kommande åren.

ABB-ledningen säger sig själv vara överraskad över bolagets utveckling i Kina under q1/2012, men noterar samtidigt att det skedde en viss förbättring för ABB i landet under kvartalets gång: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1900326

-

I enlighet med ABB:s normala årliga säsongsmönster räknar ABB med att q2/2012 bli ett bättre kvartal än q1/2012: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1900348&source=

-

ABB skiljer på basordrar och storordrar. En basorder är en order med ett ordervärde under 15 miljoner dollar (ca 100 miljoner kr), medan en stororder är en order med ett ordervärde över 15 miljoner dollar.

• Under q1/2012 var ABB:s totala orderingång (10 368 miljoner dollar) oförändrad jämfört med q1/2011 (exkl företagsköp).

• Härav förändrades dock basordrarna med+2% (exkl företagsköp) medan storordrarna förändrades med -11%.

-

Så här blev ABB:s q1/2012-rapport:

Orderingång 10 368 miljoner dollar (+2% exkl valutaeffekter)
Intäkter 8 907 miljoner dollar (+8% exkl valutaeffekter)
Rörelsemarginal 12% (oförändrat från 12% i q1/2011)
Resultat per aktie 0,30 dollar (ca oförändrat från 0,29 dollar i q1/2011)

http://www.abb.com/cawp/seitp202/83f8e680f3e615bec12579e70064d1cd.aspx

-

Så här har ABB:s resultat per aktie utvecklats per kvartal sedan 2011:

q1/2011: 0,29 dollar (+7,5%)
q2/2011: 0,39 dollar (+15%)
q3/2011: 0,34 dollar (+10%)
q4/2011: 0,36 dollar (+24%)

q1/2012: 0,30 dollar (+3%)

Dvs överlag hade ABB en stark utveckling för resultatet per aktie under 2011, vilket nu verkar ha mattats av i början på 2012.

Sammantaget innebär ovannämnda kvartalsresultat för ABB att bolaget genererade ett resultat per aktie på drygt 9 kr för senast rapporterade 12-månadersperiod (apr 2011-mars 2012).

Det innebär i sin tur att ABB-aktien värderas till ett p/e-tal på drygt 14 (beräknat som börskurs 131,30 kr delat med resultat per aktie 9 kr för senast rapporterade 12 mån).

Det kan tyckas vara en hög värdering av aktien. Den verkar åtminstone inte billig.

Men om aktieanalytikernas bibehåller sina goda långsiktiga prognoser för ABB:s utveckling av resultatet per aktie de kommande åren, så lär ABB:s nuvarande börskurs på drygt 130 kr ändå kunna motiveras.

Som nämnt ovan räknar analytikerna med följande utveckling för ABB:s resultat per aktie:

Enl 4-traders.com:

2012: 10,15 kr (+13%)
2013: 11,64 kr (+15%)
2014: 12,25 kr (+5%)
2015: 14,44 kr (+18%)

http://www.4-traders.com/ABB-LTD-ORD-SHS-8943400/financials/

Enl ABB:s hemsida:

2012: 9,97 kr (+11%)
2013: 11,40 kr (+14%)
2014: 12,14 kr (+7%)

http://www.vara-services.de/app/csv?view=3&document_id=133&id=1

Och som nämnt har ABB en stark finansiell ställning med en nettokassa på 9-10 miljarder kr i slutet av q1/2012 (jämfört med att hela ABB är värt drygt 300 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs 131,30 kr).

Dock ev risk för att analytikerna nu efter dagens q1/2012-rapport kommer att nedjustera dessa resultatprognoser något.

Ovannämnda prognoser för ABB:s resultat per aktie är hämtade (från 4-traders.com och via ABB:s hemsida) 23 apr 2012, dvs innan ABB:s q1/2012-rapport kom 25 apr 2012.

Och när q1 rapporten kom ons 25 apr 2012 blev ABB-aktiens kursförändring -3,5% till 131,30 kr samtidigt som börsen samma dag var +1,5%.

Dvs aktieinvesterare verkar tycka att q1/2012-rapporten blev en besvikelse.

Det kan alltså bli så att analytikerna nu efter q1/2012-rapporten kommer att nedjustera sina prognoser för de kommande årens resultat per aktie för ABB.

-

ABB pekar bla på följande i rapporten:

• Orderingången i q1/2012 steg något trots att orderingången var väldigt stark i q1/2011.
• Serviceordrar svarade för 20% av den totala orderingången under q1/2012, och var +9% jämfört med q1/2011.
• Per affärsområde var intäktstillväxten starkast i DAM (+15% exkl företagsköp) och PP (+9%). Serviceintäkterna var +12%.
• Ebitda-marginalen uppgick till 14% (en nedgång från ca 16% i q1/2011). Marginalnedgången förklaras med ogynnsam förändring av mixen av sålda produkter samt prispress. Det kompenserades delvis av positiva marginaleffekter pga ökade volymer och kostnadsbesparingar.
• Vd Joe Hogan uttalar sig positivt om ABB:s q1/2012 med budskapet att bolaget har klarat sig bra under kvartalet trots osäker konjunktur i världen.

ABB:s nettokassa minskade från 1,8 miljarder dollar i slutet av 2011 till 1,4 miljarder dollar i slutet av q1/2012. Nettokassan i slutet av q1/2012 motsvarar 9-10 miljarder kr (med nuvarande dollarkurs ca 6,74 kr), vilket kan jämföras med att hela ABB är värt drygt 300 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs på 131,30 kr (ca kl 16.50, ons 25 apr 2012).

-

Utvecklingen per affärsområde:

Under q1/2012 förstärktes trenden att ABB:s automationssida svarar för en allt större andel av ABB:s totala orderingång:

• Under kvartalet utgjorde automationssidan (affärsområdena DAM, LVP och PA) för 56% av ABB:s totala orderingång.
• Det kan jämföras med en andel på 43% för kraftsidan (affärsområdena PP och PS).

-

Fördelningen av orderingången per affärsområde under q1/2012:

PP 27% av ABB:s totala orderingång under q1/2012
DAM 23%
PA 22%
PS 17%
LVP 11,5%

Jämför med siffrorna ovan för respektive affärsområdes andel av ABB:s totala intäkter under helåret 2011:

Power products: 26% av ABB:s totala intäkter 2011
Discrete automation and motion: 21%
Process automation: 20%
Power systems: 20%
Low voltage products: 13%

Dvs PP är fortfarande ABB:s största affärsområde, men tvåan DAM knappar in.

-

Förändring av orderingången per affärsområde under q1/2012 jämfört med q1/2011 (exkl valutaeffekter):

DAM +15%
PP +11%
PS +3%
PA -1%
LVP -3%

Negativt att två av ABB:s fem affärsområden hade fallande orderingång under kvartalet.

Jämför med följande orderingångs-förändring per affärsområde under helåret 2011:

Discrete automation and motion: +57% (+11% exkl företagsköp)
Power systems: +12%
Process automation: +12%
Low voltage products: +9%
Power products: +8%

Dvs under q1/2012 var det fortsatt stark orderingång för DAM och PP, men tydliga försvagningar för PS, PA och LVP.

-

Rörelsemarginalen per affärsområde under q1/2012:

DAM 16%
LVP 15%
PP 13%
PA 12%
PS 5%

Jämför med ovannämnda rörelsemarginal per affärsområde under helåret 2011:

Low voltage products: 17% rörelsemarginal under 2011
Discrete automation and motion: 15%
Power products: 14%
Process automation: 12%
Power systems: 7%

Dvs fortsatt god rörelsemarginal för alla affärsområden utom PS vars rörelsemarginal sjönk ytterligare under q1/2012.

-

Videoklipp där ABB:s vd Joe Hogan kommenterar resultatrapporten för q1/2012: http://youtu.be/ip3Vm5qLqlM

Han säger där bla följande:

• Hogan var nöjd med ABB:s orderingång och intäkter under kvartalet mot bakgrund av osäkra omvärldsförutsättningar.

Geografiskt gick det bra för ABB under kvartalet i USA och Nordeuropa, medan det var svagare i Medelhavs-området och Kina. Hogan kallar det för en "mixed bag" för ABB geografiskt under kvartalet, styrt av lokala konjunkturförutsättningar.

De kundbranscher som ABB har god efterfrågan från är bla oljebolag, gruvbolag och vindkraft.

• Samtidigt pekar Hogan på det negativa med att ABB:s marginal sjönk under q1/2012 (i enlighet med vad ABB indikerade i samband med att q4/2011-rapporten presenterades i feb 2012).

• Och enl Hogan måste ABB bli bättre på kassaflödeshanteringen, dvs att kassaflödet måste förbättras. (Som nämnts ovan minskade ABB:s nettokassa från 1,8 miljarder dollar i slutet av 2011 till 1,4 miljarder dollar i slutet av q1/2012.)

I ABB:s q1/2012-rapport förklaras bolagets skrala kassaflöde under kvartalet med ökat rörelsekapital samt skattebetalningar. (Rörelsekapitalet utgörs ju förenklat av varulager plus kundfordringar minus leverantörsskulder. Där gäller det att minimera rörelsekapitalet genom att minska varulagret och få kunderna att betala kundfordringarna så snabbt som möjligt, samtidigt som det gäller att betala de egna leverantörsskulderna så sent som möjligt.)

Bland ABB:s utmaningar framöver nämner Hogan följande:

• att generera fortsatt intäktstillväxt
• att enl plan leverera tidigare erhållna order
• att bibehålla och öka marginalen
• att fortsätta se till att ABB utvecklas i enlighet med sin strategiska femårsplan

- - -

Tillägg 26 apr 2012

Efter ABB:s q1/2012-rapport (som kom ons 25 apr 2012) meddelar nu bankernas aktieanalytiker en del förändrade rekommendationer för ABB-aktien:

• Goldman Sachs bibehåller sin köprekommendation för aktien, men tar bort aktien från bankens "conviction buy"-lista. Riktkursen för ABB-aktien sänks från 26 schweizerfrancs till 24 (vilket motsvarar 177,52 kr).

• Bank of America sänker sin riktkurs för ABB-aktien från 23 schweizerfrancs till 21 (vilket motsvarar 155,33 kr).

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1900927&source=

Även om dessa riktkurser sänkts så ligger de ändå ganska långt över ABB-aktiens börskurs som idag (tors 26 apr 2012) slutade i 128,20 kr på börsen.

Riktkurserna innebär därmed en uppgångspotential på nästan 40% upp till Goldman Sachs riktkurs på knappt 180 kr, och en uppgångspotential på över 20% upp till B of A:s riktkurs kring 155 kr.

Övriga rekommendations-förändringar för ABB-aktien:

• Cheuvreux sänker sin rekommendation för aktien från "outperform" till "underperform" (dvs i praktiken från "köp" till "sälj"). http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1900722

• Nordea sänker sin riktkurs för ABB-aktien från 148 kr till 143 kr, men bibehåller rekommendationen "behåll". http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1900713

• JP Morgan sänker sin riktkurs för aktien från 21 schweizerfrancs till 20 (motsvarande 147,93 kr). Rekommendationen sänks från "övervikt" till "neutral". http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1900526

Dvs riktkurserna ligger alltså kring ca 140-180 kr medan ABB:s börskurs ligger under 130 kr.