Min första blogg handlar helt enkelt om mitt liv…
Trots valborgsmässoafton var min dag precis som den varit de senaste 2 åren. dvs jobb. hem och byta om för dagens träningspass. 30 minuter på motionscykel. alltid samma rutin, cykling framför CNBC. Alltid samma program på cykeln och alltid samma program på TV:n, Alltid lika intressant. Varje gång jag når nivå 6 på cykeln så sitter jag och hoppas på att något intressant inslag på tvn skall fånga uppmärksamheten och ta bort smärtan från låren och vaderna.
CNBC är för mig som en vän, en vän som jag träffar varje dag och som känner mig lika väl som jag honom eller henne. vännen ser allt jag gör och hör alla mina ljud och ser alla mina rörelser. CNBC ser mig sitta och pusta och kämpa var eviga dag och jag ser samma trevliga, öppna, personliga, ytliga och naiva amerikaner var eviga dag.
konstigtvis tröttnar jag aldrig hur mycket de än pratar om valutor, räntor, aktier och politik. det är något visst med denna kanal. kanske är det för att den ena dagen aldrig är den andra lika, och då tänker jag på händelser, för upplägget är alltid detsamma. CNBC har efter två år blivit en av mina viktigaste och mest betydelsefulla kompisar. vi tränar ihop, CNBC är min träningskompis. en vän som aldrig överger mig. vännen finns alltid där och tittar på mig, uppmärksammar mig och stöttar mig.
Samma tankee slår mig dock varje dag: varför finns det ingen motsvarande vän i sverige som kan ge mig samma energi och samma informationsutbyte? varför finns det ingen här som kan ge mig samma intellektuella och personliga bemötande framför burken?
Borde inte även vi i lilla sverige kunna ha en vän som alltid finns där för oss?
Trevlig kväll önskar Chablis
(precis avslutat dagens träningspass)