Sälj Mavshack, Rörvik Timber

2014-02-23 18:47, Edited at: 2014-02-24 04:09

Optimismen är stor kring bolaget Mavshack som erbjuder filmer via internet och sågverksbolaget Rörvik Timber. Är aktierna köpvärda?

Mavshack

I sina resultatrapporter verkar Mavshack ej ange siffror för separata kvartal, utan klumpar ihop siffrorna för delårsperioderna jan-mars, jan-jun, jan-sep och jan-dec.

Fick dock fram följande siffror för de senaste kvartalen om man separerar ut dem från Mavshacks senaste resultatrapporter:

Intäkter:
q3/2012: 0,5 miljoner kr
q4/2012: 1,6 miljoner kr

q1/2013: 1,1 miljoner kr
q2/2013: 0,9 miljoner kr
q3/2013: 1,0 miljoner kr (+111%)
q4/2013: 2,1 miljoner kr (+25%)

Nettoresultat:
q3/2012: -1,9 miljoner kr
q4/2012: -2,8 miljoner kr

q1/2013: -1,4 miljoner kr
q2/2013: -3,9 miljoner kr
q3/2013: -3,1 miljoner kr
q4/2013: -5,6 miljoner kr

Dvs relativt sett (i förhållande till det höga börsvärdet) ganska skral intäktstillväxt och ökad förlust under q4/2013.

På helårsbasis blev bolagets siffror följande för 2013:

...intäkter 5,1 miljoner kr (+99% från 2012)

...nettoresultat -14,0 miljoner kr (dvs ökad förlust från -7,3 miljoner kr för 2012)

Dvs:

...Hög intäktstillväxt men fortfarande till väldigt låg intäktsnivå.

...Och ganska kraftigt ökad förlust.

Mavshack-aktien är noterad på Aktietorget och slutade där i 0,40 kr senast betalt fre 21 feb 2014.

Med ca 557 miljoner utestående aktier värderas bolaget därmed till 223 miljoner kr.

Verkar högt för ett bolag med intäkter på 5 miljoner kr per år och en förlust på 14 miljoner kr per år.

Aktieinvesterare verkar hoppas på väldigt kraftiga förbättringar av intäkter och resultat de kommande åren.

Dessutom svag balansräkning med en nettokassa (kassa minus räntabärande lån) på 3-4 miljoner kr per slutet av 2013.

I och för sig har bolaget nu i feb 2014 fått in 5-6 miljoner kr i kapitaltillskott från aktieinvesterare genom att nya Mavshack-aktier såldes ut.

Men hur långt räcker det med den förlusttakt bolaget har?

//Edit: Innan det senaste kapitaltillskottet fick Mavshack in ett kapitaltillskott på ca 10 miljoner kr genom utförsäljning av nya aktier till bla en finsk investerargrupp enl besked i dec 2013.

Även enl besked i dec 2013 fick bolaget in ett kapitaltillskott på 3-4 miljoner kr från vd Jonas Litborn genom att även han köpte nya aktier i Mavshack.

Dvs utifrån det har Mavshack fått in kapitaltillskott på nästan 20 miljoner kr sedan i dec 2013 (datum för när pressmeddelande offentliggjordes om respektive kapitaltillskott):

...23 dec 2013: 10 miljoner kr (0,37 kr gånger 27 miljoner aktier)

...23 dec 2013: 4 miljoner kr (0,36 kr gånger 10 miljoner aktier)

...17 feb 2014: 6 miljoner kr (0,37 kr gånger 15 miljoner aktier)

//

M har dessutom ev luft i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar bokförda till över 4 miljoner kr per slutet av 2013 (motsvarande 27% av bokfört värde på totala tillgångar och 35% av eget kapital).

De andelarna har väl dock minskat något nu när M fått in kapitaltillskott på 5-6 miljoner kr (vilket allt annat lika ökar tillgångar och eget kapital med lika mycket, minus fortsatta förluster).

Mavshack har 7 pers anställda och är baserat i Stockholm (med kontor på bästa adress på Karlavägen i lyxiga stadsdelen Östermalm): http://www.aktietorget.se/InstrumentInfo.aspx?Language=1&InstrumentID=SE0002475376

Mavshacks affärsidé:

_"Mavshack AB (publ), med kontor i:

Stockholm
Toronto (Kanada)
Manila (Filippinerna)
Jakarta (Indonesien)

...driver en av de snabbast växande filmtjänsterna i världen.

Intäkterna kommer från:

...vår webbaserade portal på Mavshack.com, där målgruppen erbjuds film och underhållning genom månadsabonnemang (B2C)

...och vår portal på Facebook.com, där i dagsläget ca 1,3 miljoner "följare" tar del av reklamfinansierade filmer (B2B)."_

http://www.aktietorget.se/InstrumentInfo.aspx?Language=1&InstrumentID=SE0002475376

Enl Mavshacks hemsida (Mavshack.com) erbjuds:

tv-program
filmer
musik
konserter
tv-kanaler

...i de fyra länderna:

Filippinerna (pinoy)
Indien
Indonesien
Kina

http://mavshack.com/PreferredContent.aspx

Alla dessa länder har många invånare vilket ger Mavshack stor teoretisk marknadspotential:

Kina 1 354 miljoner pers
Indien 1 233 miljoner pers
Indonesien 246 miljoner pers
Filippinerna (pinoy) 96 miljoner pers

http://www.tradingeconomics.com/

Men alla dessa är ju ej intresserade av det utbud som Mavshack erbjuder på sina filmer.

De kanske ej har råd och/eller har ej internet.

De kanske ej känner till Mavshack.

Och även om de uppfyller alla ovannämnda förutsättningar kanske de kan se samma (eller bättre) utbud billigare eller gratis på andra hemsidor.

Även om internet ger bolag som Mavshack potential, ger internet dock även ett gigantiskt utbud vilket gör att bolag som Mavshack säkert lätt drunknar i utbudet.

Vill man som Mavshack dessutom försöka ta betalt av folk lär det säkert innebära svårigheter att få med sig stora tittarmassor.

Mavshack hade 204 032 st registrerade användare per slutet av 2013 (registrerade med konto på Mavshacks hemsidor och aktiva senaste tre månaderna, dock ej nödvändigtvis betalande användare).

Målet för slutet av q1/2014 är att nå minst 500 000 st registrerade användare.

På Facebook hade Mavshack 1 858 725 st "fans" per slutet av 2013.

Per slutet av jan 2014 hade Mavshack 243 957 st registrerade användare.

På Facebook hade Mavshack 1,9 miljoner följare per slutet av jan 2014.

Händelser på sistone:

...I mitten av jan 2014 lanserade Mavshack sin betalsajt i Indien där man kan se över 1 800 indiska filmer etc.

På sin filippinska hemsida erbjuder Mavshack 2 500 filippinska filmer etc.

Mavshacks hemsidor för Kina och Indonesien erbjuder ännu så länge något färre filmer etc.

Mavshacks ökade förlust under 2013 beror bla på ökade kostnader för marknadsföring.

Bla har bolaget under hösten 2013 sponsrat en konsertturné med filippinska popstjärnan Sarah Geronimo (25 år): http://en.wikipedia.org/wiki/Sarah_Geronimo

Slutsats:

Det kan säkert finnas en viss potential i Mavshack, men aktieinvesterarnas förväntningar (mätt som Mavshacks börskurs och börsvärde) verkar vara alldeles för höga.

Även tidigare blogginlägg (från 19 feb 2014) om 203 Web Group (hemsidor med matrecept) och Kinnevik (med bla delägda bolaget Zalando som säljer kläder via internet: http://www.redeye.se/aktiebloggen/203-web-group/salj-203-web-group-kinnevik

Precis som för de bolagen är det svårt att se vilket mervärde Mavshack ska kunna skapa med sin inriktning.

Visst är potentialen teoretiskt sett stor men intjäningsmöjligheterna lär i praktiken vara begränsade pga folks begränsade betalningsvilja i kombination med enormt utbud att välja på från andra håll.

Ok om Mavshacks börsvärde hade varit lågt (vilket då trots allt gett en viss uppgångspotential i aktien).

Men när nu bolagets potential som huvudscenario kan anses vara begränsad och aktieinvesterarnas förväntningar dessutom är mycket höga på bolaget, lär det inte finnas särskilt stor potential i Mavshack-aktien långsiktigt.

Mavshack-aktiens utveckling verkar snarast styras av att det allmänna börsklimatet blivit allt mer spekulativt, snarare än bolagets faktiska förutsättningar.

...Så sent som i slutet av 2012 kunde Mavshack-aktien köpas för 0,01 kr.

...Därifrån uppgång till 0,28 kr i feb 2013.

...Sedan avmattning till 0,15 kr under resten av våren 2013.

...Uppgång till ny topp på 0,53 kr i sep 2013.

...Nedgång till 0,35 kr i nov 2013.

...Och därefter lugnare fas på nuvarande nivå kring 0,40 kr.

Positivt att Mavshacks vd Jonas Litborn äger stora mängder aktier i bolaget.

Enl besked från 23 dec 2013 äger han ca 90 miljoner Mavshack-aktier och har optioner på att köpa ytterligare 15 miljoner st: http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=67932

Hans 90 miljoner aktier är värda 30-40 miljoner kr vid börskurs 0,40 kr så han måste ha en stark tro på Mavshacks framtid.

Enl Aktietorgets insynsregister har Litborn nu optioner på att köpa 18 miljoner ytterligare Mavshack-aktier (dvs en ökning från tidigare 15 miljoner optioner): http://www.aktietorget.se/InstrumentInsider.aspx?Language=1&InstrumentID=SE0002475376

Dock verkar han enl den listan ha minskat ner på sitt aktieinnehav, men inget efter ovannämnda pressmeddelande från 23 dec 2013 så man får väl tro på att de drygt 90 miljoner aktier han uppges äga där är korrekt.

//Edit: Enl Mavshacks q4/2013-resultatrapport har dock Litborn minskat sitt aktieinnehav:

...från ca 92,8 miljoner aktier i slutet av 2012

...till nuvarande innehav på 90,7 miljoner st i slutet av 2013

http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/68438/Mavshack__MAV_20140221_16.PDF

Enl Mavshacks (dåvarande 24h Technologies) q4/2012-resultatrapport hade Litborn 82,4 miljoner aktier per slutet av 2012: http://www.aktietorget.se/pressdocs/Mavshack/64651/24h_Technologies_24h_20130222_26.pdf

Vilket är det rätta?

//

Närstående till honom har ökat sitt aktieinnehav i Mavshack i jan 2014 (även om det var i små mängder).

Litborn är 35 år och verkar bo i Stockholms-lyxförorten Djursholm: http://www.ratsit.se/19780320-Jonas_Gustaf_Litborn_Djursholm/fTMw2JMrNIKezFBpXujg9FFSDfb5fwsQT-LRUkdT9uM

Det verkar vara en fin villa i bra läge precis intill vattnet: http://www.hitta.se/karta?ref=start#viewtype=streetview&heading=312.8784773060028&center=6588816:1630148&type=map&from=1&pageCount=20&level=1&sm=6&zl=12&bounds=6588636:1629305,6589299:1630671

Enl sin Linkedin-sida har Litborn nu varit vd för Mavshack (fd 24h Technologies) sedan i juni 2009, dvs i snart fem år.

Han har dessutom haft sitt egna bolag Fortic AB sedan jun 2010.

Enl Aktietorgets hemsida är Fortic enskilt största ägare i Mavshack med en ägarandel på 15% per slutet av 2013: http://www.aktietorget.se/InstrumentInfo.aspx?Language=1&InstrumentID=SE0002475376

Övriga bolag han varit engagerad i bla:

Ironroad (video för mobiltelefoner)
Neonode
Tradix

Det verkar bla vara bolag som ingick i 24h Technologies.

Litborn var tydligen även en vända på banken SEB där han jobbade med bostadslån under ett år (2003-2004).

Och innan dess jobbade han i drygt två år (under 2000-2002) med låsbolaget Assa Abloys deltagande i jordenrunt-seglingstävlingen Volvo Ocean Race.

Assa Abloys båt "Assa Abloy" slutade tydligen tvåa (av från början åtta deltagande båtar) i den omgången av Volvo Ocean Race: http://en.wikipedia.org/wiki/2001–02_Volvo_Ocean_Race

Rörvik Timber

Text nedan om sågverksbolaget Rörvik Timber från tors 20 feb 2014, dvs dagen innan bolaget offentliggjorde sin q4/2013-resultatrappor fre 21 feb 2014.

Uppdatering inkl q4/2013-resultatrapporten längre ned.

Texten från tors 20 feb 2014:

_Skulle ej våga ta i Rörvik-aktien med tång utifrån bolagets ekonomiska utveckling historiskt:

Intäkter:
q1/2011: 348 miljoner kr
q2/2011: 401 miljoner kr
q3/2011: 310 miljoner kr
q4/2011: 322 miljoner kr

q1/2012: 381 miljoner kr (+9%)
q2/2012: 469 miljoner kr (+17%)
q3/2012: 316 miljoner kr (+2%)
q4/2012: 322 miljoner kr (0%)

q1/2013: 280 miljoner kr (-27%)
q2/2013: 373 miljoner kr (-20%)
q3/2013: 291 miljoner kr (-8%)

Nettoresultat:
q1/2011: -59 miljoner kr
q2/2011: -32 miljoner kr
q3/2011: -28 miljoner kr
q4/2011: -44 miljoner kr

q1/2012: -46 miljoner kr
q2/2012: -26 miljoner kr
q3/2012: -41 miljoner kr
q4/2012: -106 miljoner kr

q1/2013: -44 miljoner kr
q2/2013: -21 miljoner kr
q3/2013: -18 miljoner kr

Dvs för senast rapporterade 12 mån:

...intäkter 1 266 miljoner kr (-15%)

...nettoresultat -189 miljoner kr (försämring från -157 miljoner kr föregående 12 mån)

Bolaget har alltså ganska kraftigt fallande intäkter till drygt 1 miljard kr i årstakt och visar en förlust på nästan 200 miljoner kr per år.

Och Rörvik är alltså värt över 800 miljoner kr på börsen vid börskurs 4,80 kr?

Det måste till en sensationell bestående förbättring av bolagets ekonomiska utveckling för att motivera nuvarande börskurs.

Dessutom förhöjd risknivå pga hög skuldsättning (en nettoskuld kring 500 miljoner kr per slutet av sep 2013).

Ett väldigt konjunkturkänsligt bolag som Rörvik borde istället ha en nettokassa på minst 500 miljoner kr som buffert mot sämre tider.

//Edit: Rörvik har nyligen fått kapitaltillskott på nästan 400 miljoner kr från aktieägarna för att klara livhanken.

Nordea har dessutom lånat ut 400 miljoner kr till Rörvik. Hur kan Nordea våga låna ut de pengarna?

//

I och för sig har Rörvik uppsamlade skattemässiga förlustavdrag kring 1 miljard kr, dvs börjar bolaget gå med vinst kommer det att dröja länge tills skatt behöver betalas.

Min rekommendation: Sälj Rörvik-aktien vid nuvarande börskurs 4,80 kr.

Rörvik Timber

Bolagets inriktning enl q3/2013-resultatrapporten:

Rörvik Timbers affärsidé är att vara den naturliga samarbetspartnern för trävaruprodukter till kunder inom Industri-, Handel- och ”Gör det själv”- marknaderna.

Anpassning och förädling av produkterna sker i nära samarbete med kunderna.

Koncernen bedriver träförädling vid nio produktionsenheter i södra Sverige.

Verksamheten består av sju sågverk med en produktionskapacitet på cirka 950 000 m3, samt enheter för fingerskarvning, tryckimpregnering och stallströ.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/22/91/CD/wkr0006.pdf

Rörvik Timber är baserat i Huskvarna och hade drygt 300 pers anställda i slutet av 2012._

Uppdatering inkl Rörvik Timbers q4/2013-resultatrapport (som alltså kom fre 21 feb 2014):

Så här ser Rörvik Timbers kvartalssiffror ut inkl q4/2013:

Intäkter:
q1/2011: 348 miljoner kr
q2/2011: 401 miljoner kr
q3/2011: 310 miljoner kr
q4/2011: 322 miljoner kr

q1/2012: 381 miljoner kr (+9%)
q2/2012: 469 miljoner kr (+17%)
q3/2012: 316 miljoner kr (+2%)
q4/2012: 322 miljoner kr (0%)

q1/2013: 280 miljoner kr (-27%)
q2/2013: 373 miljoner kr (-20%)
q3/2013: 291 miljoner kr (-8%)
q4/2013: 343 miljoner kr (+7%)

Nettoresultat:
q1/2011: -59 miljoner kr
q2/2011: -32 miljoner kr
q3/2011: -28 miljoner kr
q4/2011: -44 miljoner kr

q1/2012: -46 miljoner kr
q2/2012: -26 miljoner kr
q3/2012: -41 miljoner kr
q4/2012: -106 miljoner kr

q1/2013: -44 miljoner kr
q2/2013: -21 miljoner kr
q3/2013: -18 miljoner kr
q4/2013: -63 miljoner kr

Dvs:

...Positivt att intäkterna i alla fall börjat visa en liten ökning från låga nivåer.

...Men förlusten ökade kraftigt.

Bolaget pekar bla på att q4/2013 belastades av en skattemässig engångskostnad på 44 miljoner kr.

Det var dessutom bara en bokföringsmässig resultatpost som ej påverkade RT:s kassaflöde.

Exkl den skulle nettoresultatet alltså ha uppgått till -19 miljoner kr.

Och därmed verkar alltså de senaste kvartalens trend fortsätta att RT:s nettoförlust i alla fall kommit ner till ca 20 miljoner kr per kvartal (dvs ca 80 miljoner kr i årstakt).

RT pekar även i q4/2013-resultatrapporten på att det så kallade ebitda-resultatet (rörelseresultatet före avskrivningar) blev positivt under q4/2013 (3 miljoner kr jämfört med -43 miljoner kr under q4/2012)

Ebitda-resultatet ligger dock långt uppe i balansräkningen och om ett bolag inte ens kan visa positivt ebitda-resultat är det fara å färde.

Utifrån kvartalssiffrorna ovan blir de uppdaterade siffrorna för senast rapporterade 12 mån följande för RT (dvs för kalenderåret 2013):

...intäkter 1 287 miljoner kr (-14%)

...nettoresultat -146 miljoner kr (försämring från -219 miljoner kr föregående 12 mån)

Dvs det är fortsatt fallande intäkter till drygt 1 miljard kr, och förlustnivån har kommit ned något från 200 miljoner kr per år till ca 150 miljoner kr.

Enl ovan hade RT ett börsvärde på drygt 800 miljoner kr vid börskurs 4,80 kr.

Q4/2013-resultatrapporten kom alltså fre 21 feb 2014 strax före kl 14 på eftermiddagen.

RT-aktien föll därefter till 4,28 kr som lägst (-11% från slutkursen tors 20 feb 2014) och slutade dagen i 4,46 kr (-7% från slutkursen tors feb 2014).

...Handelsbanken var fredagens största nettosäljare av RT-aktien följd av Penser och Remium.

...Men Swedbanks kunder valde istället att vara dagens största nettoköpare av aktien.

Här blir slutsatsen efter q4/2013-resultatrapporten fortsatt säljrekommendation för RT-aktien.

Bolagets ekonomiska utveckling beror mycket på:

...sålda volymer sågade träplankor

...försäljningspris för sågade träplankor

...inköpspris för timmer att såga upp till träplankor

Vad gäller dessa faktorer har väl bolaget de senaste resultatrapporterna pekat på att en ljusning är i vardande efter att det enl RT under en tid varit rekorddåliga förutsättningar i sågverksbranschen (dvs vad gäller prisnivåer etc).

Tex ur RT:s q3/2013-resultatrapport (från 18 nov 2013):

Fortsatt stabila priser och leveransvolymer i kombination med låga lager indikerar nu att sågverksindustrin har passerat botten i den värsta lågkonjunkturen sedan 1970-talet.

Och ur q4/2013-resultatrapporten (från 21 feb 2014):

Ökade priser och leveransvolymer i kombination med låga lager indikerar att sågverksindustrin har passerat botten i den värsta lågkonjunkturen sedan 1970-talet.

Efterfrågan ökar på ett flertal av de stora trävarumarknaderna.

Dvs positivt att "stabila priser och leveransvolymer" nu istället bytts till "ökade priser och leveransvolymer".

Men negativt att det enl q4/2013-resultatrapporten tydligen är fortsatta problem med höga inköpspriser för timmer:

_Råvarupriset ligger fortsatt väsentligt högre i södra Sverige än i övriga landet.

Råvarubalansen i södra Sverige måste förbättras genom en strukturering av industrin och en ökad import._

//Edit: Och RT:s verksamhet ligger ju i södra Sverige.

//

Som nämnt ovan har RT:s sju sågverk en produktionskapacitet på 950 000 kubikmeter sågade träplankor per år.

De dåliga tiderna gör att RT:s totala kapacitetsutnyttjande i sågverken fortfarande ligger på låga nivåer vilket gör det svårt att visa lönsamhet.

Men den branschljusning som börjar synas har gjort att kapacitetsutnyttjandet börjat öka.

...Under jan-sep 2013 producerade RT:s sågverk 303 000 kubikmeter träplankor (motsvarande ett kapacitetsutnyttjande på bara 45%).

...Men under q4/2013 (dvs okt-dec 2013) producerades 140 000 kubikmeter (motsvarande ett kapacitetsutnyttjande på 65%).

Dock negativt att ebitda-resultatet som nämnts ovan endast uppgick till 3 miljoner kr trots ökat kapacitetsutnyttjande.

Orsaken är väl just högt inköpspris för timmer.

Aktieinvesterare har tagit fasta på att när en ljusning väl kommer i sågverksbranschen brukar det bli med kraft (även om det ännu inte direkt syns mycket av det).

Här i bloggen är uppfattningen att även om en viss ljusning kommer så brukar det vara kortvarigt och bestå i max 1-2 år innan branschsituationen försämras igen pga kronisk överkapacitet i branschen etc.

Dvs det är svårt att vara långsiktigt lönsam i en bransch där det finns många små konkurrenter som säljer samma produkt (dvs det är svårt att ha konkurrensfördelar) och att den sammanlagda sågverkskapaciteten i branschen är alldeles för stor i förhållande till efterfrågan.

Dock kan det som nämnt komma kortare perioder med förbättrade förutsättningar.

Även med nuvarande börskurs 4,46 kr ligger RT:s börsvärde på 700-800 miljoner kr vilket här anses vara alldeles för högt i förhållande till RT:s framtidsförutsättningar.

Bolaget får vara nöjt om det långsiktigt kan nå upp till nollresultat de kommande åren.

Men visst råder för stunden ett positivt börsklimat och om RT kan uppvisa de kraftiga resultatförbättringar som under kortare perioder förekommer för sågverksbolag, kanske aktieinvesterare ett kort tag kommer att handla upp RT-aktien till kursnivåer över dagens.

Det kan man spekulera i om man är väldigt riskbenägen.

Men som långsiktig aktieinvesterare är aktien som utgångspunkt klart övervärderad även efter fredagens kursnedgång till 4,46 kr.

Balansräkningen

I q4/2013-resultatrapporten kom även en uppdatering av RT:s balansräkning.

Den visade att RT:s nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) ökat från 525 miljoner kr per slutet av sep 2013 till 647 miljoner kr per slutet av dec 2013.

Nettoskulden har alltså ökat med 122 miljoner kr under q4/2013 vilket är ett dåligt tecken.

RT:s nettoskuld i slutet av de senaste kvartalen (förändring från föregående kvartal):

q2/2013: 550 miljoner kr
q3/2013: 525 miljoner kr (-25 miljoner kr)
q4/2013: 647 miljoner kr (+122 miljoner kr)

I relation till börsvärdet på 700-800 miljoner kr är alltså nettoskulden på 600-700 miljoner kr väldigt hög.

Nettoskulden uppgår därmed till 85% av börsvärdet.

Som nämnt ovan borde ett starkt konjunkturkänsligt bolag som RT istället ha en stor nettokassa.

Huvudägare

Oljemogulen Torbjörn Törnqvist har på senare tid blivit RT:s huvudägare med en ägarandel på nästan 80%.

Törnqvist ryktas ju ha blivit rik via sin Schweizbaserade oljetradingfirma Gunvor Group genom att sälja olja åt Ryssland och ge president Vladimir Putin personligen en stor del av vinsten på de oljeaffärerna.

Törnqvist själv förnekar bestämt uppgifterna.

Om uppgifterna stämmer känner han ev ej själv till dem.

Officiellt är ryssen Gennady Timchenko den andra delägaren i Gunvor Group men enl ryktena är det i själva verket Putin som står bakom Timchenko.

Officiellt är Timchenko den 62:a rikaste personen i världen med en förmögenhet på 14 miljarder dollar per mars 2013 enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/gennady-timchenko/

Men i själva verket är det alltså ev (åtminstone delvis) Putins förmögenhet genom att Putin sett till att Timchenko lyckats i sina affärer med ryska staten.

Enl tidningen Veckans Affärerer i dec 2013 är Törnqvist nu Sveriges tredje rikaste person med en förmögenhet på 65 miljarder kr: http://www.va.se/miljardar2013/torbjorn-tornqvist-590765

Frågan är varför Törnqvist nu gått in som storägare i RT.

Ev är det ett led i Putins fortsatta privata intjäningsambitioner genom att kanalisera billigt ryskt timmer till RT:s sågverk.

//Edit: Ett sådant arbete har redan inletts enl RT:s q4/2013-resultatrapport:

"För att öka importen har bolaget under året (dvs 2013) _etablerat ett anskaffningsbolag i Ryssland."

"Under 2013 har vi etablerat ett inköpsbolag i Sankt Petersburg, Ryssland.

Kontoret har idag fem anställda.

Leveranser kommer att påbörjas under våren 2014."_

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/20/F6/wkr0006.pdf

//

Men man kan tycka att det inte kan ge särskilt mycket pengar i relation till Törnqvists och Timchenkos totala förmögenheter.

Ev har de större planer och vill skapa en sågverksjätte om RT genomför fortsatta företagsköp (eller att RT blir uppköpt av något stort, statligt ryskt sågverksbolag).

Eller snarare i så fall att något ryskt sågverksbolag kan "ta över" RT nästan gratis om RT närmar sig konkursens brant.

Men det kan ändå tyckas vara småpengar i sammanhanget för Törnqvist och Timchenko (Putin).

Kan det vara så att de vill åt RT:s uppsamlade skattemässiga förlustavdrag på 1 miljard kr, och avser inapportera någon annan vinstdrivande verksamhet i RT för att kunna dra nytta av förlustavdragen?

Dvs kan det tex bli så att RT genomför ett omvänt förvärv av något ryskt sågverksbolag?

Törnqvist blev storägare i RT genom att ingen annan aktieinvesterare ville bidra med det kapitaltillskott på nästan 400 miljoner kr som RT bad aktieinvesterare om under 2013.

Och nu framkommer i q4/2013-resultatrapporten bla att Törnqvist därutöver tvingats låna ut stora pengar till RT för att RT ska kunna hålla sig flytande.

Ur RT:s q4/2013-resultatrapport (från fre 21 feb 2014):

Totalt uppgår lånen från huvudägaren till
173 Mkr vid årsskiftet , och ett kvarvarande
låneutrymme på 75 Mkr.

Därutöver har bolaget under 2014 fått
ytterligare en rörelsekredit från huvudägaren
på högst 100 Mkr att nyttja för finansiering
av rörelsekapital. Utlåningen sker på
marknadsmässiga villkor.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/20/F6/wkr0006.pdf

Dvs av RT:s totala nettoskuld på 600-700 miljoner kr per slutet av 2013 svarade Törnqvist för nästan 200 miljoner kr, och därutöver har Törnqvist ställt ytterligare lån på 100 miljoner kr till RT:s förfogande.

Immateriella anläggningstillgångar

RT hade ev luft i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar bokförda till 123 miljoner kr per slutet av 2013.

Det kan tyckas vara relativt lite och motsvarar 10% av RT:s totala bokförda tillgångsvärde per slutet av 2013.

Men pga att bolagets skuldsättning är hög och egna kapital litet uppgår de immateriella anläggningstillgångarna till 29% av det egna kapitalet (som uppgick till 427 miljoner kr per slutet av 2013).

Dvs om RT fortsätter gå dåligt och de immateriella anläggningstillgångarna måste skrivas ned till noll kr ger det en resultateffekt på -123 miljoner kr som då urholkar det egna kapitalet med lika mycket.

Då kan ev banken Nordea dra öronen åt sig och kräva att RT ber aktieägarna om ytterligare kapitaltillskott för att öka på det egna kapitalet som buffert mot konkurs, och i så fall lär RT-aktien falla kraftigt osv.

Dvs detta är också en risk att beakta vad gäller RT-aktien.

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast br /genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationerna följande:

...Mavshack-aktien: "Sälj" vid börskurs 0,40 kr.

...Rörvik Timber-aktien: "Sälj" vid börskurs 4,46 kr.

Börskurserna var aktiernas slutkurser (senaste betalkurser) på börsen fre 21 feb 2014.