Beowulf Mining

SNART SMÄLLER BEOWULF Ibland missar vi väsentligheter när ämnet är komplext eller detaljerna otydliga. Beowulf växer just nu fram under radarn till att bli Sveriges nästa storbolag – de flesta av oss har missat det. Tänk stort. Tänk sen ännu större. Öka lite till och du börjar närma dig värdet i Kallak fyndigheten. Här finns 600 miljoner ton järnmalm. Det är lika mycket som finns i malmfälten i Kiruna. Detta är Sveriges i särklass största fyndighet av järnmalm som fortfarande väntar på exploatering. ...

Kallak, en av Europas största obrutna järnmalms fyndigheter, en så kallad monsterfyndighet. Belägen utanför Jokkmokk. Fyndigheten har blivit omdiskuterad senaste tiden eftersom delar av den lokala befolkningen av samer är emot en exploatering. Den tilltänkta gruvan täcker en bråkdel av den mark som samerna använder. Ändå är en bråkdel tänkt att bli gruva. Fyndigheten är klassad som riksintressant av SGU. Statens Geologiska Myndighet. Vilket innebär att Länsstyrelsen har utpekat den som framtida gruvområde. Vägen till gruva förenklas därmed också i och med att fyndigheten har fått den statusen. Beowulf Mining hade jag ett gäng för 4 år sedan. Då rusade aktien från 40 öres nivån till max 8kr. ...

Copperstone Resoruces (tidigare Kopparberg Mineral) är ett prospekteringsbolag för mineraler som för närvarande innehar flertalet undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner, samt är storägare i gruv-och prospekteringsbolaget Nordic Iron Ore. För en bra översikt se tabellen nedan: Uppd. 2017-03-23 BEARBETNINGS- KONCESSION****Län GILTIGT FRÅN GILTIGT TILL **AREA (HA)**Svartliden K nr 1Norrbottens län2000-12-27 2025-12-27 35,97 Tvistbogruvan K nr 1Dalarnas län2012-04-17 2037-04-17 11,42 Eva K nr 1 (ansökt 2007-09-14)Norrbottenslän 34,25 **BK = 2 beviljade (47,39 ha) + 1 ansökt (34,25 ha)**81,64 ...

Jag kan säga att jag står fast vid det jag försökt förmedla tidigare, att ärendet blivit om möjligt ännu mer komplicerat under årets gång trots bergsstatens försök att skynda på och effektivisera projektet. Jag bedömer det därför som svårt att egentligen förutspå vad som kommer att ske härnäst och håller mig därför till en öppen diskussion där jag publicerar mina tankar, så får ni kommentera och diskutera fritt vad ni anser rimligt. ...

Den senaste tiden har diskussionerna kring Beowulf framförallt handlat om hur länsstyrelsen (LST) kommer att yttra sig i frågan. Efter återremissein från bergsstaten (BS) spekulerades det vilt från att LST helt enkelt skulle säga nej till att de skulle vända på kappan och rekommendera att koncessionen godkänns. BS gav LST fram till den 28de att komma med ett ställningstagande men LST verkade relativt nedstämda. “Vi vet fortfarande inte vad vi skall göra” kommenterade länsråd Antti i samband med återremissen. Sedan dess har bergsmästaren Åsa Persson medverkat i flera intervjuer (alternativt en intervju uppstyckad i flera delar) där hon om och om igen uttryckt sin vilja att få fart på ärendet. ...

Jag kommer här att presentera, diskutera och analysera den senaste tidens händelser. På dagordningen står följande ämnen: 1. Länsstyrelsens (i texten benämnt LST) yttrande. 2. Bergsstatens (i texten benämnt BS) kommentarer. 3. Bolagets (i texten benömnt BEO) kommentarer. 4. Kursens utveckling. 5. Slutsatser. 1. Länsstyrelsens yttrande. Vi blev nog alla förvånade när vi på morgonen 1/2 kunde se att en ny händelse diarieförts i LST diarium. Med en hel månad kvar till deras deadline var det inte många som förväntade sig att yttrandet skulle komma redan då. Emellertid slutade inte förvåningen där. Förutom tidsaspekten var deras budskap något som hade diskuterats som “ett sista halmstrå” men som knappast förväntades ligga till grund för deras yttrande. ...

Då jag är osäker på huruvida allmänheten faktiskt känner till vad Beowulf Mining gör och dess situation kommer analysen ha följande uppbyggnad: Bakgrund Ärendet Kallak Riksintressen Värdering och slutsats Vidare diskussion *Jag använder mig genomgående av lägsta möjliga siffror och estimat* 1. Bakgrund Beowulf Mining arbeterar med prospektering och utvinning av råvaror. Företaget är noterat både på AT i Sverige men också på Londonbörsen, varför ägandet är fördelat mellan de två olika länderna. I vintras genomförde företaget en strategisk riktad emission till svenska investerare vilket gjorde att Beowulf numera ägs till >51% av svenska investerare. ...

MALMEN ÄR DÄR Beowulf har under 6-7 år borrat upp och visat med internationell JORC-standard att malmen ligger där. Man har borrat upp Kallak North och skall nu fortsätta arbetet med den större Kallak South. Är malmen färdigborrad 150 Mt + 250 Mt? Vad ger områdena i direkt anslutning till platsen? Bolaget har använt siffran 600 miljoner ton i det lokala samrådet. För den som vill blicka bortom 40 årsproduktion (10 M t / år) kan det vara av intresse att noggrant studera kartan för det angivna riksintresset för mineralnäringen på plats. Sannolikt fortsätter mineraliseringen under vattnet söderut. ...

Domen i Norra Kärr väckte oro av två slag: 1. Att hela ansökningsprocessen för bearbetningskoncession skulle ha med också anläggningen och de verksamheter dessa hade i koncessionsansökan. 2. Att det fanns rent juridiska frågor som kunde anses nya och som inte var förutsedda i de ärenden som inlämnats före denna dom. När nu SGU offentliggjort hela ansökan har vi en helt ny möjlighet att bedöma relevansen för Kallak av domen i Norra Kärr. Jag skall försöka besvara om bolagets ansökan om bearbetningskoncession har med alla de handlingar som beskriver miljökonsekvenserna av den verksamhet som gruvan utgör, s a m t anläggningar nödvändiga för gruvans drift? Tar ansökan också hänsyn till Natura 2000 området 8 km bort? . D v s, kan själva den faktiskt utförda ansökan om bearbetningskoncession för Kallak själv ta bort den osäkerhet som domen i Norra Kärr orsakade. Låt oss granska varje miljöfaktor, en efter en. ...

Kallakgruvan skulle vid dagens pressade priser omsätta 3 mrd SEK vid produktion av 4 milj ton pellets. Knappt hälften av detta belopp är operating expenditure, OPEX. Hävstången för omsättningen består av tre delar: 1. En prisökning på produkten. 2. Ett ökat uttag ger en lägre opex/ton då den investerade anläggningen utnyttjas effektivare. 3. Dollarkursens utveckling mot SEK. Järnet är i n t e lika prispressat i SEK som i USD. ...