Det herrelösa ägandet sprider ut sig och med det en del avarter som just nu diskuteras flitigt t.ex bonussystem i olika former. Blir då allt bra bara vi återfår gamla tiders privatkapitalister som styr “sina” bolag med fast men varsam hand? Nej inte nödvändigtvis, det kommer denna blogg att visa exempel på. Familjen Wallenberg får ofta personifiera “privatkapitalismen” i Sverige och det framhålls att familjen i flera generationer byggt och vårdat svenska storföretag med industriell långsiktig utveckling som främsta ledstjärna. Klanens direkta makt har spätts ut i många av kärninnehaven men man besitter onekligen maktpositioner i många av bolagen trots en relativt liten andel av kapital och röster. ...

Dagen började med en härlig frukost bestående av färskt kaffe, rostade bröd, färska surdegsfrallor med valnötter och nypressade apelsinjuice. Skulle göra risgrynsgröt men det fattas kanelstång, glömde köpa den igår. Klantigt att glömma som vanligt. Vädret ser ganska trist ut. Snön har smältit bort, och nu har vi istället grönt och plusgrader igen. Det var länge sedan vi har haft stränga vinterkyla här i Sverige. Lite oroligt med tanke på klimatförändringarna. Hoppet går nu till stormakterna USA och Kina som inte har skrivit på Kyotoavtalet, ska förhoppningsvis skriva på avtalet i Köpenhamn. ...

Dristar mig att skriva en blogg i ämnet, trots att flera gjort det tidigare. Enligt min mening är det upp till varje organisation att själv avgöra om bonusar skall betalas ut eller ej. Detta är inte något som staten eller dess representanter skall ha några synpunkter på, även om bolagen själva bör vara så pass lyhörda att de förstår att anpassa bonusnivåerna efter den konjunktur som samhället befinner sig i, något som VD i SEB blev varse tidigare i år. ...

Intressant med all diskussion om bonusproblemen just nu. Men är det verkligen grundproblemet som diskuteras? Jag ser ett mycket större grundläggande problem i vars ljus bonusarna snarare framstår som ett symptom.Enligt min mening är det, det herrlösa ägandet som ersätter det privatkapitalistiska ägandet som är grundproblemet. Det herrelösa ägandet är alltså när bolagens aktieägarlistorna domineras av fondbolag, stiftelser mm medans starka enskilda privatkapitalister saknas. Inget ont om fondbolagens tjänstemän men deras engagemang ligger oftast inte i ägarstyrning av bolag även om fondbolaget skulle råka vara en av storägarna. Det öppnar upp för bolagens styrelse och operativa ledning att fatta beslut som inte nödvändigtvis långsiktigt gynnar ägarna. ...

Kan inte svara i analyserna fastän jag har ett alias så jag gör det på blogg sidan i stället. Fjun du har rätt om uträkningen i sig men det jag reserverar mig mot högre kostnader är problematiken i själva produktionen jag tar upp ett problem här.Om man jämför Lappland Goldminers och Endomines vilket man kan göra, men det skiljer sig i att Lappland Goldminers använder sig av skivras brytning och Endomines Avoca metoden . ...

Lördag och normalt en bloggfri dag, men ibland så känner man för en liten misshandel av tangentbordet ;) Debatten går hög vad gäller bankbonusar i allmänhet och det är väl inte så konstigt. Problemet med bonusar är mångfaseterat och komplext. Inte ens i den bästa av världar kan vi lösa “problemet” med bonusar genom lagförslag där lagstiftaren tar på sig rätten att bestämma hur mycket ersättning ett privat företag får lov att ge till sina anställda. Om det kommer till det så är vi väldigt nära planekonomi, där vi sätter upp en 5 -års löneplan för alla, samtidigt som alla incitament till framåtskridande och utveckling försvinner. Jag får ju min lön ändå !! Vi som växte upp under 1960-70-talet vet hur illa det var med alla statliga, läs socialdemokratiska, regleringar och bestämmelser.Socialdemokratin var den allenarådande tanken i Sverige på den tiden. Närmare ett kommunistiskt samhällsbygge än då, kunde vi inte vara. Vi hade två mataffärer att handla i, Ica och Konsum. Vi hade Televerket att ringa via. Svindyrt när man ringde s.k rikssamtal vilket innebar utanför den egna kommunen.Det kunde kosta närmare 10-15 Kr/minut att ringa utanför den egna kommunen… Visst låter de stenålder, och det var det. En statlig TV-kanal. Tv 1.1969 kom de andra “konkurrerande” statliga TV-kanalen, TV 2, och valriheten var enorm. OBS ! Det skall läsas som ironi ;) Vi hade en enhetlig statlig skola där alla fick medelbetyget 3. Betygsskalan var 1-5. Ingen fick vara bättre än någon annan. Medelbetyget 3 var standard i alla skolor och klasser…Ta och ge någon tiondel eller så… ...

Att dom läkemedels bolagen betalar bra när dom vill ha något. Har vi set senaste tiden. AstraZeneca tecknade ett globalt sammarbetsavtal med forskningsbolaget Taracept om ett medel för behandling av så kallad egentlig depression. Den 3 dec i år. Dom betalar direkt 200 miljoner usd (ca.1.4 miljarder kr.) Där efter ska dom betala 540 miljoner usd (ca.3.7 miljarder kr.) när visa del mål för utveckling, godkännade och första försäljning uppnås. Taracept har ochså rätt att få upp till 500 miljoner usd (ca.3.5 miljader kr.) om visa fortsatta försäljningsmål uppnås, plus royalty med tvåsiffriga procenttal i relation till för säljningen. Sen kom ju från direkt nyheten att Astrazeneca för diskussioner med konkurrenter för att för att sondera möjligheterna till framtida parterskap som syftar till att lätta på risker och kostnader vid framtagandet av nya läkemedel. Minst ett nytt avtal förmodas slutas innan årsskiftet. Det säger bolagets affärsutvecklarchef Shan Grady till bloomberg News. Finns ens en chans att dom förhandlar med epicept om avtal? Astrazeneca är i synerhet intreserade av parterskap inom hjärta/kärl, neuronvetenskap, mage/tarm, infektioner, andningsvägar & inflation och sist och viktigast för epicept CANCER. Men vän av ordningen säger ju dom har ju ingen forskning och läkemedel inom leukemi. Så varför skrivavtal med epicept? Medas Anders Larnholt som är deras investor relations för bolaget. Berättade på en aktieträff lite allmänt hur dom gör när dom söker nya parter häller förverv. Först vill dom försäljningspontialen ska vara minst 500 miljoner sek. Först låter dom markadsavdelningen räkna på hur stor marknadspontialen är. Där efter tar styrelsen beslut om dom ska gå vidare. Går dom vidare låter dom forskningsavdelningen titta på om det går att använda läkemedelet mot andra sjukdomar och om dom tror på det går att kombinera det med andra läkemedel? Naturligt vis innan dom tar kontakt med bolaget hittils väldigt tioretisk hittils. Tycker styrelsen det är värt att gå vidare börjar dom förhandla med till tänkta partern. Han ville ju inte tala om vilken tid dom olicka stegen tar. Astrazeneca har ju cancerläkemedel mot bröstcancer, prostacancer och lungcancer. Oftas när ett mycket stort bolag vill utvidiga verksamheten tar man in ett nytt läkemedel för en ny sjukdom inom samma område man verkar i. (cancer) Sen ska man ju inte glömma att det är godkänt och klart. Det som talar imot astrazeneca som partner är dom forskar ju inte inom leukemi. Det gör ju celgene och skriver dom avtal om ceplene har dom ju nästan monopol på behandlings kedjan inom alla indutikationer inom leukemi. Frågan är till låter konkurenterna det? Sen ska man ju koma ihåg vill parterns förhandlare ha en bonus som offtas utfaller när man skriver avtall. Det är ju inte bara Epicepts ledning som kommer få bonus. Många bolag har ju inte klarat av årets mål med förverv och evuentuela parterskaps mål som sates upp innan året började. Ni vet men hungriga vargar jag bäst. Och sen ska man ju inte för glömma det gäller ju ochså ha kontakter ochså för att lyckas få till ett avtal och det har inte Jack men väl Tyrrel. På min personliga lista ligger Celgene 1:a som parter men kanse, kanse Astrazeneca men inte troligt? Men större under har ju in träffat. Vi får men se om det inträffar ett jul under för epiceps ägare. ...

Nu har Finansinspektionen bestämt sig för nya hårdare bonuskrav för finansvärlden, och trotsar kritik från svenska bankerna. Svenska Bankföreningen ställer sig inte bakom nya beslut. Nu är det slut med rövarbarorernas gyllene tider! Bifogar texter från Finansinspektionens hemsida: PRESSMEDDELANDE FI har beslutat om nya regler för rörliga ersättningar som ska träda i kraft1 januari 2010. De nya reglerna gäller för i princip samtliga finansiella företag under FI:s tillsyn. Alla anställda ska omfattas av ersättningspolicyn som ska beskriva hur ersättningssystemet är uppbyggt, hur det ska fungera och utvärderas. Ersättningspolicyn ska främja långsiktighet och inte uppmuntra till överdrivet risktagande. ...

BlackRock har investerat tungt i Finland. Enligt Kauppalehti har de köpt storposter i bl.a. Talvivaara (äger ca 6 % av aktierna), Elisa (ca 6,6 %), KCI Konecranes (ca 7,2 %) och UPM (ca 5,4 %). Faktum är att BlackRock är största ägare i både Konecranes och UPM, även om Nordenchefen Johan Stackelberg menar att de inte är intresserade av styrelseplatser. De är nöjda med ledningen (än så länge?). Om man bortser från Talvivaara så är den gemensamma nämnaren att bolagen är kända dividendbolag. Konecranes har jag själv tittat på och imponerats av urstark balans, men då marknaden är riktigt svag så har jag inte vågat ta steget. UPM är precis samma historia för min del. Kanske därför jag inte är världens största kapitalförvaltare? Å andra sidan har inte de heller alltid rätt… ...

Asienbörserna går starkt nu på morgonen samtidigt som New York-börserna noterades upp under torsdagen. Stockholmsbörsen ser ut att inleda fredagen avvaktande i positivt territorium. De amerikanska börserna stängde upp igår efter en stark inledande handel. Efter Stockholmsbörsens stängning rörde sig de amerikanska kurserna i sidled. Vid stängning var Dow Jones Industrial Average upp 0,7 procent medan S&P 500 var plus 0,6 procent och Nasdaq Composite steg 0,3 procent. Priset på råolja sjönk kraftigt på torsdagen. Vid stängning på Nymex kostade ett fat WTI-olja i första terminsposition 70,07 dollar per fat vilket är en nedgång på 0,60 dollar per fat. Bland oljebolagen tappade Exxon 0,5 procent medan Chevron gick i motsatt riktning och steg 0,5 procent. ...