Community (archive)

The Community closed for new posts on May 1, 2025. All previous content is still available in the archive. Want to explore more? Visit Redeye.se

Rykande färsk!

Hallå alla på Redeye! Detta blir mitt första, men förhoppningsvis inte sista, blogginlägg på denna trevliga sajt. Det får även bli ett lite mera presentationsinriktat-inlägg än ett aktietips-inlägg. Jag har hållit mig i bakgrunden på denna sida i några veckor och känt, klämt och givetvis läst i massor. Efter regelbundna besök dagligen så var det lika bra att registrera sig och börja blogga tyckte jag och nu sitter jag här :) ...

Kalles Farsa når en miljon poäng. 1.000.000. Grattis!

Lite i förskott, kommer mitt grattis, till Kalles Farsa! Mätaren står just nu, när jag skriver detta inlägg på 997993, men inom kort så är gränsen överskriden och ett sjusiffrigt tal nått. Det är en bedrift. Jag har själv “bara” två tredjedelar av den summan. Givetvis kan man fundera på vad som skrivits och hur det kan ha påverkat omgivningen. Oförglömliga är de lektioner i daytrading som “Kalles Farsa” gav för något år sedan. Då när vi fick följa med in i tradinggrummet, och “kika över axeln”. ...

EMU:s framtid (forts.) rekommenderas!

Denna blogg är en fortsättning på två tidigare bloggar: ”Upplever vi nu början till slutet på EMU-projektet?” (2010-05-24) http://www.redeye.se/aktiebloggen/7805/upplever-vi-nu-borjan-till-slutet-pa-emu-projektet ”EMU – Europas strategi till framgång?” (2010-06-01) http://www.redeye.se/aktiebloggen/7867/emu-europas-strategi-till-framgang#kommentarer Jag vill börja med att svara på två intressanta kommentarer jag fick av Gabriel Eriksson och MrPink efter blogginlägget EMU- Europas strategi till framgång (se kommentarerna i kommentarsfältet på den Redeye-publicerade bloggen.) Jag håller med Eriksson om att Greklans uppenbara fusk och fiffel med statistik bidrog till en ökad belåning, vilket är en pusselbit av många att det blev så här pass allvarligt. Inklusive att marknaden uppfattade Grekland som en stabilare långtagare än de egentligen var. Det verkliga problemet är att ovanstående bara är en liten del av Greklands alla problem. Faktum är att Grekland redan på tidigt 1990-tal hade en statsskuld som låg på runt 100 procent av BNP som landet börjat bygga upp långt tidigare än EMU-inträdet 2001. Grekerna har under runt tre decennier bygg upp sin välfärdsstat på lånade pengar istället för att fokusera på den långsiktigt hållbara vägen; sparande och investeringar. Det var inte EMU-inträdet som startade belåningsfesten – det var grekerna själva. EMU-inträdet förstärkte dock problematiken än mer! Det finns givetvis människor i den grekiska befolkningen som har förutspråkat den här utgången, men dessa människor har blivit överkörda av genomsnittsgreken som verkar ha som sport att undvika inbetalning av t ex skatt. Att bara vända den utvecklingen är ett enormt politisk dilemma. Eriksson kommenterar sedan IMF:s program för en intern devalvering och säger att landet kommer bli naturligt konkurrenskraftigt. Jag vill hävda att det är liten varningsklocka om för många sätter sin tillit att en intern devalvering ensamt kommer hjälpa Grekland upp på fötter igen. Grekland konkurrenskraft kommer att öka när till exempel kostnaden för att producera varor sjunker i landet, men utan övergripande ekonomiska och politiska reformer kommer Grekland definitivt inte komma stärkta ur denna kris. Grekland måste helt enkelt förbättra funktionssättet i deras samhälle – den problematiken löser inte en intern devalvering. När sedan Eriksson avslutar med att kommentera Sveriges lösning på 1990-talskrisen förenklar han resonemanget väsentligt och utesluter helt några effektiva reformer som stärkte ekonomins funktionsätt i Sverige och gjorde vårt kära land mer konkurrenskraftigt. Regeringen gjorde t ex Riksbanken mer självständig, satt upp mål och strategier för årliga utgiftstak och detsamma för budgetsaldot. Vi anslöt oss även till EU, minskade subventioner till byggsektorn, den offentliga sektorn öppnades upp för konkurrens, lönebildningen blev mer anpassad efter verkligenheten och så vidare. Allt det här bidrog till ett ökat omvandlingstryck i ekonomin som långsiktigt har stärkt Sveriges konkurrenskraft. Att Sveriges krona dessutom depricerades bidrog som Eriksson säger till ett valutadopat Sverige. Men för han låter det som att det var någonting negativt med en svag valuta när det gick så dåligt för Sverige. Så var inte fallet eftersom politikerna samtidigt drev en politik som kraftigt effektiviserade vår ekonomi. Fortsätter Sveriges idag starka ekonomi att förbättras och utvecklas kommer vi belönas av marknaden med en långsiktigt stark valuta, vilket innebär att ekonomin i Sverige kyls av och att omvandlingstrycket och den internationella konkurrensen ökar när exportföretagen i Sverige utsätts för ett ökat kostnadstryck. Enligt mig finns det mycket kvar att göra, men den politik som bedrevs med Göran Persson i spetsen var trots allt vändningen på en mycket knackig och ohållbar utveckling under främst 70- och 80-talet. Tack för kommentaren Gabril Eriksson, den väcker en viktig diskussion enligt mig. Problemet är att kommentaren liknar dagens rödgröna-trams-politik som inte riktigt grundar sig i dagens ekonomiska verklighet eller dess fullständiga funktionssätt. ...

Templeton 5 steg för ekonomiskt oberoende

De flesta gillar att tala om WB, Lynch eller makrogurun Soros. Min favorit är en helt annan nämligen Sir. John Templeton. Denne herre har under sin karriär avkastat i paritet med Buffet men verkat framförallt på olika marknader, då främst i tillväxtregioner. Templeton var den förste att fatta vitsen att investerar i olika länder beroende av värdering och förutsättningar. Här är Templeton fem stegs formel för ekonomiskt oberoende Regel 1: Ta kalkylerade risker, John Templeton började med att ta stora risker i sin verksamhet och investeringar. Han var en seriös pokerspelare på universitetet, och 1939, lånade han $ 10.000 från sin chef för att satsa på 100 aktier noterade på NYSE som såldes för under en dollar. En stor andel av dessa företag nära konkurs, Templeton motiverade att de skulle återhämta sig inom en ekonomi cykel. (Det lönar sig att ha koll på Makro). Efter fyra år sålde han alla aktier, som betalade av skulden, och håvade in $ 40.000 i vinst. Trots att en tredjedel av bolagen verkligen gick i konkurs. ...

Bostadsrätterna får ej falla i pris

Det är svårt att förstå vad Riksbanken försöker förmedla i sitt budskap i dag. Räntorna måste troligen höjas därför att villa- och bostadsrpiserna fortfarande stiger, säger Riksbanken, som inte vill se en bubbla. Men samtidigt säger Riksbanken detta. Läs sista stycket i den finansiella rapporten som Riksbanken gett ut i dag: Läs noga och begrunda! “Ett snabbt fall av bostadspriserna i Sverige skulle kunna påverka bankernas finansiering genom att det minskar investerarnas vilja att köpa svenska bostadsobligationer. ...

Jag lämnar Redeye..

temporärt och periodvis om fyra år eller så 2014 då jag ska börja min seglats på dom sju haven och leva lite TT:liv :) BlackPearl blir namnet på segelbåten..Igår var det 10 års kalas som daytrader då jag gjorde min sista löneslavdag den 31/5 -2000. Fatta vad tiden går..Daytradingen på den tiden..Låter som att man pratar om forntiden, men börsens handel fungerade på ett annat och lite mer begripligt sätt då.. Ingen maskinhandel med algoritmer och programnamn som “Terminator” som senare uppgraderats till “Liquidator”..Bara namnen kan ju skrämma bort den räddhågsna placeraren..Terminate or Liquidate your enemie :) ...

Svenska valutan faller och faller

Varför skriver svenska tidningar med jämna mellanrum att svenska valutan är stark. Den faller flera procent en dag. Ingen reaktion. Sedan tar valutan tillbaka en del av fallet, några dagar senare. Genast rubrik i svenska tidningar: Svenska valutan blir starkare. Jag har i ett år skrivit att den svenska valutan fallit mot omvärlden med 20 procent. Den siffran måste i dag ändras till närmare 30 procent. Aldrig tidigare har svenskarna blivit så mycket fattigare på så kort tid! ...

VÄRMLANDS- Ny finanschef + Ny rekordaffär

Värmlands Finans (4,86 Sek) fortsätter att ånga på!!! En ny finanschef med erfarenhet av plattformen som kommer användas i inlåningsverksamheten har rekryterats och tillträtt idag. Detta visar att företaget är “på tårna”. De verkar således övertygade om att erhålla tillstånd från FI och ligger ett steg före genom att kunna starta verksamheten direkt. Uttalandet i pressmedelandet indikerar också att någon mer nyemission inte är aktuell. Värmlands visar att de har förmågan att ligga ett steg före och på så sätt öka tilväxttakten. ...

Ceplene - Slipper säkerhetsstudie

Epicept släppte idag ett väldigt viktigt meddelande. Det meddelas att bolaget anses ha undersökt möjligheterna för en randomiserad öppen multicenterstudie som skulle påbörjats i april i år. Undersökningen som via en expertpanel kommit fram till att det inte är genomförbart godtas av EMA. Från pressmeddelandet: “The EMA has notified EpiCept that it has accepted the conclusion of a panel of prominent hematologists convened by the Company that it is not feasible to conduct, in conjunction with cooperative groups in Europe and/or the United States, a confirmatory Phase III study to evaluate the safety and efficacy of Ceplene with low-dose interleukin-2 (IL-2) versus a comparator arm of either no treatment or IL-2 alone. As a result, the EMA now considers this post-approval commitment fulfilled.” ...

En viktig skillnad mellan fattiga och rika

Det finns säkert många skillnader i tankesätt och levnadsstil etc. mellan fattiga och rika. Men en skillnad som jag för två år sedan fick upp ögonen för är det som Kiyosaki skriver om i sin bok Rich Dad, Poor Dad. Han skriver att den stora skillnaden mellan fattiga, medelklass och rika är att de rika använder så mycket pengar de kan på att köpa tillgångar medan de fattiga köper skräp och krafs. Ofta lånar de fattiga dessutom till att köpa skräpet. På detta sätt har de ”köpt” skulder. (Detta tycker jag mig kunna se väldigt tydligt i tv-programmet ”Lyxfällan”.) Medelklassen köper kanske inte så mycket skräp, men de spenderar onödigt mycket pengar på konsumtion istället för investeringar. Ofta köper medelklassen för stora hus än vad de egentligen har råd med. ...