Denna blogg är en fortsättning på två tidigare bloggar:
”Upplever vi nu början till slutet på EMU-projektet?” (2010-05-24) http://www.redeye.se/aktiebloggen/7805/upplever-vi-nu-borjan-till-slutet-pa-emu-projektet
”EMU – Europas strategi till framgång?” (2010-06-01) http://www.redeye.se/aktiebloggen/7867/emu-europas-strategi-till-framgang#kommentarer
Jag vill börja med att svara på två intressanta kommentarer jag fick av Gabriel Eriksson och MrPink efter blogginlägget EMU- Europas strategi till framgång (se kommentarerna i kommentarsfältet på den Redeye-publicerade bloggen.)
Jag håller med Eriksson om att Greklans uppenbara fusk och fiffel med statistik bidrog till en ökad belåning, vilket är en pusselbit av många att det blev så här pass allvarligt. Inklusive att marknaden uppfattade Grekland som en stabilare långtagare än de egentligen var. Det verkliga problemet är att ovanstående bara är en liten del av Greklands alla problem. Faktum är att Grekland redan på tidigt 1990-tal hade en statsskuld som låg på runt 100 procent av BNP som landet börjat bygga upp långt tidigare än EMU-inträdet 2001. Grekerna har under runt tre decennier bygg upp sin välfärdsstat på lånade pengar istället för att fokusera på den långsiktigt hållbara vägen; sparande och investeringar. Det var inte EMU-inträdet som startade belåningsfesten – det var grekerna själva. EMU-inträdet förstärkte dock problematiken än mer! Det finns givetvis människor i den grekiska befolkningen som har förutspråkat den här utgången, men dessa människor har blivit överkörda av genomsnittsgreken som verkar ha som sport att undvika inbetalning av t ex skatt. Att bara vända den utvecklingen är ett enormt politisk dilemma.
Eriksson kommenterar sedan IMF:s program för en intern devalvering och säger att landet kommer bli naturligt konkurrenskraftigt. Jag vill hävda att det är liten varningsklocka om för många sätter sin tillit att en intern devalvering ensamt kommer hjälpa Grekland upp på fötter igen. Grekland konkurrenskraft kommer att öka när till exempel kostnaden för att producera varor sjunker i landet, men utan övergripande ekonomiska och politiska reformer kommer Grekland definitivt inte komma stärkta ur denna kris. Grekland måste helt enkelt förbättra funktionssättet i deras samhälle – den problematiken löser inte en intern devalvering.
När sedan Eriksson avslutar med att kommentera Sveriges lösning på 1990-talskrisen förenklar han resonemanget väsentligt och utesluter helt några effektiva reformer som stärkte ekonomins funktionsätt i Sverige och gjorde vårt kära land mer konkurrenskraftigt. Regeringen gjorde t ex Riksbanken mer självständig, satt upp mål och strategier för årliga utgiftstak och detsamma för budgetsaldot. Vi anslöt oss även till EU, minskade subventioner till byggsektorn, den offentliga sektorn öppnades upp för konkurrens, lönebildningen blev mer anpassad efter verkligenheten och så vidare. Allt det här bidrog till ett ökat omvandlingstryck i ekonomin som långsiktigt har stärkt Sveriges konkurrenskraft. Att Sveriges krona dessutom depricerades bidrog som Eriksson säger till ett valutadopat Sverige. Men för han låter det som att det var någonting negativt med en svag valuta när det gick så dåligt för Sverige. Så var inte fallet eftersom politikerna samtidigt drev en politik som kraftigt effektiviserade vår ekonomi. Fortsätter Sveriges idag starka ekonomi att förbättras och utvecklas kommer vi belönas av marknaden med en långsiktigt stark valuta, vilket innebär att ekonomin i Sverige kyls av och att omvandlingstrycket och den internationella konkurrensen ökar när exportföretagen i Sverige utsätts för ett ökat kostnadstryck. Enligt mig finns det mycket kvar att göra, men den politik som bedrevs med Göran Persson i spetsen var trots allt vändningen på en mycket knackig och ohållbar utveckling under främst 70- och 80-talet. Tack för kommentaren Gabril Eriksson, den väcker en viktig diskussion enligt mig. Problemet är att kommentaren liknar dagens rödgröna-trams-politik som inte riktigt grundar sig i dagens ekonomiska verklighet eller dess fullständiga funktionssätt.
...