När börsen leker hela havet stormar och man ideligen kastas upp och ned i vågdalarna, känns det lugnast att ta sin tillflykt in i en trygg hamn – och mitt naturliga val blir en gammal pålitlig bekant, som förekommit av och till sedan sommaren 2003 i min börsportfölj och sällan gjort mig besviken, nämligen Ratos. Visserligen har jag själv då och då gjort snedsprång till lite mer äventyrliga aktier, men förr eller senare har jag återvänt till Ratos trygga famn. I regel travar aktien lugnt och säkert på i en lågvolatil sund upptrend och ramlar inte ned för källartrappan i första taget om börsen skakar till, vilket alltför ofta händer med andra inte lika stabila aktier. Redeyes läsare har f.ö. redan lärt känna Ratos - bolaget presenterades i en börskrönika redan 16/3, men jag vill ändå inte ändra mitt val. Att just i en aktietävling välja något så föga spännande och osexigt som ett investmentbolag verkar vara ett överdrivet ängsligt och framför allt tråkigt och föga inspirerande alternativ. Styrelsen sägs likna bolaget vid ett konglomerat, vilket om möjligt låter ännu mera trist. Branschmässigt placeras dock Ratos bland investmentbolagen. Dessa är i regel väl genomlysta utan några lockande dolda möjligheter. Deras substansvärden kan följas i realtid med stor exakthet och förutsägbarhet, och förändringarna i deras aktieportföljer är ofta små mellan kvartalen. Dessutom handlas de med en mer eller mindre väl tilltagen substansrabatt, som nu under börsfallet spätts på ytterligare. Inte som andraMen Ratos är inte riktigt som andra investmentbolag. Likt guden Janus uppvisar det dubbla ansikten: å ena sidan investmentbolagets, å den andra riskkapitalbolagets. Begreppet riskkapitalbolag har en helt annan klang - genast kommer ett drag av äventyrlighet och spänning in i bilden. Riskkapitalbolagen är idag lite av motsvarigheten till och har samma popularitet som de s.k. dotcom-bolagen innan it-bubblan sprack. Det märks inte minst på handelshögskolorna, där studenternas drömjobb numera lär vara att bli riskkapitalister, precis som det tidigare var internetbranschen som lockade. Riskkapitalbolagen behöver inte ens annonsera vid behov av nyanställningar – de nyutexaminerade handelsstudenterna står i kö för att få börja jobba där. Och de har än så länge inte gjort skäl för sin benämning utan tvärtom visat betydligt snabbare försäljnings- och vinstökningar än genomsnittsföretagen, och de har också visat sig vara långt säkrare arbetsplatser än de forna it-bolagen. Medan dessa byggde framtida luftslott i det blå men bara uppvisade luft i stället för vinster i sina anorektiska balansräkningar, har riskkapitalbolagens investerare kunnat glädja sig åt höga årliga avkastningar. Riskkapitalbolag av den typ dit Ratos räknas kallas i regel private equity-bolag. Så benämns bolaget också av sin VD Arne Karlsson i årsredovisningen. Ratos förvaltar dock inga fonder som de flesta andra private equity-bolagen, utan är ett av få börsnoterade bolag i Sverige som satsar på direkta investeringar i onoterade företag som står i början av sin tillväxtcykel (dock inte under tidiga mer riskfyllda skeden) där det griper in som aktiv ägare och bidrar till företagets utveckling under en viss tid för att sedan sälja det vidare eller börsnotera det helt eller delvist.
...