Vad kan vi då vänta oss i kommande rapporter? Del 2. Borg och Betsson. 080213 Björn Borg redovisar sitt starkaste kvartal och totalt för året tror jag på 4,75. Ja jag vet att jag legat något högre tidigare men vill skruva ner förväntningarna lite. Utdelningen tror jag hamnar på 1,50. Ännu så länge så är det de gamla marknaderna som får dra lasset även om VD signalerat att England börjar röra på sig. Nästa år är det tuffa jämförelsetal att kämpa emot men jag tror att bolaget nu närmare sig “andra andningen” och snart tar nästa steg d.v.s får igång de nya marknaderna samt det breddade sortimentet börjar ge resultat. Kom ihåg att de nya marknaderna man börjat bearbeta som England, Tyskland, Frankrike, Australien och USA är var och en större än de gamla marknaderna tillsammans. Dessutom äger man nu varumärket och dess värde syns inte i balansräkningen. En joker är möjligheten att göra lönsamma köp av distributörer eller leverantörer med den välfyllda kassan. Tror att den senaste tidens nedställ ger ett fint tillfälle att komma in i detta kvalitetsbolag billigt. ...

Med en vanlig depåportfölj får man behålla maximalt 21 % extra av en realiserad kursförlust under förlustår (70 % av 30 % om beloppet inte är för stort att ytterligare en faktorer 70 % tillkommer vilket ger ännu lägre behållning). Vid större förluster på knappt 145 kkr och uppåt reduceras skatteavdraget ytterligare (om inte andra kapitalinkomster kan kvittas mot det) vilket ytterligare talar för KF framför vanlig aktiedepå. Vid ett extremfall med totalförlust på 100 % innebär det således att maximalt 21 % blir kvar av aktiedepåns värde om kvittningsmöjlighet finns mot annan skatt eller inom kapital). Vid mindre förluster blir det också samma resultat. ...

Har följt detta bolag under lång tid och ser att det blir ett allt svagare förtroende på marknaden. Vad har företaget för egna framtidsprognoser dom baserar sin intjäning på. Dom få order man idag lyckas ta är väl inte i paritet med vad man önskar. Än så länge tycks marknaden driva aktiekursen allt lägre. Varför skjunker då kursen kan man väl fråga sig, troligen är det en förtroendekris företaget har på marknaden. En affär där huvudbolaget köper ut minoriteten till ett ruggigt bra pris då dom inte finns något av värde att betala för. (undra vad värderingen bestod av) Vad som nu väntar är om dessa ägare av minoritetsposten i plc bolaget kommer att försvara dagens höga nivå eller låte kursen fortsätta rasa ner mot 2 kr. ...

Dom stora oljebolagens rapporter, (Exxon-Conoccophillips) m.fl trillar in så smått och den ena efter den andra visar upp resultatlyft om c:a 30 % jämfört med 2006. Oljepriset låg då på 60 USD/Fat och under 2007 var priset runt 90 USD/Fat. Det intressanta i sammanhanget är att dom pumpar upp färre antal fat/dag 2007 jämfört med 2006 och det visar än en gång att dom stora bolagens reserver börjar att krympa, sakta men säkert. Att växa organiskt för dom blir svårt så det är inte långsökt att tro att det kommer uppköp av mindre oljebolag med stora reserver. Det finns all anledning att tro att våra oljebolag också kommer att göra vinstlyft i samma härad för 2007. Om dom sedan kan få upp volymerna ytterligare under året, och det tror jag att både PA Resources, Lundin samt Tanganyika kommer att göra, då kan det bli bingo att sitta med oljeaktier. Vinstlyften kan bli rejäla, och med oerhört pressade kurser så finns det en stor chans till kurshöjningar. Nu är jag inte helt insnöad på oljan utan mer som inkletad. ...

Min strategi inför 2008 var att vara långsiktig med en stor del av de olika portföljinnehaven som vanligt, trots befarad börsoro, och likaledes som vanligt försöka öka avkastningen utöver den långsiktiga utvecklingen med kortsiktiga affärer främst i de befintliga aktierna som jag har bättre känsla för än andra. Det brukar i efterhand vara intressant att se och jämföra med utfallet av en helt passiv strategi för att avgöra om det gett något mervärde att följa börsen relativt mycket, förutom själva nöjet förstås. Efter att nyss ha räknat på det fann jag följande : ...

Under fredagen matades vi med de olika inköpschernas beteende. Kanske kan det vara av visst intresse att titta närmare på siffrorna. De styr ju så mycket av konjunkturtänkande där ute. Decembersiffran från USA drog ju igång värsta recessionsyran som slutade med …ja ni vet, två minst sagt feta styrräntesänkningar och en utfästelse från FED om att det kan komma fler. När föregående siffran från USA presenterades i början på januari skrev jag bl a följande: ...

Januari blev rejält negativ månad. Både i Stockholm och i resten av världen. Det är sällan utvecklingen blir sådan under den månaden som vanligtvis tillhör de bättre. Hört uttrycket “So goes january, so goes the rest of the year”? Ser vi tillbaka 10-12 år i tiden har det bara blivit två stycken negativa januari-månader. Dessutom de två påföljande åren, 2002-2003. Mitt i baissen med andra ord. 2002 blev svagt år med botten först i oktober. 2003 föll botten på plats i mars och sedan dess har det stigit brant fram mot 2007. Båda åren fick lägre noteringar i februari. ...

Undrar om det finns riktvärden/normalvärden på räntabilitet på sysselsatt kapital. Den fragan har jag fatt pa Redeyes intern-post efter tidigare bloggar om analys-vertygen P/E-talet, om vinst och skuld i forhallande till arbetande (sysselsatt kapital) och bolagets skuld. Det finns det sakert. Det gar nog att rakna ut nagot medeltal. Men ar det lampligt? Foretagen ar sa olika och befinner sig i sa olika stadier att det inte fungerar med medeltal. Vad som alltid fungerar ar att jamfora ett bolags siffror ar fran ar. Anvander man da ett bra analys-verktyg sa bor man inte bli lurad. Men da galler det ju att de siffror man anvander ar ratt. Jag har i nagra inlagg om Ericsson forsokt fora i bevis hur det blir nar siffrorna inte ar riktigt med sanningen overenstammande. En utmaning blir da att finna de siffror som en foretagsledning inte kan manipulera. Ett foretags skuld gar ju inte att forvilla med. En skuld ar en skuld med ett bestamt varde. Det vet vi ju alla fran privatlivet. Ett foretags utdelning ett ar, maste betraktas om nagot mycket fast det aret det delas ut. Finns det andra siffror som foretaget inte kan forandra efter tycke och smak for att gora nettovinsten lite battre. Svenska aktiesparare alskar sitt P/E-tal over allting annat. Det ar ju bra for att det ar sa enkelt. Men ar det tillrackligt sofistikerat. Redan 1967 blev det stor uppmarksamhet i Sverige nar en ungersk invandrare boendes i Stockholm publicerade ett valdsamt angrepp pa P/E-talet. Han gjorde det i tidskriften “Ekonomisk tidskrift”. Hans namn var Lazlo Szombatfalvy. Det blev revolution i Sverige. Han blev anstalld pa Affarsvarlden och det ar hans ideer som ligger bakom den Aktieindikator som an i dag publiceras i Affarsvarlden varje vecka. Han larde upp mangder med ekonomi-journalister. Men pa en fondkommisionarsfirman i Stockholm larde han ocksa upp nagra unga killar som sedan blev stjarn-maklare och formogna. Jag talar om Erik Penser, Mats Qviberg, Thomas Fischer, Hans Mentziger, framlidne Fredrik Roos med fler. En mojlighet att lasa Lazlo Szombatfalvys artikel i dag ar att ga till Kungliga biblioteket, Humlegarden, Stockholm och bestalla fram 1967:s argang av Ekonomisk Tidskrift. Det nya var att Lazlo Szombatfalvy foresprakade att utdelningen var det viktigaste analys-instrumentet. Men inte dagens utdelning utan framtidens. Ett foretag maste kunna tjana tillrackligt mycket pengar for att kunna ge utdelning. Lazlo hr en mycket komplicerad formel for detta. Aven om man inte forstar formeln sa ar artikeln mycket stimulerande att lasa an i dag, 40 ar senare. Just for att den paverkat svensk aktieforvalning mer an nagot annat under sista halvan av 1900-talet. I dag forstar jag att han fatt sina ideer fran den i dag annnu beromda boken “The intelligent investor” av Benjamin Graham. Den boken finns i nyutgivnig i dag att kopa i Stockholms stora bokhandelsbutiker med kommentarer av en ekonomijournalist som ar verksam USA i dag. Han heter Jason Zweig. Hans kommentarer ar underbara. Utan kommentar blir boken mycket svar, for att inte saga omojlig, att lasa. Boken kan givetvis kopas pa www.amazon.com. Det intressanta ar att Benjamin Graham ar Warren Buffets laromastare. Buffet var forst student hos Graham pa ett univeritet och sedan anstalld i Grahams analysfirma. Buffet har i alla ar talat val om Graham och sagt att det ar han som lart honom allt. Det markliga ar att Graham i likhet med den svenske efterfoljaren Lazlo Szombatfalvy sager att det gar inte att analysera ett foretag om man inte kanner tidigare utdelningar och gor en prognos pa framtida. Det intressanta ar att har har Warren Buffet brutit helt mot detta synsatt. I Buffets foretag forekommer ingen utdelning. ...

Marknadspriset i aktiesammanhang bestäms med en standardiserad handelsmetod på en börs, dvs med orderbok där orderläggning på flera definierade prisnivåer kan göras. Visst kan marknadspriset ses som marknadens “genomsnittliga” och “momentana” uppfattning i någon mening. Marknadspriset uttrycker explicita den nivå där de mest köp- respektive sälj-benägna(och blank-benägna numera) aktörerna för stunden vill möta i avslut. Det kan alltså tolkas som marknadens syn på var priset på den enskilda aktien ska ligga just då och att det därför speglar marknadens syn på vad som är dess rätta pris i någon mening. ...

Först ett förtydligande. Några missförstod min skrivning om flaggning i ACAP trots att jag satte en smiley efter. Flaggningen sker på Stockholmsbörsen när någon går över 5 % och i det fall är det det totala innehavet för kunder på Avanza Pension. Mitt lilla skämt var för att jag har ACAP som en favorit och är kund hos Avanza pension… Det om detta. Vad kan vi då vänta oss i kommande rapporter? Del 1. SJR och ACAP ...