Det verkar vara klang- och jubelfest for SEB efter rapporten i gar. VD Annika Falkengren verkar minst sagt kaxig i media. Men i sin bokslutsrapport ar det andra ton-gangar. Har viskar hon till oss: - Det ar farligt nu! Jag tittar pa avdelningen Stora Foretag och Institutioner. Vad ar resultat har? Det ar en minskming av vinsten for finanstransaktioner for helaret 2007 i jamforelse med 2006 med 1,5 miljader. Forsta kvartalet visar rekordvinst en miljard i transaktionerna med storforetagen (SEB:s paradgren). Andra kvartalet rekordvinst 1 miljard. Men vad hander plotsligt i tredje kvartalet. Jo hela vinsten ar borta. Nu ar det forlust pa 100 miljoner. I sista kvartalet en ynklig vinst (for SEB-forhallande) pa 100 miljoner. Nedskrivningar sager man. En extraordinar post. Men kalla en nedskrivning en forlust. Kalla en spade for en spade. Det sags att SEB tycker det ar ett styrkebesked att de tagit in 4,5 miljarder av investerare i december for att starka bankens kapitalbas. Men de 100 investerarna far for att under tio ar ha kapitalet ar bundet i SEB (inte mindre an) 7 procent i ranta. Maste banken locka med sa hog ranta sa ar det nog fraga om “hartill ar vi nodda och tvungna”. Om det inte ar en special-present till storste aktieagaren Investor. (Ar det Investor och Wallenbergs-stiftelsen som satsat storre delen av pengarna och som under tio ar far de 7 procenten i avkastning pa utlanat kapital). Eftersom ingen information utgar, sa ar den ena gissningen lika bra som den andra. Vad som inte framgar i medias glada bild sa ar att banken enligt nya EU-bestammelser tvingades ta in de har pengarna. Det var ingen frivillig “styrkedemonstration”. Sa har skriver SEB i en forklaring: - Myndigheternas kapitalkrav kan uttryckas som en total kapitaltackningsgrad pa minst 8 pocent och en primarkapitalrelation pa minst 4 procent. Bankerna forvantas dock enligt det nya regelverket ligga ovanfor denna niva. Min bloggkommentar: SEB ligger strax over. Hade banken gjort det utan kapital-tillskottet i december(arets sista bokforingsmanad). En titt pa balansrakningen visar att man sedan forra aret plotsligt hojt de materiella och immateriella tillgangar med 20 miljarder. Har ingar en “goodwill-post” pa cirka fem miljarder. Att dessa hojningar av godwill och annat “luftigt” bara ar till for att hoja bolagets varde bokforingsmassigt(for syns skull och for att gladja aktieagarna) visas klart i bankens riskberakning dar goodwill och annat ’luftigt" som inte gar att salja plotsligt dras bort som verkligt varde. (EU-myndigheterna och Riksbanken uppskattar inte Goodwill speciellt. Men det ar ju ingenting mot att bankens utlaning till allmanheten har okat med 300 miljarder som bokfors som en tillgang (ar det baltiska staterna, Ukraina med mera som kommit in). Den var bara halften sa stor forra aret. Vad har hant? Om utlaningen okar sa mycket maste ju rantevinsten gora det ocksa. Visst visar SEB hogra vinst i ar. Men inte ar den fordubblad som den borde vara. Inte heller halverad som jag trodde i en tidigare blogg infor bokslutet. Pa skuldsiffran finns en marklig forandring. o Emitterade vardepapper har pa ett ar okat med 200 miljarder. Det redovisas som skuld. o Finansiella skulder till verkligt varde heter annan post som okat med 60 miljarder. Kan det vara har som ett av mig i bloggen tidigare omskrivet overtagande av hedge-firman Key Asset Mangement i London kommer in. SEB ar hemlighetsfulla. Det ar bara att gissa. Riksbanken gjorde en special-regel pa arets sista dag att bankerna fick ta in finansiella dotterbolag i moderbolagets bokforening. Men var har dotterbolagens tillgangar och skulder kommit in? Vad ar det for risker for SEB. De ar noga klarlagda och redovisade pa kronan, och det handlar givetvis om miljarder. Banken har gjort en marknadsriskberakning. Dar varnar man: - Under andra halvan av arets har alla risk-siffror paverkats av turbulensen pa de finasiella marknaderna. - Okning for ranterisk under arets sista manader avspeglar sa val okad marknadsvoltitlitet som hogre positioner. Superinvesteraren Warren Buffet varnar for att varldens banker har derivataffarer med varandra. Han tror att denna exponering kan bli mycket farlig for varldsekonomin nar bankerna nagon gang i framtiden maste visa exakt vardering pa derivaten. Det forsta han tittar i nu for tiden nar han ser en arsredovisning fran en bank (amerikansk som europeisk) ar derivat-exponeringen. Jag tittar i dag pa SEB:s derivatexponering. Dar star: Bokfort varde pa derivatinstrument med positiva varden: 83 miljarder. Bokfortvarde pa derviatinstrument med negativa varden: 80 miljarder. Personligen varken forstar jag eller vet vad det betyder men bade jag och Warren Buffet (inga jamforelser i ovrigt) ar oroade. Nar det galler SEB:s varderingar sa kan de ju gora som de vill. Vad ar ratt vardering? Sa har skriver den kande USA-ekonomen Lawrence Summers i tidskriftemn Newsweek (feb.4 2008). Summer ar professor i ekonomi pa Harward och tidigare rektor dar, men mest kand som fore detta finansminister i USA under Clinton. Han skriver: - For starters we could use more accurate pricing of assets. You have got bonds that are priced one way in one American bank and another way in another American and a third way in a European bank and a fourth way in a hedge fund. We need geater transparency.
...