Att inte göra om sina historiska misstag eller missbedömningar är en förutsättning för att lyckas med sina investeringar. Bubblor byggs upp på börserna relativt frekvent – mönstren känns ofta igen – oavsett om det är tulpanlökar eller IT-aktier som det handlar om. Om vi - för en kort stund - vänder tillbaka snart nio år i tiden och minns hur det var då och sedan applicerar den minnesbilden på dagens börs – i syfte att hitta någon eventuell likhet. ...

Det relativt plötsliga återtagandet av PVEs marginalmål är förstås den stora besvikelsen i portföljen idag vars index faller kraftigt efter annars bra återhämtning senaste tiden. Någon gång med långa mellanrum råkar min portfölj ut för sådana “minor” vid relativa storsatningar, senast i NOTE år 2005 (som dock kom igen bra under några år därefter och kursdubblades). PVE är fortfarande starkt köpvärda på lång sikt enligt min bedömning, och jag kommer sannolikt behålla dem som största portföljinnehav tills vidare om kursen är såpass låg som nu. P/s-talet på kurs 54 kr är en bit under 0.7 vilket är mycket lågt för en snabbväxare om de gör hygglig vinst framöver. Växer PVE enligt omsättningsmålet blir vinst per aktie 16 kr 2010 givet en måttlig vinstmarginal före skatt på 7 %. P/e-talet lär inte understiga 15 då vilket ger kurspotential 240 kr om två år, dvs klar potential för mer än 4-faldigad kurs. Även om PVE bara lyckas växa 50 % 2009 och 2010 blir motsvarande kurspotential 135 kr, motsvarande 60 % kursuppgång per år. Därför är PVE extra intressanta att behålla länge när tillväxten givit större utslag på vinstpotentialen. ...

Ett av vara storsta forsakringsbolag (Lansforsakringar) slutar helt med egen aktieforvaltning. Under senaste manaderna har aktier for 5,5 miljarder salts. Tidskriften Affarsvarlden berattar pa sin hemsida i dag (21 februari 2008) att det ar finansdirektoren som pa en konferens i USA fick hora forskning om att det i stort sett aldrig lonar sig for ett forsakringsbolag att agna sig att forsoka tjana pengar pa aktieforvaltning. Han diskuterade med chefen for LF om hur de skulle gjort i fall de startat fran noll och i dag skulle bygga upp en lonsam aktieforvaltning. De kom fram till att de skulle inte anstalla en massa aktieforvaltare och kopa aktier i egen regi. Sagt och gjort! Hela strategin andrades. Finansdirektoren raknar med en avkastning genom index-och andra fonder pa 30 procent om aret. Det ar namligen snittsiffran som de fonder de tittat pa genererar. Den stora vinsten gors dock i aktieforvalningskostnaderna. De sjunker med rejala tal. Nar jag laste detta i Affarsvarlden kom jag i hag vad som skrevs pa den intressanta ekonomi-bloggen www.finansblogg.com. i oktober. Det har inlagget har jag tagit ordagrant fran finansbloggen. Jag hittade det direkt nar jag i dag fyra manader gick tillbaka for att lasa: - “Ett annat område där norrmännen fullständigt utklassar svenskarna är vad gäller förvaltning av pensionspengar. Några enkla observationer här. För det första, Norges Bank har betydligt bättre förvaltningsresultat än vad någon av de enskilda AP Fonderna har var och en för sig, och hysteriskt mycket bättre resultat om man ser på AP Fonderna som aggregat. Norges har slagit sitt aktiebenchmark åtta år på raken. För det andra, förvaltningskostnaden för Norges är rekordlåga 0.09% av totalkapitalet (det är fully loaded cost). Och för det tredje, Norges Bank är nu en sådan bjässe på finansmarknaden att man kan vara med vid vilket förhandlingsbord man vill, oavsett om det gäller corporate governance, att squeeza fram bra villkor hos investmentbanker, att få den bästa informationen samt att kunna attrahera de bästa människorna. Med detta som bakgrund framstår det ju som vansinne att man en gång i tiden valde att ha sju stycken svenska AP-fonder och lika stort vansinne att man inte bara biter i det sura äpplet, tar stoppen och slår ihop dem till en riktig player. (www.finansblogg.com den 26 oktober 2007. Hela stycket ordagrant citat). Min bloggkommentar blir: De goda tiderna ar nu slut for alla aktieforvaltare som befolkat vara statliga AP-fonder och de privata pensions- och forsakringsbolagen. ...

Nu har alla fyra svenska tankrederier kommit med rapporter och efter att studerat dem så kan jag konstatera att 2007 inte har varit något lysande år och utsikterna för 2008 ser inte mycket bättre ut . Denna utveckling förutsåg jag redan under 2006 och sålde då av 90% av mitt innehav i brostrom som då var ganska stort . Anledningen till nedgången i frakter går att finna i en mängd olika faktorer , men den största är det faktum att fram till 2010 så får enkelskrovsfartygen fortfarnade köra . Redarna har redan byggt nytt tonage och just nu finns det alltså för många fartyg på marknaden . ...

Debatten går hög nu när Pve-Enterprise säger att man kommer att frångå sin “vision” om en bruttomarginal om 20%. Ledningen hävdar att aktörerna har missuppfattat visionen som en prognos. Nu är ju en vision långt ifrån en prognos, och en prognos är väl lite närmare sanningen. Problemet som jag ser det är man har tappat kontrollen över kostnaderna och det bådar aldrig gott. När man växer såpass som Pve så måste man ha örnkoll på just kostnaderna då det annars lätt skenar iväg. ...

Riksbankens otydlighet ar varre an en terror-attack. Det gick inte att forsta att Riksbanken skulle hoja ranta. Detta sager en ekonom i Dagens Industri i dag. I samma tidning stod den 4 februari 2008. Lars Nyberg flaggar för höjd ränta Vice riksbankschefen vill höja räntan framöver och understryker att den svenska konjunkturen talar för det. Budskapet överraskar maknaden, som skymtat räntesänkningar runt hörnet. Nu vill ekonomerna att Riksbanken skall be om ursakt for att de var sa otydliga. Det paminner om att f.d. riksbankschefen Urban Backstrom hade samma problem med analytikerna. Han sa da. Det gor det samma vad Riksbanken sager. Ger vi en hint om att rantan skall ner sa tror analytikerna att vi menar tvartom. ...

Sten Mortstedt en av de rika London-svenskarna menar att den finansiella krisen som drabbar varlden kommer att innebara att pengar kommer att byta agare. Det sa han for en tid sedan i Dagens Industri. Men pekade ut att detta kommer att galla Sverige ocksa. Nar den har krisen har ebbat ut sa har manga kanda rika svenskar drabbats och deras formogenheter forts over till andra. Han far medhall i en artikel i Wall Street Journal (21 februari 2008). - The subprime-mortage crisis that began with America’s most financially strapped borrowers is climbing to the top of the wealth ladder , reaching in the pockets of America’s millionaires. Nu ar det tva broder i 60-arsaldern Brian och Basil Maher, som berattar vad som hant dem. Deras far startade en stor hamn utanfor New York. Den vaxte och broderna tog over. I juli salde de sitt stora hamnforetag och fick mer an en miljard dollar. De gick direkt till de tre stora bankfirmorna Lehman Brothers, UBS och J.P. Morgan.De fick forvalta en tredje-del var. Det ar Lehman som har orsakat besvaren. En stor del av deras tredje del forsvann tre veckors forvaltning. Lehman kopte Sub-prime-loan for pengarna. Det skulle vara sa bra for det fanns auktioner att kopa och salja dessa “subbisar” pa. Som att inneha kontanter. Problemet var bara att detta var i slutet av juli 2007. Lehman Brothers tog av sitt egna lager av “subbisar” och salde till de rika broderna. (Det menar hamn-brodernas advokat). For nu blir det rattegang. I augusti gick det inte att salja “subbarna”. Det var namnligen vad broderna ville. Nar hamn-broderna fick se det att det var sub-prime- lan Lehmans kopt at dem blev de radda. De kravde omedelbart forsaljning. Men vi vet ju alla vad som hande i augusti. Ingen ville kopa dylika produkter. (se fotnot). De slut lyckades Lehman bli av med nagra stycken. Men nagra “subbar” kopta for 286 miljoner dollar har broderna kvar. I dag ar de vardelosa eller ingen vill i varje fall varken kopa dem eller satta ett varde pa dem. Nar hamnbroderna vande sig till Lehman trodde de pa riskfri forvaltning. Det var det de begarde. - We didn’t think we were taking risk, saygs Brian Maher, 61 ar, till Wall Street Journal. We read about all the troubles in the credit markets and said, glad we are not in that stuff. Men det var dom. De lyckades forlora 286 miljoner dollar pa nagra veckors “risk-fri” forvaltning hos Lehman Brothers. Fotnot: Min bloggkommentare blir. Vi far har ett exempel pa vad som hande i USA i augusti 2007. Plotsligt ville ingen kopa de nu sa beromda sub-prime- lanen. FED trodde att det saknades pengar i marknaden och borjade kasta in hundratals miljarder svenska kronor i systemet i form av billiga lan till banker och kredit-institut och de fortsatter med detta som de gjort nu i sex mander. Men det ar inte likvider som ar problemet. Flera experter har anda sedan i augusti sagt att problemet ar fortroendet inte pengar. Sa lange inte finansvarlden far reda pa vilka banker och investmentbanker som sitter pa sub-prime-lanen sa kommer inte handeln i gang. De som sitter med stora sub-prime-lager och liknande ataganden i stor skala kommer att ga omkull under innevarande eller nasta ar. Undra pa att ingen ville gora affarer med nagon annan nar de inte vet fem som sitter pa lanen. FED och Bernanke vet om detta problem. Problemet vet all varldens finansministrar. Varfor gar det inte att lagstifta om den “genomskinlighet” som alla vill ha och som alla vet ar nodvandig for att losa denna finanskris. Ar kanske problemet att finansministrarna och central-bankscheferna tvart om vad alla tror, verkligen vet vilka som sitter pa problem-lanen och inte tors upplysa ovriga banker om det. De skjuter upp det som troligen maste handa innan krisens loses. En storbank maste ga omkull. ...

För några år sedan fick min yngsta grabb “prova på” fotboll under överinseende av riktiga tränare. 20 små pojkar sprang efter bollen i flock, hela tiden, på en mycket begränsad yta. Taktik ? Positioner ? Eh, vadå papppa, där är ju bollen. Efter gårdagens inflationssiffror från Usa som kom in något sämre än väntat hände samma sak bland mäklarna. Alla sprang åt samma håll. Taktik ? Positioner ? Eh, vadå, alla andra säljer ju. KPI kom in 0,1 procentenheter sämre än väntat likaså Kärn-KPI (ex mat o energi) Usa börserna öppnade mer behärskat på siffrorna och dagen slutade med ett rejält plus . Idag springer duracellmäklarna åt andra hållet för det steg ju i Usa. ...

USA:s detaljhandlare hade i januari 2008 sin samsta manad pa fem ar. Alltsa inte den samsta januari-forsaljningen utan alla manaderna inbegripna. Semester-manaderna ocksa. Storbritanniens storsta detaljhandelskedja Mars & Spencer rapporterade nyligen sin varsta kvartalsforsaljning (november 2007 - januari 2008) pa tva ar. Marks & Spencer varnade att inte bara for detta ar utan meddelar att “pinan” kommer att halla i sig aven ar 2009. Det ar Wall Street Journal (21 februari 2008) som har en stor artikel om detaljhandeln och exemplifierar med det spanska bolaget Inditex (Zara, Massimo Dutti och Bersshka) vars aktie har gatt ned med 33 procent sedan i oktober. (24 procent pa 12 manader). Hela varlden tittar nu pa Zaras logistik-upplaggning som ar unikt i detaljhandeln. Zara syr upp alla sin klader i Spanien, Marocko, Portugal och Turkiet. Alltsa i naromradet. Hennes & Mauritz syr som bekant upp alla sina varor i Asien. Zara far in nya varor flera ganger i veckan. Eftersom fabrikerna ligger kring Spanien sa gar de nysydda kladerna direkt till butikerna utan att stoppas upp i nagot lagercentrum. Alarm-knapparna sitter pa redan fran fabriken. Butiks-personalen slipper det jobbiga och tidskravande arbetet att skota detta. Kladerna kors direkt ut i butiksgolvet upphangda pa fabrikens hangare. Forst nar kunderna borjar prova kladerna fors de succesivt over butikens hangare. Dessa hangare fornyas ofta. Zara ar hela tiden pa jakt efter trendiga butikshangare. I en lokal i Spanien sitter Zara:s experter och tittar pa forsaljningen for varje vara, butik till butik. Sa fort nagon vara inte saljs sa gar bud ner till designavdelningen i bottenvaningen som genast later andra nagon detalj. I samma designavdelning finns vaggar med nya skyltningar. I bland skyltar en Zara-butik om flera ganger i veckan om det inte saljs. Skyltningen bestams i Spanien och skickas per data-fotografi till samtliga butiker som ser hur de skall skylta. Det har varit en fordel for Zara att ha sin fabriker i och kring Spanien. Nu nar Zara gar over hela varlden sa kan det vara en nackdel att sy kladerna i Europa. En annan nackdel for Zara ar att man tar olika for sina klader i olika lander. I USA kostar Zaras klader 40 procent mer an de gor i Spanien. Det kan vara en riskfylld strategy att suga ut sa mycket som mojligt pa de platser det gar. Koparna ar globala nu och noterar detta. Men varfor rasar Zaras aktier. Foretaget har en tredjedel av sin forsaljning i Spanien (12 miljarder dollar per ar) och i Spanien ar det kris pa alla fronter just nu. ...

Börsintroduktionen i höstas blev övertecknad men sedan har det varit väldigt tyst om East Capital Explorer(ECEX). Idag (kl.08:00) kommer deras första årsbokslut och det skall framförallt bli intressant att få lite djupare information runt aktien, marknadsklimat och gjorda investeringar. Jag följer aktien - detta här bli en mycket bra investering – på långsikt. Möjligheten att kunna få investera i onoterade bolag i Östeuropa, Centralasien och Balkan – något som bara förmögna privatpersoner tidigare har haft tillgång till – ser jag som en stor möjlighet till bra avkastning och som god riskspridning i kombination med en Östeuropa/Rysslandsfond. ...