Priset pa risk ar blivit storre. Det drabbar svenskarna. Svenska banker har fatt se sina finansieringskostnader okade med en halv procent. Denna kostnadsokning har aven bo-lane-instituten rakat pa nar de tvingas ut pa marknaden for att i sin tur lana. Dessa kostnader fors over till de slutliga lantagarna. Jag har hamtat ovan beskrivna fakta fran Riksbanken senaste protokoll (26 februari 2008). Senaste riksbanksfullmaktige inleddes med en genomgang av det internationalla laget och foredragande var vice riksbankschef Lars Nyberg. Har ar hans asikter. Positiva saker: 1) Situationen pa de finansiella marknaderna ar battre an for ett par manader sedan. Det beror pa amerikanska centralbanken FED. De har lanat ut pengar pa langre loptider till bankerna an de normalt gor. 2) Den forbattrat utvecklingen beror ocksa att statliga fonder i Asien och Mellanostern varit beredda att slanga in sa mycket kapital i USA for att radda de utsatta bankerna. 3) FED har sankt styrrantan med hela 1,5 procent sedan i december. Det ar en kraftig stimulans. Bankerna kan finansiera sig med lagre rantor. Negativa saker: 1) Allt annat har forsamrats och osakerheten har blivit storre. Darfor slar Nyberg fast att det ar helt klart att “krisen utvecklats till det samre, inte till det battre”. Det som oroar Nyberg och Riksbanken ar de sa kallade “monolines”. Storleken pa problemet ar omojligt att overskada. 2) Forsakringsspremierna som placerare kraver for att kopa bankobligationer har stigit. 3) Aktiekurserna har fallit. 4) Nu blir det nedskrivningar for bankerna aven av lan till k o m m e r s i e l l a fastighetssektorn. Tidigare har det bara gallt bostads-papper. 5) Bankerna kommer att fa skriva ned for forluster i vanliga konsument-lan och kontokorts-dito. 6) Det har gor att amerikanska konjunkturnedgangen forefaller att bli djupare an tidigare befarat. 7) Konjunkturnedgangen forstarker den finansiella krisen 8) Bankerna har mindre pengar att lana ut. Det har skett en betydande kredit-atstramning. Det det har FED fatt fram genom att direkt fraga kredit-ansvariga pa bankerna. 9) FED:s rantesakningar raknar Nyberg till det positiva som hant (se ovan) men de kommer ocksa med pa den negativa sidan. “Rantesakningarna har vackt en oro hos marknaden att konjunkturnedgangen och den finansiella krisen i kombination kan bli vasentligt allvarligare an man tidigare befarat” ...

Det talas nu om att riksbankschefen Stefan Ingves ar i strid med tva direktionsmedlemmar som ej vill hoja ranta. Sa ar dock inte fallet. Den sprickan ar konstruerad. Vice Riksbankscheferna Lars Nyberg och Irma Rosenberg resverade sig mot besultet av ganska snarlika orsaker som de ovriga i direktionen vill hoja. Nyberg och Rosenberg sager i sin reservation att den inhemska utvecklingen “talar for att rantan bor hojas”. A andra sidan har “sakerheten om de risker det innebar for en betydligt svagare utveckling i omvarlden och darmed den svenska ekonomin” sa anser Nyberg och Rosenberg Riksbanken bor avvakta med en rantehojning. “Samtidigt vill de halla oppet for att en hojning av reporantan kan bli aktuell langre fram om forhallandena pa den finansiella marknaden forbattras. Nyberg anser att hojningen bara skulle skjutas en manad eller nagra manader framat. Han anser att en hojning maste komma, men eftersom osakerheten just nu i februari 2008 star pa topp sa bor rantan uppskjutas nagon tid, Nar sikten ar obefintlig ar det bast att sitta still i baten och tillfalligtvis inte gora nagonting, anser han. ...

Det blir fel om man i dag (27 februari 2008) gor analys pa hur manga ars-hogsta kurser som nu dykt upp och som dominerar over ars-lagsta. Jag har forstatt att flera av analytiker som gor gladje-kalkyler och spar uppgang och anar en vandning till det battre baserar sin nya och uppstandna gladje pa detta. Aret bestar ju bara an sa lange av mindre an tva manader (januari och februari). Det ar ju sa de flesta ars-hogsta och ars-lagsta system ar konstruerade. Om det raknas ars-hogsta och ars-lagsta for ett helt ar (tolv manader) sa blir ju resultatet ett helt annat. ...

Jag skrev nyligen att oljepriset inte skänks bort längre som fallet var tidigare. Verkligen inte. Idag får man hosta upp 101 bucks för att få tag på ett fat, vad man nu skall ha med det till :) Inte undra på att inflationen kryper uppåt. Vad värre är dessutom så ser ju även metallerna ut att börja vandra norrut på nytt. Det var ett tag sedan och den stora frågan är vad det är som håller på att hända? Ekonomisk avmattning samtidigt som råvaror drar iväg uppåt är inget man skriker halleluja om precis. Om ett par kvartal finns det alltså risk att bolagen ser minskad försäljning samtidigt som kostnadsläget ökar. Sannolikt även vad gäller personal då lönerna sakta men säkert kommer väl att stiga de med. Marginalerna kapas och…ja det är väl det som har diskonterats nu de senaste månaderna. ...

Det positiva börsklimatet tycks vara tillbaka. Jag ser i dagens DI att visa analyschefer redan är ute och pratar om att ”börsen vänder i vår ” och att ”risken tonas ned”. Själv blir jag bara irriterad när jag läser sådant. Vill dem få oss att tro att alla problem har blivit akut lösta och strålande tider väntar runt hörnet på alla globala aktiemarknader igen? Nej, läsare, krisen är djupare idag och hotet större än vad som var fallet i augusti 2007 då eländet började.Och det största hotet är inte ”kreditfrossa” utan inflation. ...

Efter sportlov och tjänsteresor, när endast ett halv öra och öga ägnats åt att följa rörelserna på börsen, är det dags att uppdatera sig. För en dryg vecka sen kom Studsvik med sin rapport. Och den ser ju bra ut! Nettoomsättningen ökade med 18 %. Anläggning för behandling av metalliskt avfall i Storbritannien fick miljö- och kärntekniskt tillstånd. Ett samarbetsavtal tecknades med WCS angående lagring av avfall, vilket stärker Studsviks marknadsposition i USA. Resultatet per aktie ökade från 4,24 kr/aktie till 5,65 kr/aktie. De finansiella målen höjs, från 5 % till 10% organisk tillväxt. Marknaden bedöms framåt vara god. ...

Jag minns när jag var arton år och spelade i ett hårdrockband. Som ålänning är det ju lite isolerat emellanåt så när tonåren dök upp i slutet av åttiotalet så accelererade även drömmarna. Och som tonåring så handlar man givetvis först och tänker sedan. Med drömmen om att bli rockstjärna kom jag på den lysande idén att vi skulle försöka ta oss till Ryssland och spela!! Det lite lustiga var att vi ännu inte varit utanför Åland och inte heller hade vi någon skiva eller ens någon kvalitativ demo att visa upp. Detta brydde inte jag mig det minsta om utan med bestämda steg klev jag rakt in på det ryska konsulatet i Mariehamn och frågade självsäkert: Ährmm..hejsan..öööh..vi e ett öööh typ rockband som skulle vilja fara till Ryssland och spela,typ,…ööööh…går det bra? ...

I den här bloggen tänkte jag lyfta fram Millicom International Cellular S.A. som är en mobiltelefonoperatör noterade på Stockholms börsens största lista, Large Cap. Stenbäcksfamiljen är den största ägaren med Marc Beuls som VD sedan 1998. Vidare så är man inriktad på tillväxtländer med stor potential i Latinamerika, Afrika och Asien fördelat på 16 länder. Av bolagets omsättning utgör Latinamerika 74 procent och Afrika 18 procent. Millicom redovisade ett starkt resultat för fjärde kvartalet. Omsättningen blev 768 miljoner dollar mot marknadens förväntningar på 752 miljoner dollar. Bolagets ökade investeringar har resulterat i många nya kunder som idag uppgår till 23 miljoner. För det fjärde kvartalet 2007 uppgick ökningen av antalet abonnenter till 3,4 miljoner jämfört med förväntade 2,2 miljoner. En minst sagt imponerande ökning. Idag handlas Millicom till p/e 18,4 för 2008. ...

Bakgrund Den starka tillväxten (som är driven av bl.a. ökade inkomster), ökad konsumtion, fler politiska reformer, demografin, politisk stabilitet, allt i kombination med en hyfsat lågt värderad börs – talar för att Ryssland är ett bra ”case” för investeringar. I huvudsak är det fem branscher som är intressanta att investera i. I. Banksektorn Banksektorn i Ryssland har haft en imponerande tillväxt de senaste åren, men banksektorn ligger fortfarande långt efter sina grannar i Europa och övriga västvärlden. Trots att lån till hushållen ökar snabbt så var det genomsnittliga hushållslånet 2005 endast 287 USD/person (samma siffra för t.ex. Tyskland var 16 334 USD/person). ...

Det känns helt förtroendeingivande att se Stockholmsbörsen stänga med 1.88 procent högre. Många frågor har dykt upp i huvudet “är det vändningen” eller inte? Vi går vidare till Riksbanken. Trots stor oenighet och en allvarlig finansiell oro samt spekulationer om att bankssystemet skulel vara i gungning, så valde majoriteten i direktionen att höja räntan. Det var precis som riksbankschefen Stefan Ingves ville. Visste ni att Sverige har nu en högre ränta än euro-området och en mycket högre ränta än USA och Japan? Det svenska skattetrycket ligger också i topp. Riksbanken har en lång historik av totalt oförstående för företagandets och industrins villkor och vikten av låga och förutsägbara kapitalkostnader. Hade vi haft en mer normal centralbank hade näringslivet idag varit större och fler människor haft arbete inom den svenska industrin. ...