Community (archive)

The Community closed for new posts on May 1, 2025. All previous content is still available in the archive. Want to explore more? Visit Redeye.se

OMXS30 vecka 50

Det blev ett misslyckat försök till att bryta upp under föregående vecka och istället föll det tillbaka en del. Viktigt att komma ihåg är dock att botten sattes 27 oktober med ett återtest 21 november. Senaste veckorna har det fortsatt strömma in riktigt dåliga makronyheter men börsen står trots det emot väldigt bra. Den här konsolideringen går förstås även att tolka som en paus och att nedgången snart tar fart igen, men jag ser det istället som en bottenformation och räknar fortsatt med att det kommer nya försök på uppsidan. Att det rör sig om en bottenformation finns det gott om stöd för då det finns en mängd positiva divergenser och andra faktorer som visar att senaste nedgångsfasen skedde med betydligt mindre kraft än tidigare. ...

Kapitalförsäkring?

Hejsan! Detta är mitt första blogginlägg här på redeye så det känns lite smått nervöst att skriva efter man läst välstrukturerade å informativa bloggar från andra användare. Prestationsångest? nej då.. Hur som helst, jag är ganska “grön” inom allt som har med aktiemarknaden att göra men jag tycker att den är både intressant och spännande, är väl så med allt som är nytt för en. Jag har några frågor om Kapitalförsäkring som jag har funderat över och tänkte att man kanske kunde få svar på dem här. ...

Riksbanken straffar spararna

Jag har skrivit om lite i denna artikel nu, eftersom jag var för snabb med att publicera den - innan jag hunnit tänka igenom allt. Jag har kursiverat det som jag lagt till eller skrivit om. Igår sänkte Riksbanken sin reporänta med rekordstora 1,75 procentenheter till 2%. Därmed har man klart deklarerat att man försöker rädda låneekonomin på bekostnad av spararna. Det är, som jag upprepat flera gånger tidigare, för mycket lån som har försatt världen i den finanskris vi nu ser, så jag kan inte se underlättande av långivning genom sänkning av räntorna som en långsiktig lösning på problemen. ...

2017-05-30 11:53 · flute

Min intervju i Sydsvenska Dagbladet ? Del II

I dagens tidningar hänvisas till UC och deras mätning av konkursantalet i Sverige under november 2008. Tydligen gick ungefär 650 företag i konkurs i november vilket kan jämföras med ungefär 450 i november 2007 och knappt 600 i oktober i år. Detta gör nu alla dagens tidningar (DI, DN, Sydsvenskan, SvD, etc.) en grej av. Är det bara jag som tycker det är lite överdrivet? Är verkligen förändringen från 450 till 650 så stor? Eller är det så att detta är det ?regn av konkurser? som jag predikterade den 2 oktober i min intervju i Sydsvenska Dagbladet ?Lundaforskare: Konkurserna kommer snart att dugga tätt?. ...

Active Biotech & budparadoxen ...

Active Biotech & budparadoxen … Visst, jag håller med många individer på olika Activeforum att det kan finnas en poäng att träffa ett partneravtal så snart som möjligt. Detta skulle bli en certifiering av att hela projektportföljen har vetenskaplig och kommersiell höjd och rendera i en väsentligt högre aktiekurs, och därmed minska risken för ett fientligt bud på bolaget eller uppköp av ett syndikat av ägare, såsom nu är fallet med det aktuella skambudet på Q-med. ...

-273 grader

Den absoluta fryspunkten då atomerna står helt stilla. Ingenting rör sig och börserna har frusit fast för tid och evigt. Bankernas njugghet vad gäller utlåningen av pengar till privatpersoner och företag gör att saker och ting inte fungerar riktigt som det är tänkt i den kapitalistiska världen.Utlåningsgraden verkar ligga nära den absoluta fryspunkten..Bankerna har skjutit sig själva i foten och nu får vi skattebetalare städa upp för girigheten, en gång till… ...

BioInvent. Takeover?

Sen augusti i år har JP Morgan köpt 2,1 % av aktierna i bolaget och har nu ca 8 % i bolaget. Bioinvent vet ej vem som ligger bakom dessa köp och det finns anledning att misstänka att Roche kan ligga bakom med en takeover som target. Senaste veckan har dessutom större köp gjorts av GoldmanSachs Int (1%). Det finns flera initierade källor som menar att Bioinvents allianser med Genetech samt Roche är en strategi från Roches sida for att kunna undvika konkurrerande bud. ...

Söndagsmingel.

Frustrerande är att det tyvärr inte finns så mycket att mingla om. Men jag måste bara få dela med mig utav en fantastisk bok som jag fick i veckan. Rich dad, poor dad, vägen till ekonomisk framgång skriven av Robert T Kiyosaki där han redogör för de råd som de flesta pappor traditionellt ger sina barn är så vardagligt att det nästan känns klichéartat: ”Gå till skolan och få dig en bra utbildning, spar pengar, jobba hårt och den finansiella belöningen kommer att komma.” Men istället föreslår Kiyosaki att du kanske skulle ha struntat i dessa råd. ...

Vätgas bilar framtiden del 2

Hant inte ta upp problemen med och få tag på all el till vätgas bilar och elbilar. Vi har ju redan svårt vid kall väder lek och kyla i svergie att klara oss på den ström som vi produserar i svergie. Tyvärr har vi ju gammla kärnkraftverk och har inte byggt nya. Å vindkraften har problem med tillstånd och lokalbefolkningen. Och dålig verknings grad har vindkraften. Vi måste tyvärr ta en del impopulära beslut och bygga ut kärnkraften ta bort komunala vetoräten m.m. Sammarbeta med norge i t.ex. norges våg och saltkraft projekt. Titta gärna på www.statskraft.no och titta på saltkraft och havsenergi. Men man ska bara inte se det är bara problem. Utnyttar man t.ex disel motoren som körs på mjlödisel från skogsavfall. På dom ställen det är långa avstånd och dom som har långt till jobbet. Och låter dom i städerna köra på vätgasbilar. Varför inte köper inte staten in sig i volvo och saab bildar ett forsknings centrum. Där man låter forskare tillsammas bygga och prova ut lösningar så att det kommer ut billar som klarar svenska förhålladen. Det skulle ju kunna skapa nya jobb och kanse en ny industri i svergie. Forskningen kan ju som rydindustrin ge diverse andra jobb och uppfiningar. Svergie är ju ett mycket stort land med stora avstånd och mycket varierat klimat. Vilket gör det intresant att testa billar och annan utrustning med bränsleceller. Titta uppe i kiruna vilken mångmiljon industri det är med biltester. Staten kan ju om dom satsar rätt få igen väldigt mycket på den forskningen i skatte inkomster trots det på kort sikt kommer kosta en del pengar. Pluss vi kanse lockar toppkrafter inom forskningen. Vist vet jag det finns endel företag ingen eller glömd som håller på inom bränsleceller. Men staten kan ju till skildnad ha råd att vänta med inkomsterna med aktieägarna har inte tålamod och kanse inte har råd att sattsa pengar på den forskningen som behövs och ha råd att prova ut vilken utrustningen som behövs. ...

Vätgas bilar framtiden?

Föra året var jag på Island ett fantasigst land. Så för ett tag sen på svt att Island tänker bli första helt fungerade vätgassamhälle. Är det verkligen framtiden att vi ska åka här i svergie med bränslecell bilar? Först lite fakta om bränsleceller. Bränsleceller kan liknas vid en form av batteri som alstrar energi genom en elektrokemisk reaktion som katalyseras av platina. Det är den elektrokemiska reaktionen mellan vätgas och vanlig luft (syre) som ger elektrocitet och värme. Verkningsgraden är hög och utsläppen består enbart av vattenånga. Syrettas från luften. Vätgasen förvaras i tankar under tryck. Tekniken att alstra elström med hjälp av bränsleceller upptäcktes redan 1839 av den brittiska fyikern sir Willmam Grove. Men det var först på 1960 talet som man på allvar böjade fundera på att använda bränsleceller i bilar. Den huvusakliga tekniska utveckligen har skett inom rymdfarten! Om folk bara viste vad mycket vi har fått genom rydforkningen. Så lite fakta om tankningen. Gasen produseras på tankningsstället med elekrolysör. En elektrolysör är i princip en omvänd bränslecell. Vatten och el tillförs elektroören var vid vattnet söderdelas till vätgas och syrgas genom elektrolys. Produktionskapaciteten är 60 normalkubikmeter per timme. Lagringskapaciteten är tolv kubikmeter. För en vanlig tankning går åt 2-4 kubikmeter. Gäller på Islands tankstationer. Nåtera att det är elkostnaderna som avgör priset på vätgasen. På Island betalar dom konsumentpris för elen. Vilket gör vätgasen blir dyr (även om elpriset är betydligt lägre på Island) Men skulle dom få liknande avtal som Isländska industrier har i dag skulle slutpriset bli ungefär samma som bensin. Hur tror ni det är i dag när oljan står i nästan 40 usd fat och isländska kronan rasat? Tillbaka till vätgasbilen Kommer den gå att använda i svergie och i andra länder. Hur många tror ni är viliga att köpa den när olje priset är så lågt och sattsa på forskning? Har vi råd att sattsa kanse billjoner kroner på nya tankstationer i svergie? Går dom att använda i norrland där det är ner i mot -40 grader kallt? Går det praktist använda dom på landet det är långt mellan tankstaionerna? Vad gör vi med det farliga avfallet i bränslacellerna? Dom inehåller platina och andra ädla metaller i bränlscellerna. Platina används till att katalysera processen. Många frågor. Men det går kanse att lösa med andra metaller. Men vist finns det stora miljövinster ochså men vi ska ju förhoppnings vis inte skapa nya. Räkna i alla fall med det kommer ta många år innan den stora massan kommer att använda vätgasbilar. Och inte för hastiga oss och inte bygga för många innan vi ser alla problem med dom och har löst dom. Men det kanse kan vara lösningen på våra problem vem vet vi kanse åker i en vätgasbillar 2015-2020 tidigast? Dom förtag som satsar på det här tänk på det är många som kanse inte överlever och får uppleva dom tider när det går med vinst. ...