I dagens “Dagens Industri” återfinns en analys av Biogaia. Analysen tecknar en bild av företaget som istort överensstämmer med den analys jag publiserade på Redeye i fredags. En vesentlig skillnad finns dock när det gäller resultat prognoserna. Jag misstänker att DI skribenten trasslat in sig något i siffrorna eller också har han fått nys på nyheter som jag missat. Hans omsättningssiffrorna för 2008 är i nivå med mina däremot ligger vinstnivån betydligt över min prognos. 45 milj i nettovinst på 151 milj omsättning motsvarar en netto vinstmarginal på nästan 30%. Det är inte realistiskt enligt min mening. Själv uppskattar jag marginalen till drygt 20% och vinsten före skatt till 30 milj. (Biogaia betalar ej skatt) ...

Bioteknikaktierna på OMX är i en internationell jämförelse lågt värderad påstår jag, trots att jag inte brytt mig om att plocka fram siffror som styrker påståendet. Men tro mig så är det! Frågan är varför? Standard svaret handlar om att marknaden nu undviker risk och bioteknik sedan länge förknippat med risk. Aktiekursen i många svenska bioteknikaktier tycks styras av uppköpsrykten och/eller spekulationer inför forskningsresultat. Ta Bioinvent t.ex. Litet men världsledande i sin nisch in antikroppsbaserade läkemedel. Kvalitetsbolag manifisterat genom de samarbetsavtal man har med de stora globala ledande företagen. Kursen har sjunkit rejält under hösten helt utan anledning - finanskris och lågkonjuktur påverkar knappast potentialen i Bioinvent som radat upp positiva pressmedelande under hösten. Det enda man läser om företaget är uppköpsspekulationer. Sällan läser man något om dess spännande verksamhet och den hisnande potential som finns i deras pipeline. Detta är bara ett exempel det finns flera. Titta på Svenska småbolagsfonder - hur mycket biotek hittar man där? Ingenting nästan trots att biotekniken är en av de minst cykliska brancher - som alltså borde gå bra nu i denna djupa lågkonjuktur. ...

Underliga saker fortsätter att hända på oljemarknaderna. I förra veckan var oljelagren i Cushing, Oklahoma (leveranspunkten för NYMEX crude oil futures) de högsta sedan april 2004. De låg på 33 miljoner fat, vilket är nära den maximala lagerkapaciteten. Detta verkar bero på att oljepriserna för februarileverans nu sjunkit väldigt lågt ($34,18/fat som lägst i fredags, stängning på $36,51/fat). Däremot stod oljefutures för leverans i mars betydligt högre, $42,57 vid stängningen. Med ett pris som ligger $6 högre bara en månad längre fram lönar det sig alltså att lagra olja för leverans längre fram. Oljefutures på NYMEX ligger faktiskt ännu högre några månader framåt, se kurvan nedan (källa Nymex). ...

Ta en titt på följande diagram över USAs detaljhandel (källa U.S. Census Bureau): Notera att det som har hänt under 2008 är unikt under de senaste sexton åren. Detaljhandelns försäljning har ökat ganska stadigt sedan 1992. Den enda märkbara avvikelsen från trenden fram till 2007 är en liten \“blipp\” i slutet av 2001. Men år 2008 händer något som är ett mycket tydligt trendbrott. Ännu tydligare syns det nästan om vi tittar på den årliga förändringen av USAs detaljhandel: ...

Idag rapporteras om skottlossning och kravaller vid Litauens parlament i samband med en från början fredlig demonstration mot budgetnedskärningar i finanskrisens spår. Och i tisdags rapporterades om våldsamma kravaller i Riga, Lettlands huvudstad. Detta efter ett från början fredligt protestmöte mot regeringen. \“Demonstranterna vände sig mot korruption bland regeringspartierna och mot regeringens hantering av Lettlands akuta ekonomiska kris.\” Hm, hm… allt är ju kul så länge tillväxtkurvorna pekar uppåt, men när folk börjar få det sämre kan de bli svåra att hålla lugna. Jag räknar med fler (och värre) liknande händelser runt om i världen framöver. ...

Kapplöpningen neråt alltså, som jag skrev om igår. SvD skriver idag: \“I Kina uppgav tullen i veckan att landets export krympte med närmare 3 procent och importen med nästan 22 procent i december. Det var andra månaden i rad som Kinas utrikeshandel minskade ? ännu i somras ökade både exporten och importen i en årstakt runt 20 procent. Att exporten minskar har utlöst stor oro när tusentals kinesiska fabriker fått stänga eller dra ned på tillverkningen. Att importnotan faller beror delvis på att införseln av olja och andra råvaror blivit mycket billigare, men det visar också att den kinesiska marknaden försvagats snabbt och att betydande delar av landets industri gått ner på sparlåga.\” ...

Nu är det snart dags för rapportperioden att dra igång. Vissa förväntar sig att marknaden har diskonterat för stora tillväxttapp och lönsamhetsminskningar, andra menar på att det är få som har insett magnituden i denna enormt hastigt avtagande ekonomiska tillväxt. Det är inte lätt att veta vilket ben man ska stå på där dessa två starka krafter - historikst sett extremt låga värderingar och en kraftigt instannande ekonomi, härjar på marknaden. ...

Citigroup och Bank of America rapporterade ifredags. Förlusterna är så stora att de är svåra att greppa, bara kreditförlusterna är enorma. Bank of America hade 8,5 miljarder och Citigroup 6,1 miljarder i kreditförluster enbart under Q4. Bank of America har också fått statsstöd via TARP-planen på 118 miljarder USD! Alla som investerar i amerikanska bankaktier idag ska vara väl medvetna om att de spelar ett högt spel. Banker ses traditionellt som försiktiga placeringar men detta är en av de saker som har ändrats i den nuvarande finanskrisen. Swedbank har omstrukturerat för att ta hand om Baltikum. De har bildat “skräpbanker” där de samlar högrisklånen. Det var precis de steget Norden tog i början på 90-talet och det var början till räddningen för banksektorn. Sedan tog det många år innan det blev bättre, men det utan skräpbankerna hade vi nog inte haft många banker kvar idag! Det mest intressanta med detta är ändå att Swedbank indirekt erkänner att Baltikum är katastrof. Deras uttalanden från i höstas ter sig än mer löjliga. ...

En del vart kanse förvånade av att oljereserver kan bli klassade som värde lösa om dom inte kan tas upp med vinst. Men oljepriset är faktis en faktor vid värdering av oljereserver. Det fins tre stycken klasser P1 bevisade oljereserver (värderas med 90% sannolikhet kunna tas upp). P2 bevisade och sannolika reserver (värderas med 60% sannolikhet kunna tas upp). P3 bevisade och sannolika och samt möjliga reserver (värderas med 10% sannolikhet kunna tas upp). I P3 reserverna ingår conting resurs men är inte hundra procentig på det. För många bolag struntar i att redovisa det för det är ju oljan som räknas som värdelös. Innan man har bevisat det går att ta upp den med vinst. Ta ett exempel man tar 3-D seismiska data över området gör en prov borring och tar en borr logg med information om hur djupt olje lagret är. Det räcker inte för att få klassade reserver.Man måste ochså bevisa att man kan få upp oljan och den kan produsera olja eller gas tillräckligt för att täcka kostnader för färdigställande och produktionskostnader. Då blir det bevisade reserver. Det är många brunnar som har med åren fått pluggas igen för att kostnaden att ta upp olja har inte kunnat täcka utgifterna när dom har för att få igen kostnaderna. Så finner ett bolag olja i ett hål och oljan som finns där nere inte räker för att täcka kostnaderna ta upp oljan klassas det som torrt. Häller conting resurs det är därför många små oljebolag när olje priset är högt häller chansar och köper när olje priset är lågt. Och kommer kommer på så viss över på ett biligt vis över oljereserver har dom tur och olje priset stiger över kostnaderna att ta upp oljan blir aktieägarna mycket rika!! Det är därför många småbolag köper oljefält häller delar i fördeta sovjetunonen, i öststarna, syrin, m.m. Det finns många olje fält som pluggades igen under föra olljekrisen när olje priset var lågt. Frågan om det här låga olje priset håller i sig kan vi få samma sittvation som då många oljefält stängs. Då blir det inte roligt när konjukturen vänder när alla ska försöka få tillgång till riggar m.m. Över till värdering av oljebolag. P/E tal på oljebolag är nästan meningslöst att använda. Ända gången det går att använda är på färdig växta oljebolag som tillexmpel mycket stora oljebolag. Prosekterings oljebolag ska värderas efter deras chanser att hitta P1-P2 reserver av olja på deras olje fält. Lundin petrolium t.ex. ska värderas efter hur mycket olja dom kan ta upp per år och vilket olje pris dom får det sålt med vinst. Deras oljereserver och deras möjlighet utöka dom. Malka ska t.ex. värderas efter hur mycket olja under dom 20 år dom har på sig om dom inte får förlängning får upp. Sen måste man ta hänsyn till hur hög skuldsättning dom har om olje pengarna räcker att betala tillbacka lånen. Kommer dom ha tillräckligt kassaflöde för att kunna bygga ut oljefältet fult ut. Det finns säkert mycket mer man skulle säga. Men det är viktigt när man investerar i oljebolag man försöker ta reda på vad som påverkar oljebolaget kurs. Och efter som det är så svårt att värdera oljebolag blir det mycket kraftiga svängningar på aktiekursen och den som vet hur man värderar bolaget kan utnyttiga felaktigapris sättningar av aktiemarknaden och bli mycket rik häller fattig om man gör en felaktig bedöming av läget. Ps procent sattserna stämer ganska bra men hur reserverna klassas bygger på hur värdering bolaget gör en bedömning av hur det framtida olje pris utveckligen blir. Ni vet ju hur bra experter är bra på att bedömma olje pris utveckligen så ta när ni läser oljereservernas klassning hos olika oljebolag ta med en nyp salt och för sök skaffa dig en egen uppfattning av hur stora reserverna är. Värdering bygger ochså på vad dom tror det kostar för olje bolaget att ta upp oljan och få igen alla kostnader. Hoppas ni vart lite klockare. ...

I dessa dagar av osäkerhet och spända investerare kan det tyckas som att börsen verkar ha en oändlig avgrund. En avgrund som värdepappren dyker ner i utan någon till synes botten. Företagens dåliga resultat och framtidsprognoser verkar inte ge något hopp. Men i slutändan är det upp till oss investerare att tycka och tänka om vilka företag vi tycker är värda att satsa på. Borde vi kanske inte hålla fast vid de svenska företag som vi ju faktiskt känner lika väl till som vilken expert eller analytiker som helst. Det är vi som kör en Volvo, talar i en Ericsson mobil eller använder H&Ms kläder. ...