Platsen var Summit, precis intill Östermalmstorg i Stockholm. En stilig ung man traskade raskt uppför Grev Turegatan. Regnet duggade ner från en dystert sommargrå himmel - ett omen?
Jag klev igenom dörren precis i tid, men hann inte belöna mig själv med kaffe och kaka (*damnit*). Robert Savage, en tämligen fryntlig man tillika bolagets ordförande, intog scenen och berättade om året som gått, om hur man stått på ruinens brant men att man trott på bolaget och framförallt trott på Ceplene och i elfte timmen belönats med en seger som ingen utanför Epicept någonsin väntat sig. En av de viktigaste punkterna som han underströk i sitt anförande (vad man i Amerika kallar en “talking point”) var den nyhet som släppts samma morgon - Epicept hade slutit avtal med Idis om ett Named Patient Program, det vill säga att man från och med samma dag börjat distribuera medicinen till patienter. Det humanitära arbetet hade således dragit igång, och med det kommer de första ekonomiska frukterna. Under talet framhölls hur viktigt vårt stöd varit genom åren, och Mr Savage verkade allmänt måna om att hålla sig på god fot med svenskarna.
...