labull

För drygt 1,5 år sedan började jag följa Orexo inför en förväntad kraftig marknadsandelsökning för Zubsolv som följd av att ett avtal med UnitedHealth skulle kicka in med start 1 juli. Caset beskrevs i denna blogg; http://www.redeye.se/aktiebloggen/orexo-dags-att-tro Marknadsandelen ökade stadigt från 2,5% till som mest 6% men sedan började huvudkonkurrenten Indivior (fd Reckitt-Benkiser), tillverkare av Suboxone priskonkurrera. I augusti tvingades Orexo meddela att CVS skulle plocka bort Zubsolv från listan över föredragna läkemedel mot opiatberoende från 1 januari 2016. Orexo togs på sängen av beskedet och aktien föll 30% på en dag. Den beräknade marknadsandelsförlusten till följd av CVS beslut uppgick till 0,7% och det är ungefär vad Zubsolv har tappat nu. ...

Storytel är det ledande varumärket i Sverige för ljudböcker. Streamad media är en megatrend som hunnit längre inom film/TV (Netflix, CMore etc) och musik (Spotify, Tidal etc) än inom böcker men jag är övertygad om att även böcker kommer konsumeras digitalt i större utsträckning i framtiden. Storytel hade vid utgången av 2015 cirka 210,000 abonnenter (bolaget rapporterar genomsnittsvärden för abonnentstocken, vilket var 202.500 för Q4) fördelade på 80% Sverige och 20% utomlands (Danmark, Norge och Holland). I slutet av 2015 lanserades även tjänsten i Polen och fler internationella marknader är på gång. Den svenska marknaden är förhållandevis mogen; Storytel tror att uppemot 350-400k abonnenter kan “rymmas” i vårt avlånga land. Konkurrensen i Sverige har hittills varit liten; danska Mofibo har cirka 10,000 abonnenter. För en knapp månad sedan lanserade dock Bonnier den konkurrerande tjänsten BookBeat. Marknaden i Sverige är alltså penetrerad till cirka 50% och med en ny konkurrent i Bonnier är det troligt att Storytels starka abonnenttillväxt i Sverige kommer klinga av och att bolaget gradvis lägger större fokus på den internationella expansionen. Målet för 2016 är att den utländska andelen av intäkterna ska uppgå till 25%. Risken för irrationell konkurrens från Bonnier bör vara låg. BookBeat är prissatt på samma nivå, 169 kronor i månaden och utbudet är jämnstort med Storytels. ...

Att General Electric är en stor anhängare till additiv tillverkning är känt. Den stora ordern på tio system som Arcam erhöll i december har väl inte undgått någon? Men som Arcams VD flera gånger har påpekat så arbetar många andra stora bolag med tekniken i det tysta. Jag har hittat fyra exempel som bekräftar detta. Hitachi Hitachi har lyckats 3D-printa delar i en ny superlegering av flera olika metaller. I artikeln nedan beskrivs superlegeringarna som “very popular among engineers for their supposed unique properties, including light weight and high strength characteristics.” ...

Oljepriset studsar rejält as we speak och rörelsen kan utan problem skapa en squeeze upp till 40 dollar per fat. I så fall är Tethys ett bra val tror jag. Det är inte alls så spekulativt som man kan tro; Bolaget har cirka 485 miljoner i kassa, 13,60 kronor per aktie. Man har inga skulder. Tethys äger dessutom 1,1 miljoner egna aktier som de återköpte under 2015, värda 55 miljoner kronor, eller 1,5 kronor per aktie. ...

En akties utveckling styrs i huvudsak av två faktorer; 1) vinsttillväxt och 2) värderingsmultipel. 1) Vinsttillväxten beror av intäktstillväxt och marginalutveckling. Marginaler kan delas in i bruttomarginaler och rörelsemarginaler (jag bortser för enkelhets skull från nettomarginaler i denna text). Bruttomarginalen kan bolaget ofta inte styra över så lätt. Bruttomarginalen bestäms av vilka priser bolaget kan ta ut för sina produkter och vilka inköpskostnader man har för dessa. Rörelsemarginalen kan vara lättare att “styra”, eftersom bolaget kan välja hur mycket man vill lägga på marknadsföringskostnader, forskning och utveckling, etc. Dock finns ofta en motsättning mellan intäktstillväxt och marginaler/lönsamhet. Ju snabbare ett bolag vill växa desto mer tynger det på lönsamheten. Men enkelt sammanfattat, ett bolag vars marginaler ligger på en uthållig nivå och varken kommer stiga eller falla kan bara växa vinsten genom att växa intäkterna. Av detta följer att det är mycket mer intressant att äga bolag som växer “oavsett” konjunktur, dvs bolag som växer strukturellt. Konjunkturkänsliga aktier kan ju se krympande försäljning i en lågkonjunktur och då krymper ju vinsten, vilket i teorin leder till en fallande aktiekurs. Således fokuserar jag i min investeringsstrategi på att hitta bolag som växer strukurellt, med ett tema. Exempelvis; digitalisering, 3D-printing, onlinespel, streamingtjänster, osv. ...

I tidigare bloggar om Arcam har jag skrivit om det kommande genombrottet med flygindustrin och GE, exempelvis i denna; http://www.redeye.se/aktiebloggen/arcam/arcam-ge-nombrottet-narmar-sig Även om denna händelse måste klassas som den mest signifikanta milstolpen under 2015 så kan listan med stora händelser göras lång; Bolaget har ökat produktionskapaciteten i Mölndal med 60% från 50 till 80 metallskrivare. Möjlighet finns att dubbla kapaciteten till 150 maskiner i befintliga lokaler. Dotterbolaget AP&C har ökat produktionskapaciteten av pulver med 150% från 100 ton till 250 ton. ...

Historiskt har MRG underperformat spelsektorn av olika anledningar; problemen i Österrike, den misslyckade satsningen på Social Gaming, avsaknad av mobila applikationer, en “dålig” ägarbild pga noteringen på First North med i princip inte en enda fond i ägarlistan. Detta har gjort att värderingen är klart lägst av speloperatörerna på börsen, sett till EV/Sales; Mr Green värderas till cirka 1,3x 2016 Sales. Betsson och Unibet på 4,8x repektive 4,3x. En jämförelse med dessa bolag är dock mindre relevant i nuläget eftersom de är stora bolag med utdelning och god lönsamhet. ...

Att teknikaktier varit stekheta på börsen 2015 är ingen överdrift. Biometribolagen har gått bananas i år, Tobii likaså. Sensys har stigit 300% sedan köpet av Gatso i juni, MSAB har fyrdubblats sedan årsskiftet. Sista veckorna visar bränslecellsbolagen smått osannolika uppgångar; Powercell värderas till ofattbara 2 miljarder kronor med en obefintlig omsättning. Riskaptiten är skyhög och “concept-aktier” är senaste modet. I ljuset av detta, och i kombination med en potentiell fundamental inflexionspunkt tycker jag att Anoto ser väldigt intressant ut. ...

Arcams förhoppning är att additiv tillverkning (AM) kommer ersätta gjutning i titan för flygindustrin på sikt. För att förstå potentialen kan man titta på vilka volymer som tillverkas med AM jämfört med konventionella metoder. Idag säljer Arcam cirka 60 ton pulver per år totalt, varav cirka hälften går till flygindustrin. Totalt använder flygindustrin 75.000 ton titan. Arcams penetration är alltså obefintlig och det beror på att ingen kund hittills har gått in i volymproduktion. Det ändras dock NU. Pratt & Whitney är först med att gå in i industriell tillverkning med EBM nu under hösten. GKN börjar under 2016. Att General Electric ska använda EBM för turbinblad i GE9x-motorn som ska börja byggas 2018. GE behöver lägga en order på uppemot 20 maskiner för detta ändamål i god tid innan. ...

Flygindustrin – en bransch i stark strukturell tillväxt Resandet i världen ökar i stort sett varje år, drivet främst av globaliseringen och en ökad välfärd i utvecklingsländerna . Branschprognoser räknar med en tillväxt på cirka 4-5% per år, vilket leder till ett stort behov av nya flygplan. Världens flygflotta uppgår till knappt 20.000 flygplan idag, varav cirka 30% utgörs av långdistansflyg. Prognoserna för 2030-2035 är att flottan kommer uppgå till cirka 40.000 flygplan. Med ett antagande om att 15.000 plan kommer skrotas behövs alltså 35.000 nya flygplan de kommande 15-20 åren. Enligt Boeing är behovet i långdistanssegmentet cirka 9.000 flygplan (som är det mest intressanta för CTT). Det är en stark megatrend som spelar CTT i händerna. ...