harre34

Innan jag går in på 2009 års prognos på produktionen på olja. Vill jag ge ett utförliggare svar till kristoffer om Fredrik Svinhufvud svar att malka oil klarar sig på ett olje pris på 25-30 usd fatet till och med ner i mot 20 usd. Tittar du på tredjekvarttalets rapport ser du inkommsterna från olja är 57616 TSEK + andra intäkter på 241 TSEK. Produktions kostnader på 50740 TSEK och avskrivningar på faten man tar upp på 5134 TSEK. Om vi struntar i avskrivningarna gick dom pluss 7117 TSEK. Då var snitt olje priset dom fick ca. 114 usd fatet. Fjärde kvarttalet blir det ca.54 usd fatet minus ryska skatten på 18.4 usd fatet. Efter 1 jan. 17.1 usd fatet. Då får dom ca. 35.6 usd fatet. Produktions kostnaden minskar när produktionen ökar, fler fat att dela kostnaden och att ryska valtutan minskat i värde. Gissar med nuvarande pris tjänar dom 10 usd fatet. kanse 15 usd fatet om dom får ner kostnaden till 20 usd fatet. Svårt att säja vad deras produktions kostnader är på säljer i usd, kostnader i rubel, redo visar i sek suck. Jag hoppas han har rätt i sitt svar på 25-30 usd. Men då ska man koma i håg det täcker inga extra utgifter och utbyggnad av fälten. På grund av att där fälten ligger (sibiren) brukar produktionen var högre på vintern lättare komma fram. Vi leker med tanken att dom håller en snitt produktion på 3500-4000 fat första kvarttalet inte omöligt. Vid vinst marginal på 10 usd blir vinsten 3.22- 6.44 miljoner usd. Vid 20 usd 3.68-7.36 miljoner usd. Man ska nog inte räkna på för höga vistmarginaler med tanke på dom ryska skatterna och tror inte på så höga olje priser förstahalvan på året. Andra kvarttalet en snitt produktion på ca.4000-4500 fat. Vinsten vid 10usd fatet i vinstmarginal 3.68-4.14 miljoner usd. 20 usd i vinstmarginal 7.36- 8.28 miljoner usd. Vågar inte mig på att spå andra halvan på 2009. Det är så svårt på nya bolag att beräkna produktion höjningarna så ta det lite med en nypa salt mina beräkningarmen mina slut satser är på inget sätt omöjligt att nå. Intäkterna är det otroligt svårt att räkna på vinsten beroende på dom olicka valutorna. Tror man på dom når målet 30000 fat om några år tjänar dom 27.6 miljoner usd kvarttalet vid vinst marginal på 10 usd fatet. På årsbas 110.4 miljoner usd. Men innan man drömmer om det ska man ha klart för sig det kommer ta tid och pengar. Läser företags presentationen där tror dom på början på 2009 8000fat (blir nog troligare 4000 fat) slutet på 2009 12000 fat max produktion på 30000 fat slutet på 2012. Tyvärr finner jag det är gläde kalyler. Men lyckas dom 2009 höja produktionen bättre än min prognos. Då är dom helt klart köp värda. Men dom har nog en del att bevisa för investerarna. Men lyckas dom kan dom gå upp flera hundra procent. Ska man investera i bolaget ska man ställa sig frågan tror man olje priset ska upp kommer pengarna räka för en tillräkligt snabb utbyggnad inom rimlig tid. Säger som förut vänta lite och se hur det går köp i omgångar om du tror på bolaget. Det är omöligt att pricka botten. ...

Fick en kommentar från Krisoffer Petren om jag ville titta på Malka oil. Tilllägas jag äger inte aktien. Vid första anblicken ser det inte bra ut. Men tränger man lite längre ner bland alla rapporter och läser lite mellan raderna ser det betydligt bättre ut. Sen om jag ska vara ärlig skulle alldrig bolagt noteras när det gjordes utan i slutet på 2009. Då hade kursen varit bättre. Och jag är nog rädd att det behövs åtminstonde en nyemion till kanse. Notera dom har gjort två stycken konventibel lån på 60 miljoner usd och 20 miljoner usd. Konventerings kurs till aktier 1,2515 och 1,0531 usd. Vid kurs (usd=8kr) ca. 10.01 kr och 8.42 kr. Året lånet förfaller är 2011 då får nog börskursen gå upp lite och dollare sjunka lite. Tittar man på produktionen var den i januari 1283 fat snitt per dag. Dom hade en topp på 3210 fat i oktober. Sen sjönk den p.g.a. svårt att få fram utrustning m.m. till 2952 fat i noveber. Vidare har dom sagt att dom ska ha snart 4000 fat dag i produktion inom 4-6 veckor. Räkna ALLTID med förseningar när det gäller oljebolag det är i regel standard branchen. Produktionen kommer från Lower Luginetskoye 7st. brunnar och dom har 1st test brunn ochså. Sen har Zapadno-Luginetsskoy 10st produktions brunnar pluss en brunn under borrning, 7st. test brunnar pluss en brunn som ej är återöppnad. En borrning utanför etablerade oljefält. Nuvarade snitt produktion från 17st brunnar ligger på okt, nov. 173-189 fat dag. Det är inte omöligt att dom når 4000fat dag snart. Kan dom starta upp produktionen från alla 8st test brunnar och dom ger i snitt 180 fat dag blir det ett tillskott på 1440 fat + nov. produktion på 2952= 4392 fat. Lyckas dom ochså koppla ihop sig till olje ledningen kan dom spara många kronor. Är ej gjort hittils. Vill inte ge en köp rek nu. Men som alla oljebolag kommer når vändningen på olje priset vänder gå mycket bra. Tror du på bolaget vänta ett litet tag och köp i flera omgångar det är svårt att veta när botten är nåd. Och det går rugigt fort när det vänder med kursen. Har inte gjort någon kassaflödes analys. Men dom behöver nog höja produktionen några tusen fat till minst innan dom får positivt kassaflöde. Hoppas du vart lite klockare Krisoffer har lagt den på bevaknings listan. Tänk på alla små bolag har det tufft innan dom kommer upp i tillrekligt stor produktion för att gå med vinst. Tror den nya stor ägaren svensk Petrolium Exploration har ekonomiska muskler att tillför bolaget kapital om det behövs pluss kunande och det behövs. Gott nytt år på er i för väg det här är det sista jag tänker skriva i år förutom kommentarer. ...

För att svara på den frågan måste man veta vart man tror att oljepriset tar vägen. Dom som orkade läsa alla delar såg kanse att OPEC för det mesta men inte alltid lyckades stablisera oljepriset. Till sist har man lyckas men det tog lite längre tid än dom räknade med. Sen kan ju alltid en terror atack ställa till det. Ta till exempel 2001 fram till sepember sänkte dom produktionen med sammanlagt 3,5 miljoner fat dag. Normalt skulle än sådana sänkningar ha hjälpt för att stablisera oljepriset. Men en terror atack den 11 sepember gjorde det vart tvär stop i ekonomin. Opec vågade inte då snänka produktionen fören i januari 2002 med 1,5 miljoner fat dag. Pearl tjänar inga pengar nästan nu när olje priset är så här lågt. Då måste man ställa sig frågan kommer det krävas en häller två nyemioner? Häller klarar sig man på kassan dom har? Jag tror dom kanse gör det m.m. Då gäller det att oljepriset vänder upp mot 60-70 usd i mitten eller slutet på året. Inte omöligt jag tror OPEC kommer att sänka olje produktionen åtmistonde två gånger till. I slutet på andra kvarttalet får vi nog se på oljepriser på uppemot kanse 60-70 usd fatet. Blir det så är det ingen fara för pearl. För dom som tror på högre olje priser är bästa sättet vänta lite med köpet med pearl och köp i omgångar det är svårt att pricka botten. Och skulle det bli trots allt en nyemion i pearl så är det bara titta på vad det betyde för tyks. Det skapade bara mer värde i bolaget för dom andra aktie ägarna. Tänk på pearls affärs ide är ju att sälja bolget vidare. Då vill ju det andra bolaget veta hur mycket olje reerver det finns. Tänk på vad massa pengar dom tjänar på att slippa leta olja. Veta vilken oljemetod som ska användas till olje utvingingen. Det tar tid att prova ut utrustningen. Det tjänar det andra bolaget på pluss en massa tid. Värt massa pengar. Men räkna med sådant här tar tid är nog inte klart tror jag fören i bästa fall 2010. Och tilldes måste man ha en ängels tåla mod och stå ut med diverse ras och uppgångar i kursen. Tro mig man är van efter att ägt tyks i 2,5år har man inte fått magsår då borde man inte få det nu. Har gjort min största vinst genom tiderna i tyks då talar vi om årslöner i vinst vågar inte säga hur mycket. Det är ett känsligt ämne i svergie. ...

Ni tyckte kanse att jag trode på för låga oljepriser. Men det beror på vad man tror på om blandanat peak oil. Tror man på Marian Radezki som tycker att peak oil är bluff. Som menar att resursbasen olja är betryggande stor. Även om en låg konjuktur eller politiska oroligheter i mellanöstern kan leda till sjunkande produktion. Häller tror man på Kjell Aleklett som tror på peak oil. Tänk på Ghawar i Saudiarabien världens största oljefält (28mil långt och 3mil brett). I en artikel i the atlantic monthly föra året sa en Jim Hamiton. Att norra delen hade peakat i Ghawar. Vi får alldrig reda på saningen om det på grund att i Saudiarabien är olje produktionen och oljereservuppdateringen statshemligheter. Från ca. 400st olje fält kommer 2/3 av världens olje produktion. Många oljefält är gamla! Ta till exempel Cantarell i mexico världens största oljefält till havs. Det hitades 1976. År 1995 böjade produktionen sjunka med 160000fat dag. År 2000 började dom med ett projekt med att injektera kväve i oljefältet. Då ökade produktionen med 600000 fat dag! Den 12 augusti 2004 medelade chefen för PEMXS oljebolag fältet hade peakat. (minskningen 2006 13,1% 2007 15%, 2008 ?) Där ser man hur fort det går om man anstränger oljefälten för hårt. Det är inte ovanligt havs oljefält när dom peakar kan i början minska produktionen med 25-30%. Som jag nämde i mina delar minskar oljelettning och underhåll med ca. 50% vid oljepris fall på ett år. Det tar i regel minst ca. 5-6år innan den kommer tillbaka. Redan nu läggs oljeprojekt på löpande band på is häller flyttas fram på obestämd tid. Vi leker med tanken oljepriset håller sig lågt till i början på 2010. Oljebolagen kommer inte våga satsa fören kanse mitten på 2010. Men dom flesta kommer vänta tills alla kriser lagt sig och börja kanse 2012 med olje projekt. Lägg där till deverse tillstånd måste inhämtas från myndigheter tar i bästa fall ett år troligtvis längre. Det innebär att i bästa fall får vi en massa nya oljefält i slutet på 2011. Och då får vi hoppas inte en massa oljefält peakar och att oljepriset ligger för lågt för länge. Tänk på ochså mycket av dagen piplines och olje utrustningen är gamla. Det kan leda till miljökatastrofer och göra det ändå svårare att leta olja. Miljö allternativen då? Endel allernativ är inte frågan om dom är farligare för miljön. Elbilarna med sitt farliga avfall från batterina. Och oljan används ju till mycket annat vägar och tillverkning av diverse saker. Så har vi missflyt kan vi få se mycket höga priser i framtiden. Och tänker mardrömmen nästa kredit kris när alla lån och annat kanse ska betalas tillbacka ca. 2016 då kan det bli än rigtig smäll för världs ekonomin. Jag är så dålig på att gissa olje priser men jag hopps att vi kan lössa det här vi får ju en ny president Obama i usa kanse får han världens ekonomi fart. O vi kan köra som vanligt till nästa kris kommer häller har vi lärt oss något? Ha en trevlig jul på er det här få bli slutet man kan skriva hur mycket som hällst om det här. Hoppas att ni haft en trevlig läsning det är svårt för en amatör att skriva sådant här begripligt och intresant. ...

Ska se om jag får plats med allt i del 3. Orsaken till jag började leta fakta till det här var jag vill se vad historian bakom oljepriset kunde ge fakta till framtidens oljepris. Mellan april och oktober 2000 ökade OPEC kvoten totalt med 3,2 miljoner fat dag för att hejda oljeprishöjningarna. Först november när dom ökade med 500000 fat dag böjade priset sjunka. Men änu en gång visade det sig att OPEC skjutit över målet. År 2001 hade usa,s ekonomi blivit för svagat och ökad produktion utanför OPEC sätta press på oljepriserna neråt. Ni mins men it bubblan va den nya ekonomin som skulle erövra världen. När den sprack vände ekonomin ner i världen. OPEC genomförde än serie sänkningar på 3,5 miljoner fat dag i sepember. Normalt skulle det hjälpt men den 11 sepember kom en terroristattack mot usa. Tyvärr vart efterdyningarna av attacken att oljepriset rasade. Och det vart tvär stop i världs ekonomin ett tag. Prisern sjönk med 35% i mitten på november. Under normala omständigheter skulle än ned gång i oljepriset av denna storleksordning ha medfört en ytterligare minskade kvoter. Men med tanke på det politiska klimatet vågade inte OPEC sänka fören i januari 1,5 miljoner fat dag. men den här gången fick dom sällskap av bland annat ryssland som sänkte produktionen med 462500 fat dag. Oljepriset steg till 25 usd fatet i mars 2002. I mitten på året kunde OPEC börja återgå till dom normala kvoterna och investeringarna i olje projekt började öka i världen. I Venezuela ledde än strejk på PDVSA till att olje utbudet minskade i världen. Innan strejken var produktionen 3,5 miljoner fat dag. Efter åt kom dom upp i bara 2,8 miljoner fat dag. Där ser var som händer om man stänger ner ett oljefält produktionen kommer nästan alldrig tillbacka sen. Tänk på ochså för några år sen peakade deras största fält kommer inte ihåg hur stor den är kanse 10-15% om året tänk på havs baserade fält när dom peakar kan tappa ibland uppimot 30% på ett år i produktion om det har körts hårt. OPEC ökade sina kvoter med 2,8 miljoner fat dag i januari och februari för att kompensera andra fälts minskade produktion 2003. Den 19 mars 2003 böjade produktionen komma tillbacka i venezela. Invensteringarna i usa och andra OECD länder böjade öka 2003. Med bättre amrikansk ekonomi och deras efter frågan på varor. gjorde att ochså asiatiska efterfrågan steg på olja i snabb takt. Den svaga dollarn gjorde att olje priset steg. Andra faktor som bidrog var orkaner och brist på raffinaderi kapacitet i usa i synerhet efter katarina (orkan) Olje lagren sjönk. Det var brist på tank fartyg, riggar att borra efter olja utrustning. Gjorde sitt till att priset på olja steg. Det finns något tror jag som heter rotery rigg som mäter hur många riggar som letar olja,gas och underhåll av oljefälten. Sen 1982 har oljeborrade riggar för dubblas. Vid ett kraftigt olje pris fall som 1982 försvann 50% avkapaciten 4år senare yttliggare 50% av kapaciteten. Efter som det är så dyrt att bygga ut fälten och tar så många år sitter efekterna i många år vid ett års olje pris fall. Ni kan ju anna vad som kommer att hända vid nuvarande olje pris fall. Även letning av olja tyärr stanar ochså mellan 1991 och 1992 minskade olje prospekteringen med 50% låg på låg nivå fram till 1998. En anna sak med ett lågt olje pris är att det lönar sig inte alltid ta upp oljan även om man hittar olja p.g.a. lågt pris. Efter en brunn är borrad klassificeras den innehåller olja som lönar sig att ta upp på olicka sett p1,p2 och p3. efter andra världs kriget av dom brunnar som borrades färdigställdes 65% av som borrades. 1960 var det 57% det fans olja att ta upp. På 1970 talet nåndes en platå på 70%. Sen gick det ner på 1980 talet. På 1990 talet var det 77%. Vad var orsaken till den dramatiska ökningen? Det berode på bättre teknik. Faktum är när en brunn borras efter olja eller gas innebär det inte när den är färdig produserar bra. Den avgörande är tekniken och att olje bolaget har ekonomi att färdigställa och har råd medproduktions kostnaderna för att sätta den i produktion. Man kan säja vid högt olje pris får fler bolag råd att sätt nya fält i produktion och underhålla dom. Vid lågt pris har dom inte råd att leta olja häller sätta nya fält i produktion och underhålla. Och till sist krachar oljeproduktionen på olje fältet och får så svåra skador att produktionen kanse alldrig kommer tillbacka och gör den det med lägre nivå på produktionen. Min analys av läget i dag blir OPEC kommer inte lyckas hålla priset på 50-60 usd fat ett fören mitten på året. Risken är att vi kommer få se dippar på ner imot 30-40 usd i böjan på februari. Historisk tar det sin tid för OPEC att stoppa olje pris fallet. Pågrund av den dåliga världsekonomin kommer det dröja tror jag till mitten på 2009 eventuelt till början på 2010 innan olje priset går upp. Men se upp när väl upp gången kommer blir det som vanligt brist på riggar och utrustning. Sen får vi hålla tummarna att inte saudiarabiens fält peakar och flera fält krachar på grund av bristande underhåll. För tänk på att dom gamla fälten minskar olje produktionen med 9%. För redan nu fuskars det med underhåll och endel struntar i det. Tänk på att den billiga oljan håller på att ta slut så högre priser kommer vi få se i framtiden. ...

Hittills har jag inte gjort någon analys än men den kommer på slutet på historian. Värt att notera är i dag ligger Irans produktion 1,5 miljoner fat om dan under sin höjdpunkt före Iran- Irak kriget. Dock ska på pekas kineserna hjälper dom få upp produktionen pluss deras kärnkrafts utbyggnad hindrar dom få hjälp av andra länder. Även så går mycket pengar från olje inkomsterna till att hålla folket lungna så vid det här olje priset som är nu blir det inget över till utbyggnad av fälten och rafferinadri kapasiteten så dom får importera bensin från utlandet. Sen säljer dom det biligare till folket för dom ska vara nöjda. Så fortsättningen på oljeprisets historia. Den snabba ökningen av råoljapriser från 1973 till 1981 skulle ha varit mycket mindre om det inte vore för usa,s energipolitik under embargo perioden. USA införde priskontroll på inhemskt producerad olja i ett försök att minska påverkan från 1973-74 oljeprishöjningen. Den uppenbara resultatet av priskontrollen var att de amrikanska konsumenterna av råolja betalade ungefär 50% mer för import än den inhemska produktionen och usa producenterna har erhållit mindre än världsmarknadspriset. I själva verket den inhemska oljeindustrin var subventionerad av staten. Kina använder den metoden i dag bland annat och flera andra länder för att folket inte ska gör uppror och vara nöjda. Har politiken uppnåt sitt mål? På kort sikt är det lågkonjukturen som följde 1973.74. Var råolje prisökningen var mindre eftersom amerikanska konsumenter ssom söker lägre priser än resten av världen. Men det hade andra effekter ochså. I avsaknad av av priskontroll hade usa,s prospektering och produktion säkert ha varit betydligt högre. Där ser ni än efekt som kommer av det nu idag låga oljepriset ingen vill leta olja häller bygga ut oljefält för dyrt. Högre olje priser för folket skulle draba folket med lägre konsumtion. usa,s bilar skulle dra mindre bensin, bostäder och kommersiella fastigheter skulle ha varit bättre isolerade och industrin energieffektivare skulle det blivet under den perioden. Desutom skulle dom varit mindre beroende av olje import. Då skulle skulle dom inte ha varit så sårbara när oljeleveranserna minskade under Iran- Irak kriget. OPEC har sällan varit effektiva på att kontrollera oljepriserna. Samtidigt som ofta beskrivs som en kartell. OPEC inte uppfyller defintionen rigtigt har svårt att hålla sina kvoter länderna. Det gick ett gamalt skämt ungefär så här. Vad är skillnaden mellan OPEC och Texas Railroad kommionen? OPEC har inga texas rengers! Den enda mekanismen som har funnis i OPEC var saudis lediga kapacitet. Med tillräckligt mycket ledig kapacitet och i bland för att kunna öka sin produktion tillräckligt för att motverka effekten av lägre priser på sina egna inkomster. Saudiarabien kunde genom driva disciplinen genom att hota att öka produktionen tillräckligt för att kracha oljepriset. I själva verket även detta inte var ett av OPEC,s verkställingsmekanismen om inte OPEC,s mål sammanföll med de i saudiarabien. Under 1979-80 perioden av snabbt ökade priser. Saudiarabiens oljeminister upprepade gånger varnade övriga medlemmar i OPEC att de höga priserna skulle leda till en minskad efterfrågan. Hans varningar föll för döva öron. Dom högre priserna lede till att skaffade bensinsnållare bilar. Isolerade bostäderna bättre. Industrin vart bättre på att hushålla med energin. Det vart än global recession orsakade en minskad efterfrågan på olja. Det lede till sjunkade oljepriser . Tyvärr vart det ingen lång lågkonjuktur. Och folk struntade i ovan nämda åtgärder och folk gjorde som vanligt slösade med olja och priserna steg på olja. Det lede till ökad prospektering och produktion av olja utanför OPEC. Från 1980 till 1986 ökade icke OPEC produktionen med10 miljoner fat dag. OPEC fick sämre efter frågan på sin olja tack vare utbudet utanför OPEC. Från 1982 till 1985 försökte OPEC sänka produktions kvoterna för medlemarna för att stabillsera priserna. Dessa försök möttes med upprepad underlåtenhet av OPEC,s medlemar många fuskade och produserade mer än dom skulle. Under dena period minskade saudiarabien sin produktion för att försöka minska oljepris fallet. Till sist vart saudiarabien så förbanade dom ökade produktionen med 3 miljoner fat dag. Olje priset föll ner till under 10 usd fatet i mitten på 1986 trots det hade saudiarabien lika stora inkomster tack vare den ökade produktionen. Man för sökte i december 1986 komma överrens om ett olje pris på 18 usd fatet. Men dom lyckades inte rigtigt hela 1987 var oljepriset svagt. Men 1990 skulle oljepriset stiga p.g.a. lägre produktion och osäkerhet i samband med Iraks invation av Kuvait och det påföljande gulfkriget. En kul sak med gulfkriget var att saudiarabien gick i från att var nettoexportör av bensin till importör det förbrukas enorma mängder drivmedel i kriget. Priset på olja steg från 17 usd till över 40 usd fatet. Det är bra med krig för oljepriset. Sen efter krigets slut gick priserna ner fram till 1994 till ca. 16-17 usd fatet. Från 1990 till 1997 var usa,s ekonomi stark och den asiatiska stillahavsregionen var blomstrande. Under den perioden ökade världens produktion med 6,2 miljoner fat dag. Där i mot ryska produktionen kolasade under det låga olje priset mellan 1990 och 1996 föll produktionen5 miljoner fat dag! Än idag har inte dom visa fält komit i gång med produktion. Där ser ni vilka skador ett lågt olje pris kan orsaka. OPEC hade fort farande problem med disciplinen bland sina medlemar. Notera priserna steg mellan1990 och fram till 1997 dock vart det för lågt för att ryssarna produktion löna sig pluss dom hade dåliga under hållna fält och utrusting. Sen kom asienkrisen Opec underskattade krisen omfattning. Och ökade sin kvot 1997 när krisen böjade med 2,5 miloner fat dag. När dom upptäkte mistaget minskade dom först produktionen med1,25 miljoner fat i april. Sen ytterligare 1,33 miljoner fat i juli 1998. Prisfallet fortsate ända tills i början på 1999. Men OPEC var inte nöjda med priset och minskade produktionen med ytterliggare 3 miljoner fat och fick upp priset till 25 usd fatet. Sista delen kommer i morgon om jag hinner skriva ...

I bland kan det vara klokt att titta bakåt för att kunna spå framtidens pris. Och förhoppnings vis bli rik på det. Råoljepriset beter sig mycket stora svängningar i pris när det är brist eller överskott i utbudet. Råoljans pris cykel kan sträcka sig över flera år och reagerar på förändringar i efterfrågan samt OPEC och icke OPEC leverans av olja. Den amerikanska oljeindustrins pris har varit starkt reglerad genom tillverkningen eller priskontroll i större delen av nittonhundratalet. Texas Railroad kommionen hade som metod för att påverka priset genom begränsningar av produktionen. Lite olje pris historia råoljepriset varierade mellan 2.50-3.00 usd från 1948 till slutet av 1960 talet. Priset steg från 2.50-3.00 usd 1948 till 1957 i dagens dollar pris ca. 17-18 dollar fat infalltions justerat. Från 1958 till 1970 låg priserna ganska stabilt på 3.00 usd per fat men i reala termer hade det sjunkit från 17 dollar till 14 dollar per fat. berode på inflationen och svagare dollar. Ska tillägas att usa peakade ochså på 1970 talet. Då vart det lite svåre för dom att kontrollera priset. OPEC bildades 1960 med fem ursprungliga medlemmar Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela. Inför det inledande mötet hade dom studerat Texas Railroad kommissonens metoder för att påverka priset genom begränsningar av produktionen av olja. I slutet av 1971 kom sex andra nationer till gruppen. (Qatar, Indonesien, Libyen Förenade Araberimiten, Algeriet och Nigeria) I dag finns inte Indonesien med i Opec dom har gått från exportör till inportör av olja! Hela tiden efter kriget har exporterande länderna trots ökad efter frågan på sin råolja men fått en 40% minskning av köpkraften för ett fat olja. I mars 1971 har maktbalansen förskjutis. Månaden i Texas Reailroad kommissonen en produktion på 100% för första gången. (usas olje produktion peakar) Det innebar att Texas producenter inte längre var begränsade i hur mycket olja de kunde producera. Ännu viktigare är att det innebar att befogenheten att kontrollera råoljepriset flyttades från usa (Texas, Oklahoma och Lousiana) till OPEC. Ett annat sätt att säga det är att det inte fanns något mer ledig kapacitet och därför inga verktyg att sätta en övre gräns för priserna. En drygt två år senare skulle OPEC. Genom oavsiktlig följd av krig få en inblick i omfattningen av dess makt för att påverka priserna. 1972 var priset på råolja 3.00 usd fatet och i slutet av 1974 priset på olja mer än 12 usd fatet. Priset hade fyrbubblats på råoljan. Det berode på Yom Kippur kriget som började med än attack mot Israel av Syrin och Egypten den 5 oktober 1973. Usa och många länder i västvärlden visade stöd för Israel. Som ett resultat av det stöd införde flera arabiska exportländer embargo mot de länder som stöde Israel. Även arabiska nationer förkortar produktionen (MMBPD). Då produserade dom 5 miljoner fat dag.(MMBPD). Övriga länder lyckades öka produktionen med 1 MMBPD. Förlusten i vart 4 MMBPD i världsproduktionen. Fram till mars 1974 motsvarade det ett tapp på 7% världsproduktionen. Om det fanns något tvivel om OPEC,s förmåga att kontrollera råoljepriset har gått från usa till OPEC tog detbort under det arabiska oljeembargot. Det vart ganska uppenbart när priserna steg 400% på sex månader!!! Från 1974 till 1978 var råoljepriserna ganska konstanta ca. 12.00 -13.00 usd fatet. Nästa händelse som skulle sätta fart på oljepriset var händelser i Iran och Irak. Den Iranska revolutionen inne bar en förlust på 2-2,5 MMBPD per dag. Mellan november 1978 och 1979 var produktionen nästan helt stoppad i Iran! Medan den Iranska revultionen var den närliggande orsaken till vad som skulle vara de högsta priserna i efter andra världskriget (i sommras var priserna högre!) dess inverkan på priserna skulle ha varit begränsad och relativt kort tid. Om det inte hade varit för efterföljande händelser. Kort efter revolutionen var produktions tapet 4 MMBPD fat. Iran som var försvagat av revoltionen vart invaderat av Irak i september 1980. I november var produktions tapet 6,5 MMBPD fat och det vart ett bort fall på världs produktioen med 10%!! Tack vare det steg priserna på råolja med 14- 35 usd fatet under 1981. Tjugosex år senare var Irans produktion bara två tredjedelar av produtionen efter revolutionen. Fortsättningen kommer senare i olje historian om olje priset. ...

Kul fråga, för jag har alldrig sett ett dåligare avtal. Där ena partern i princip har avtalat bort alla rättigheter och desutom har jurister hjälpt till med avtalet!! Inan jag går vidare måste jag nypa mig i armen för man tror man är i ryssland häller någon anan diktatur. Sen måste jag nypa mig en gång till har vi värkligen än borglig regering i landet och inte en s-regering. Man ställer sig än stilla undran hur klantig får än jurist ge råd utan att begå brott?? Ligger i gränstrackterna det här avtalet. Har för mig att det är olagligt att ena partern har bara rättigheter medan den andra inga i ett avtal. Sov juristerna när avtalet skrevs. I princip säger avtalet att caregies aktieägare har inga rättigheter. Kommer ihåg en historia på 80 talet där inte långt i från där jag bodde. Fans det än stor skojare som levde på att sätta företag i kk. Han hade än slämig advokat som var hans advokat. Trots 80 talet konkurser åkte han alldrig fast för skatte brott. Dom kunde bara sätta ditt honom för små saker. Sista gången när han stack utomlands med 70-80 miljoner. Lyckads folk få till backa tror jag 2 miljoner he he. Han lever mycket lycklig i ett varmare land och mycket rik!! Tyvärr fick han för första gången ett straff om man kan kalla det 7 månader på öppen anstalt och fri efter 4 månader!! Hade caregie haft en sådan advokat är jag säker på han hade sagt till fälman du hällsa dom att går dom inte med på våra vilkor går vi i konkurs i morgon. Vad tror ni pressen säger då. Mycket medveten att aktieägarna tjänat mer på det. Hoppas caregies aktiägare letar bland dom stora ekonomiska skurkarnas advokater dom vet hur än slipsten ska dras. Var för tror ni dom har så bra bettalt det är för dom är bra. Sen undrar man vågar domstolen gå i mot staten deras arbetsgivare? Om någon vågar ta uppfallet. Som svar på rubriken svar jag borde vara det men det är än annan sak att bevisa det och ha ekonomiska krafter att genom föra än rättiggång. För tyvärr måste man ha en stor plånbok för att kräva sin rätt när det gäller civlrättsliga mål och mot staten. Vliket gör att många skurkar går fria trots dom har begått brott. Män den som lever får se hur det går. Skulle värkligen vara kull och se vad än domstol säger om det och kanse högsta domstolen. ...

Hant inte ta upp problemen med och få tag på all el till vätgas bilar och elbilar. Vi har ju redan svårt vid kall väder lek och kyla i svergie att klara oss på den ström som vi produserar i svergie. Tyvärr har vi ju gammla kärnkraftverk och har inte byggt nya. Å vindkraften har problem med tillstånd och lokalbefolkningen. Och dålig verknings grad har vindkraften. Vi måste tyvärr ta en del impopulära beslut och bygga ut kärnkraften ta bort komunala vetoräten m.m. Sammarbeta med norge i t.ex. norges våg och saltkraft projekt. Titta gärna på www.statskraft.no och titta på saltkraft och havsenergi. Men man ska bara inte se det är bara problem. Utnyttar man t.ex disel motoren som körs på mjlödisel från skogsavfall. På dom ställen det är långa avstånd och dom som har långt till jobbet. Och låter dom i städerna köra på vätgasbilar. Varför inte köper inte staten in sig i volvo och saab bildar ett forsknings centrum. Där man låter forskare tillsammas bygga och prova ut lösningar så att det kommer ut billar som klarar svenska förhålladen. Det skulle ju kunna skapa nya jobb och kanse en ny industri i svergie. Forskningen kan ju som rydindustrin ge diverse andra jobb och uppfiningar. Svergie är ju ett mycket stort land med stora avstånd och mycket varierat klimat. Vilket gör det intresant att testa billar och annan utrustning med bränsleceller. Titta uppe i kiruna vilken mångmiljon industri det är med biltester. Staten kan ju om dom satsar rätt få igen väldigt mycket på den forskningen i skatte inkomster trots det på kort sikt kommer kosta en del pengar. Pluss vi kanse lockar toppkrafter inom forskningen. Vist vet jag det finns endel företag ingen eller glömd som håller på inom bränsleceller. Men staten kan ju till skildnad ha råd att vänta med inkomsterna med aktieägarna har inte tålamod och kanse inte har råd att sattsa pengar på den forskningen som behövs och ha råd att prova ut vilken utrustningen som behövs. ...

Föra året var jag på Island ett fantasigst land. Så för ett tag sen på svt att Island tänker bli första helt fungerade vätgassamhälle. Är det verkligen framtiden att vi ska åka här i svergie med bränslecell bilar? Först lite fakta om bränsleceller. Bränsleceller kan liknas vid en form av batteri som alstrar energi genom en elektrokemisk reaktion som katalyseras av platina. Det är den elektrokemiska reaktionen mellan vätgas och vanlig luft (syre) som ger elektrocitet och värme. Verkningsgraden är hög och utsläppen består enbart av vattenånga. Syrettas från luften. Vätgasen förvaras i tankar under tryck. Tekniken att alstra elström med hjälp av bränsleceller upptäcktes redan 1839 av den brittiska fyikern sir Willmam Grove. Men det var först på 1960 talet som man på allvar böjade fundera på att använda bränsleceller i bilar. Den huvusakliga tekniska utveckligen har skett inom rymdfarten! Om folk bara viste vad mycket vi har fått genom rydforkningen. Så lite fakta om tankningen. Gasen produseras på tankningsstället med elekrolysör. En elektrolysör är i princip en omvänd bränslecell. Vatten och el tillförs elektroören var vid vattnet söderdelas till vätgas och syrgas genom elektrolys. Produktionskapaciteten är 60 normalkubikmeter per timme. Lagringskapaciteten är tolv kubikmeter. För en vanlig tankning går åt 2-4 kubikmeter. Gäller på Islands tankstationer. Nåtera att det är elkostnaderna som avgör priset på vätgasen. På Island betalar dom konsumentpris för elen. Vilket gör vätgasen blir dyr (även om elpriset är betydligt lägre på Island) Men skulle dom få liknande avtal som Isländska industrier har i dag skulle slutpriset bli ungefär samma som bensin. Hur tror ni det är i dag när oljan står i nästan 40 usd fat och isländska kronan rasat? Tillbaka till vätgasbilen Kommer den gå att använda i svergie och i andra länder. Hur många tror ni är viliga att köpa den när olje priset är så lågt och sattsa på forskning? Har vi råd att sattsa kanse billjoner kroner på nya tankstationer i svergie? Går dom att använda i norrland där det är ner i mot -40 grader kallt? Går det praktist använda dom på landet det är långt mellan tankstaionerna? Vad gör vi med det farliga avfallet i bränslacellerna? Dom inehåller platina och andra ädla metaller i bränlscellerna. Platina används till att katalysera processen. Många frågor. Men det går kanse att lösa med andra metaller. Men vist finns det stora miljövinster ochså men vi ska ju förhoppnings vis inte skapa nya. Räkna i alla fall med det kommer ta många år innan den stora massan kommer att använda vätgasbilar. Och inte för hastiga oss och inte bygga för många innan vi ser alla problem med dom och har löst dom. Men det kanse kan vara lösningen på våra problem vem vet vi kanse åker i en vätgasbillar 2015-2020 tidigast? Dom förtag som satsar på det här tänk på det är många som kanse inte överlever och får uppleva dom tider när det går med vinst. ...