harre34

Vet ni hur svårt det är att få ett läkemedel godkänt? Av 10000 stycken läkemedelskandidater blir ett färdigt läkemedel! Här är läkemedelsutvecklingen den omfattar först en upptäcksfas. Under ett år årsvaskas 10000st. kandidater fram som genomgår tester i labbet för att bli 250st. som går in i preklinisk fas. En preklinisk fas varar i 1-2 år och omfattar prövningar på djur. Det resulterar i 5-10st. kandidater som går in i klinisk fas. (försök på människor) Sen blir det fas l då står preparatens biverkningar i fokus. Faktorer som dosering, upptag, utsöndring och säkerhet testas på en mindre grupp friska individer. Här fallerar 20-30% av preparaten. Fas ll prövas preparatens effekt på en mindre grupp sjuka. Här fallerar 10-30% av preparaten. Fas lll den dyraste fasen. Pövas preparatens effekt på en stor grupp sjuka. Denna fas är ochså den fas som tar längst tid. Här fallerar utliggare 10-30% av preparaten. Samantaget tar de kliniska faserna 5-6 år. De resulterar i ett preparat som dom ansöker om godkännade för. Läkemedelsmyndigheterna behöver sedan ett till två år för att godkänna ett preparat. Dock kan dom snabba på om det medicenska behovet av preparatet anses mycket stort. I bland när man läser på aktieforum får man uppfattningen att folk tror det är lätt att få ett läkemedel godkänt och folk glömmer ofta bort det tar i regel minst 10 år!! Så epiept har verklingen gjort något mycket bra gjort att få ett läkemedel godkänt. En annan sak folk glömer bort det är mycket dyrt att få fram ett godkänt läkemedel. I genom snitt kostar det 8-12 miljarder kronor. Dess utom ska det godkända läkemedlet bära övriga läkemedels kandidaters kostnader fram till godkännandet. Den höga kostnaden beror på att det är mycket få preparat som kommer ut på marknaden dess utom har inte biotekninkbolagen inte så stora resurser som läkemedelsbolagen. Normalt klarar dom inte av p.g.a för små resurser driva det själva hela vägen genom alla faser fram till godkännande. Nu kanse man förstår varför stora bolag betalar bra för ett färdigt läkemedel häller en kandidat som är i fas lll studier. Ett exempel är Genentech ett av världens största och älsta bioteknink bolag med 30 år på nacken. Biovent teknade 14/11-07 avtal fick dom 100 miljoner kr. i kontantbetalning och yttliggare betalningar om projekten utveklas väl. Komer inte ihåg vad det varför projekt. Dom kan kanse vara intreserade av ceplene för är världsledande på onkolgi (canser) och har stor säljande preparat som Avastin och Herceptin. Har på senare år sök sig till andra områden. Efter som caplene är ett smalt läkemedel behövs ett bolag somm har ett bra utbyggt säljnät för läkemedel i europa för att få bra lönsamhet. Eftersom EU består av många länder tror jag om dom skulle sälja själva få svårt att få bra lönsamhet. Patienterna är för utsprida på för många länder och det är för få för att få bra lönsamhet för ett litet bolag som epicept. När det gäller roaltyn avslöjar dom flesta bolag INTE royaltyns storlek dom vill ju inte hjälpa konkurenterna så dom vet hur mycket dom betalar. Intresant är att biovent får royaltyn av wyeths för försälning av ReFacto baseras på försäljningen i usa. Dom skriver inte hur stor royaltyn är men jag tog wyeths intäkter för ReFcto 48.8 miljoner kr. då får biovent intäkter på 18.2 miljoner det blir ersättning (trolig royalty på ca. 37.7% för det är procentsatsen på 18.2). Tror man inte ska räkna med högre royaltyn på 15-20% till epicept men den kan bli så hög som 30% allt hänger på hur bra säljorganiserion det andra bolaget har och dom finns redan på plats i EU då blir det inte så stora extra kostnader för dom. Varför har det tagit så lång tid hittils för avtalet tror det är det juridiska och det är ett smalt läkemedel som ska säljas som gör att det drar ut på tiden pluss finanskrisen har ochså gjort sitt till. Har inte hittat någon tillförlilig källa på kostnaderna för behandling med caplene men har för mig att det har snakas om 15000-20000 usd behandlig med caplene troligen diskuteras det ochså i för handlingarna. Har räknat lite på det på bs pro gå in på datumet 14/5-09 epicept och avtalet av författaren nalle 34. Vet att ledningen har sankat om 12000 patienter per år av dom 16000 st som får det per år. Har inte så stort för troende för ledningen gissar själv på 5000-6000 st. per år. Den svåraste biten är att gissa epicepts kostnader för dom andra preparaten och skatten för vinsten är inte insat i skattesatserna. Men dom som har tåla mod kan bli rikligt belönade. Men tänk på att epicept har gissar jag en rabbat på minst 20-30% p.g.a. ledningen förtroende på marknaden just nu. Mit första mål är at dom kommer upp i 8-12kr i kurs. Får bara bolaget bort förtroende krisen på marknaden och avtalet på skrivet kan resan börja. Dom andra läkemedleskandidaterna värderas ju just nu till noll kronor! Och med tanke på att mycket på aktiemarknaden börjar bli enligt mig full värderat kommer blickarna riktas mot epicept som har haft en kurs som legat still när andra aktier stigit många procent. Ned sidan den är nog mycket begrensad. Tänk på epicept har gjort något mycket svårt att få fram ett godkänt lekemedel. Tänk på siffrorna gäller hela världen i början och är från 2005 från konsult firman Ernst & Young. Vet inte om det är lättare nu? PS. så länge vi inte har något avtal en kan vinsten bli både mindre och större än jag redå visar på bs pro men när man får veta försälnings priset när avtalet blir klart. Blir det lite lättare det finns dom som snackat om högre pris per behandling tror inte ritigt på det före drar att räkna LÅGT då blir det än glad överasking om priset blir högre. ...

Swedbank stängde på 46.30kr den 30 april. Historisk har den handlats mellan 2-11 i p/e tal. Det betyder att marknaden räknar med en vinst mellan 5-10kr. aktie. Känns alldeles för högt tror inte på någon vinst 2009. Möligen 2010 om krisen ebarut i början på 2010 eller i slutet. Men har svårt att se högre än 4-6kr då kanse 10kr men inte troligt. Komi håg bankerna ligger sist i kojukturen och krisen har bara börjat i bank sektorn. Normalt håller en kris på 1.5-2 år. Så vist finns det hopp. Vden tror ju nästa kvarttal blir väre för att sen bli bättre medan SEB tror det blir väre än då hela året ut. En av dom har fel. Sen undrar man ju hur mycket dom andra ska få i kreditförluster. Riktkurserna ligger på 29-55kr på swedbank. Sen kan det vara så att nya vden rensar ut dom flesta dåliga krediterna i kvarttals rapporten? Berom ursäkt att det vart en kort blogg vill ut i det vakra vädret. Den som vill ta del av min privat prognos vill inte visa allt arbetsmatrial går in på börssnak på di.se och går vidare till bs pro. Där finns bilder på prognosen. Den finner under rubriken swedbank och kreditförluster under nalle 34 den 1 maj. Tar inget ansvar för den är mycket bättre på oljeaktier brukar ta ca. tre kvarttal för mig få en känsla för bolaget minst. Men tror jag är inte helt fel ute med prognosen? ...

Här kommer fortsättningen batterier (Ni/MH) nickel/metalhydrid. Ni/MH batterier har i det korta perspektivet rönt det största intreset som strömkälla i el och hybridfordon. Flera elbilar drivs av Ni/MH batterier men en hög prisnivå förhindrar kommisel marknadsindruduktion. I hybridfordon används ofta Ni/MH batterier. Dessa batterier är till energiinehållet mycket mindre än de rena elbils batterier. Specificka energin är ca. 70 Wh/kg. Ni/MH batteret till hör klassen alkaliska laddningsbara batterier. Det har i många avseenden egenskaper som liknar Ni/Cd batterierna. Batteriet är mycket robust och klarar misskötsel utanför det normala utan allvaliga konsekvenser. Batterit har ochså bra pretanda vid låg tempratur. Klarar i labratorimiljö 1000 cykler. Tyvärr har den en livs längd på ca 1-2 år vare sig batteriet används eller ej. Detta gäller specellt vid låga tempraturer 0 grader och kallare. Många mobiltelefonanvändare har fått erfara det. Kostnad ca. 2500-3000 sek/kWh. Ni/MH batteriet har inte förutsättningar att bli ett billigt system. Detta beronde på att matrialkostnaderna är höga. Speciellt gäller det katoden som kuvudsakligen innehåller nickel. Natrium/nickelklorid batterier (Na/NiCl2) Detta batteri typiska egenskaper är. Natrium/nickelklorid cellen är basserad på natrium som negativ elektrod (anod) och nickel/klorid som positiv elektrod (katod). Cell reaktionen 2 Na+NiCl2 blir Na + 2NaCl. Är en mycket enkel och helt reversibel. Inga sidoreaktioner inträffar i normalfallet. Vilket är ett nödvändigt villkor för ett långt funtionsliv med stabil kapaciet. Detta är ett hög tempratur batteri det arbetar vid 270-300 grader celius som norminell arbetstempratur. Man har testat det vid tempraturer på 20-300 grader och vid omgivningstempratur på -40 till 70 pluss grader utan prestandan eller livslängden påverkas. För några årsen låg specifik energi på 80-150 Wh/kg. Batterit har ingen elektronisk självurladdning. Vilket gör att verkningsgraden (Ah) är i princip är 100%. Batterit är helt underhållsfritt under hela livslängden. Råvarurna är koksalt, nickel, stål och keram går att få låga tillverkningskostnader i storskalig produktion? Kostnand har bara gamla uppgifter då snackades det om 150-300 usd /kWh. Litiumbatterier Laddningsbara litiumbatterier tilldrar sig ett mycket stort intresse för många tillämpningar både civila och militära. Utan tekan är de satsningar som görs på laddningsbara litiumbatterier de största i världen på något enskilt batterisystem. Inom det amrikanska elbilspogramet utgör litiumbatterier den viktigaste kandidaten. Främst satsar dom påpolymera litiumbatterier som använder en polymer film som elktrolyt och separator. Litiumbatterier tillhör en egen klass av batterier som består av många olika lösningar vid val av ingående komponenterna. Det gemensamma är att man abvänder litium som negativ elektrod matrial. Men för övrigt finns många olika utvecklingslinger och produktklasser. Ytterligare en likhet är att alla praktiska litiumbatterier har en vattenfri eletrolyt. Detta är en stor fördel men ochså en stor nackdel. Fördelen är att cellspäningen inte är begrensas av vattensöderdelningen. Nackdelen är att ledningsförmågan för de organiska eller polymer elektroyter som används i litiumbatterier är väsentligt lägre än för de vattenbaserade batterityperna. För att komensera den sämre ledningsförmågan för de vattenbaserade batterityperna måste elektroderna göras tunnare och med större yta vilket minskar den tekniska tillförlitligheten och höjer produktionskostnaden. Specika energi ligger på ca. 100 Wh/kg. Effekt förmågan är ochså tempraturberoende beroende på typ. LI-jonbatterier fungerar ned till -10-20 minus celsius. Men sämre vid hög temratur. Använder man Li-jonbatterier fungerar dom dåligt vid tempraturer under noll grader men bättre vid höga max 60-80 grader celsius. Livs längd ca.500-1000 cykler. Tyvärr finns det inga tillförlitliga pris uppgifter (förtagshemligheter efter som marknaden är så stor och många håller på) Men när nissan betalade sony för första elbilen kostade batterit 100000 usd en obekreftade uppgifter till den bilen. Låter troligt batterier är dyra. Litiumbatterier är inte säkra som lösa celler utan måste skyddas på flera nivåer för att hållas i ett säkert arbetsområde. FN har utarbetat stränga bestämmelser för transporter av litiumbatterier. Redan mycket små batterier krävs ett omfattande provningsprogram som grund för att kvalifcera batterierna. Det kommer krävas ytterligare godkännanden för att till låta användning av batterier av elbilsstorlek. Nickel/Zink batterier (Ni/Zn) Ni/Zn batterier tillhör gruppen allkaliska laddningsbara batterier och är därför nära besläktat med Ni/Cd och Ni/MH batterier i egenskaperna. Ni/Zn batterierna har dom senaste 25 åren varit en potentiell kandidat men aldrig vunnit acceptans. En huvudorsak är att livs längden har varit alltför kort och att batterit därför haft lägre tillförlitlighet. Ni/Zn batterit har högre späning än Ni/Cd batterit eller 1.65 V per cell. Specifika energin är ca. 50 Wh/kg. Effektförmågan är bra 280 W/kg med hybridbilsdesin 500W/kg. Tyvärr är dom mycket känsliga för överladdning. En begränsning är att laddningen inte får börjas om tempraturen är över 35 grader celius. Livslängden i bästa fall 500 cykler. Liten sammanfattning blybatterier används för fordonstart, industritrukar med mera. Ni/Cd används i flygplan för stationär reservkraft med mera. Ni/MH används i konsumtionselektronik främst mobiltelefoner. Li-jon och Li-polymerbatterier används främst i datorer bärbara. När det gäller elbilar Na/NiCl2, Zink/luftbatterier, Li- fastpolymerbatterier och Ni/Zn batterier. Under utveckling Natrium/savelbatterier, Litium/järnsulfidbatterier, Nickel/järnbatterier, Järn/luftbatterier och Zink/brombatterier. Har inte gått i genom alla batterityper för jag kan inte alla och en del vill ju dom inte släppa matrial om för många är ju på forsknings stadiumet. Men ett stort problem talar politikerna tyst om vad ska vi göra med ALLT avfall från batterierna och räker jorden råvaror till det. Och kommer folket ha råd att köpa nya batterier för ovasätt typ är livslängden inget att hura för. ...

Är elbilen så bra nu en? Läser i grönytekontakt att diesel ersätter eldrift i miljökommunen växjö. I likhet med flera andra brukare av lätta transportfordon i landet har kommunen börjat blanda upp sin arsenal av elfordon till förmån för dieseldrivna. Dom kör på svensktillverkad miljödiesel, som är så ren att den godkäns för inom husbruk. Personalen är nöjd på elbilarna har vi haft ständiga klagomål. Elbilarna är mindre ekonomiskt försvarbar i dagens läge. Elbilarna är tunga och långsama. Dyra i både drift och inköp har urselt andrahandsvärde. Vår erfarenhet är att batterierna håller högst 2.5år och räckviden är begränsad. Hastigheten är låg ca. 20 km i tim. i uppförsbackarna ännu lägre. Speciellt när batterierna börjar tröttna på eftermiddagen. De nya dieselbilarna nu inskaffat har ett betydligt lägre inköpspris och klarar dubbla transporthastigheten utan begränsning än bränslepåfyllning. På reparationsverkstaden på parksidan bekräftar dom utalandena. Vi har elbilar av flera märken. Samtliga har visat sig dyrare än beräknat i drift på grund av många reparationer och täta batteribyten. Hittills inte ett enda fel på dieseldrivna fordonen. Mina egna kommentarer vet själv av erfarenhet att dieselfordon är åttroligt mycket driftsäkrare än bensin och mycket mindre reparetioner mycket mindre förbrukning synerhet när det är mycket stopp och körning på korta sträckor. Pluss motorn brukar nästan hålla dubbelt så länge. Men utveckligen går framåt. Vad finns det för batterier? Blybatterier ligger på 1000-2000 sek/kWh. Räckvid 30-50 km per ladning. Blybatteriet har nominelt ca. 40-50 Wh/kg men dessa värden baseras på urladning på under lång tid oftas 3-5 timmar. Vid kortare urladningstider sjunker värdet. Åker man 30-50 km vilket svarar mot en urladningstid på mindre än timme. Effekten vid acceration reduserar körsträckan yttligare. Specifika energin baseras på fullständig urladdning något som tillverkarna inte rekommenderar att man gör regelbundet. Slutligen måste föraren ha en viss marginal som reservtank vilket gör att batteriets praktiska värde för specifik energi faller under 20 Wh/kg i kyla ännu mindre. Andra saker med blybatterier livslängden är kort och nyckfull. Känsligt för störningar dvs tillstånd utanför det normala. I laboraimiljö har man komit upp i livs längd på 1000 cykler i reell användning inte mer än 100 cykler. Dom räknar med en mil kostnad på 50kr eller högre till största delen beroende på avskrivningar och servicebehov. Miljöaspekter blybatterier anses öka spridningen av tungmetaller i naturen. Nickel/Kadium-batterier (Ni/Cd) Ni/Cd batterier har tekniskt visat sig läpliga för elbilsdrift. Batterierna är robusta, klarar av både el och hybridbilsdrift. Ger nästan dubbla körsträckan mot blybatterier och klarar snabbladdning på ett bra sätt. Till svagheterna hör att kadkadmium används som elekrodmatrial. Att specifika energien inte riktigt uppfyller de krav som ställs och att priset är högt. Ni/Cd batteriet har en energi på ca. 50 Wh/kg. Kapacieten påverkars inte i någon högre grad av urladdningsprofilen varför även det praktiska värdet ligger på denna nivå. Ni/Cd batterier fungerar ochså tillfredställande i kyla. Batterit har ochså mycket bra förmåga att leverera hög effekt. Effektförågan är i prencip relaterad till elektrodtjockleken och i viss mån till elektrodtyp. Ju tunnare elektroder ju högre effekt. Laddningsmotttagligheten hos Ni/Cd av elbilsutförande är mycket god. I de flesta fall begrensar laddaren eller elnätet laddningstiden mer än batterit. Laddningsverkningsgraden är inte lika hög som blybatterier. 70-80% är ett rimligt värde att räkna med Speciellt sjunker verkningsgraden vid förhöjd temperatur under laddning. Tillverkarna rekomenderar inte högre laddningstemperatur än 40 grader vilket är en av de största begränsningarna för Ni/Cd batterit. Livsländen är god bara batteriet underhålls på tillfredställande sätt. Det är relativt okänsligt för ovarsam behandling och tål både överladdning och överurladdning. Det kan ochså stå långa tider utan bli förstört. Kostnaden är berende på nickelpriset ligger på beroende på det mellan 10000-3000 sek/kWh. Det värsta med deta batteri är för miljön det inhåller kadmium. I labratorimiljö get 1500 cykler ger i tiorin ca 7000km/kWh i verligheten troligen sämre. Måste ut i det vakra vädret åtekommer senare med Ni/MH, Li-jon, Li-polymer och Na/NICl2 batterier. ...

Varför gör Vanja Lundby Wedin och bolagsdirektörer säg rätten att till fantasilöner och bonusar? Listan över makthavare som fattar beslut som stora allmänheten uppfatar som stötande kan göras lång. Men hur kommer det säg att makthavarna själva inte begriper att deras agerande gör mäniskor förbannade. Hur fort kan det egentligen gå att tappa kontakten med vanliga människors värderingar om rätt och fel, anständigt och oanständigt? Här är i från en interju i sn med Michael Rosander han är filsofie doktor på Lndköpings universitet. Han forskar kring grupp och organisationspsyokolgi. Han säger om man ingår i en grupp som är utsatt för tryck utifrån kan gruppen bli en källa till trygghet. Om trycket utifrån är hårt riskerar man att gruppen sluter sig ännu mer och gör sig okänslig för utomståendes synpunkter. Till sist kan gruppens överlevnad bli viktigare än det ändamål som gruppen en gång skapades för. Det otäcka är att man troligtvis inte själv ser att man gör fel. Den egna klarsynen försvinner. Fråga från repporten. Vilka är det som riskerar att förblindas på det här sättet? Egentligen vem som helst, ingår man i en grupp krävs det väldigt mycket av den som ska orka att ställa sig bredvid och ifrågasätta. Fråga. Ser du någon skilldnad på kvinnor och män? Svar. Nej. I flertalet affärer av den här typen handlar det om visserligen om män som fattat beslut som sticker i ögonen på folk. Men det beror på det är flest män som sitter på positioner där det där sker. Fråga. Vad kan man göra för att undvika förblindning och tappad kontakt med den verklighet som de flesta människor lever i? Svar. Eftersom få orkar ta på sig rollen att vara den där besvärliga typen som ifrågasätter kan det vara vettigt att utse någon i gruppen till djävulens advokat. Den personen ska ha mandat att säga obekväma saker. Dessutom måste man arbeta medvetet med att ha ett öppet förhållningssätt till omvärlden. Mina egna komentarer. Tyvärr tror jag det ochså beror på att samma folk i många styrelser. Det blir som en ryggdunkar klubb där ovasätt man gör för fel får man ett bra avgångs vederlag och nytt toppuppdrag med högre lön. För att komma till rätta med det här måste man begrensa antalet uppdrag och tid dom får sitta. Pluss man om man gör fel blir svartlistad x antalet år för uppdrag vid grova fel. Sen att det är många s-toppar och fackpampar som åker ditt. Beror på enligt mig många var odugliga på jobbet men bra på att skriva dynga och på säga fina ord som lät bra för maktens toppar. Tänk på att inte för länge sen vart man tvångs anslutten till s, folksams hemförsäkring och fick hem facktidningar rösta rätt, rösta rött. ...

Dagens satelliter drivs alla av någon form av bränsle som förr eller senare tar slut. Det brittiska företaget Satellite Propulsion Research jobbar dock på en ny sorts motor som skulle kunna ge satelliter och andra rymdfarkoster tillgång till i stort sett oändlig drivkraft. Det konntroversilla konceptet har kritiseras av många och kallas för omöjligt. Men kinesiska forskare säger nu att de bekrftat teorin bakom motorn. Den eletromagnetiska emdrive motorn drivs av mikrovågor inneslutna i en ihålig metallkammare. Även kallad vågledare. Hemligheten ligger i att kammaren är formad som en kon. Den koniska formen gör att nämligen att kraften mot bottenplattan i den bredare änden av konen blir betydligt större än krafterna mot sidoväggarna medankraften mot topplatan i den smlare ändan blir mycket mindre än sidokrafterna. På det hela taget är sidokrafterna emellertid lika stora åt alla håll och de tar såeles ut varandra. Det enda som återstår är då skillnaden mellan den framåtriktade kraften och bakåtriktade kraften som resulerar i en kraft som driver motorn framåt. Motorn kallas emdrive vilket är en förkortning av eletromagnetic drive. Till skillnad från konventionella satellitmotorer ingen reaktionsmotor. Emdrive omvandlar istället elektromagnetisk energi direkt till drivkraft. På så vis finns det inte något utblås och behövs inte något bränsle eller drivmedel som kan ta slut. Detta ger motorn i stort sett obegränsad livslängd. Allt som behövs är solpaneler för att samla in energi. En reaktionsfri motor för rymd bruk föreslogs för första gången redan på 1950 talet av ingenjören Allen Cullen vid university college london men iden väcktes ny uppmärknsamhet då den brittiska vetenskapsmannen Roger Shawyrer grudare av satellite propulsion research 2006 hävdade att han konstruerat en prototyp som i liten skala demonstrerade att en sådan motor skulle kunna fungera. Prototypen produserade en drivkraft på 88 millinewton med hjälp av 700watt energi. Shawyers tillkännagivanden möttes emellertid med en storm av kritik. Många fysiker inklusiv doktor John Costella vid det astralienska försvarsdepartmentet. Menade att motorn bröt mot en av fysikens mest grundläggande principer och såldes omöjligt kunde fungera. Tioretiskt omöjlgt är det? Traditionella reaktionsmotorer driver en rymdfarkost framåt genom att i hög hastighet blåsa ut någon slags materia i motsatt rikning. Oavsett om det rör sig om utblåset från en raketmotor eller joner accelerarde till hög hastighet i en jonmotor blir resultatet att farkostens och det utblåsta drivmedlets rörelsemängder är lika stora och därför helt och hållet tar ut varandra. Den totala rörelsemängden är alltså priecis som då farkosten stogd stilla. Lika med noll och rörelsemängden är således bevarad. Det är precis samma princip som när en astronaut kastar iväg en skiftnyckel under en rymdpromenad. Verktyget far iväg med en vis rörelsemängd och astronauten rör sig i motsatt riktning med exakt samma rörelsemängd. Men eftersom ingenting lämnar emdrive motorn menar kritikerna att det skulle vara omöljligt för motorn att skjuta fart på en farost. Att ge farkosten fart och därmed rörelsemängd utan att en motsvarandemängd samtidigt generas i motsatt riktning skulle nämligen strida mot lagen om rörelsemängdens bevarande som säger att rörelsemängden i likhet med energi inte kan skapas eller förstöras. Följaktingen är endrive en omöjlighet? Shawyer tillbacka visar emellertid kritiken och säger att motorn håller sig inom ramen för fysiken vedertagna lagar. Rörelse mängden kan enligt shawyer bevaras utan att någonting behöver lämna motorn tack vare att rörelsemängdutbytet sker inuti själva motorn. Den rörelsemängd som motorn ger till tymdfarkosten tas nämligen från de elektromagnetiska vågor som generas i motorns inre. Iden bygger på att mikrovågor får studsa fram och tillbacka i en sluten behållare. Genom att göra behållaren konformad blir den kraft som mikrovågorna utövar på behållarenväggar inte jämnt fördelad. Trycket mot konens bottenplatta blir på grund av reativistiska effter större än trycket i riktningen mot konens topp. Vilket knuffar motorn framåt. Mikrovågorna sätter alltså motorn framåt. Utan att lämna den och därmed omvandlas elektrisk energi. exepelvis inhämtad med hjälp av solpaneler. Via mikrovågor till rörelse energi utan att något bränsle behövs för brukas. Som vissa felaktigt uppfattat att det är en evighetsmaskin. Energi måste hela tiden till föras för att hålla motorn i gång. Men eftersom batterit kan laddas upp med soljus har en rymdfarkost med den här typen av motor ombord ändå mer eller mindre obgränsad livstid. Arbetet leds nu av kinesiska forskaren professor Yang Juan som tidigare har jobbat medmikrovågsmotorer som fungerat på liknade sätt. Den kinesiska motorn ska testas i rymden i år då kanse vi har en ny typ av motorer. Endel drömer om att kuna driva bilar och flygplan med dena motor och använda vätgas batterier. Men inan ni får våta drömar om framtidens miljöbilar och farkoster ska den först bevisas att det fungerar i verkligheten och sen återstår mycket forskning för att användas av folket. ...

Peak oil debatten har tystnat. Oljepriset har rasat från 147 usd till ner i mot 30 usd fatet. Enligt medierna har vi ju överskott på olja nu. Desutom ska vi ju förbrukar vi mindre olja än vad som produseras. Ni ska inte tro på allt som står i tidningarna och visa oljehatare säger. Världens totala oljeproduktion var sepember-08 84.38 milj. fat dag, världens konsumtion var 84.21 milj.fat dag överskott 0.17 milj.fat produktion oktober 85.92 milj. fat, konsumtion 86.30 milj. fat underskott 0.38 milj. fat produktion november 85.36 miljoner fat, konsumtion 86.59 milj. fat underskott 1.23 milj. fat produktion december 84.57 milj. fat, konsumtion 88.45 milj. fat underskott 3.88 milj. fat. Läg märke att produktionen har fallit i nordsjön från 2007, 5.19 milj. fat dag till 2008 4.81 milj. fat dag minskning med 0.38 milj. fat trots nya utbyggnader av fälten i nordsjön. Mexicos produktion har fallit från 2007 3.36 milj. fat till 3.11 milj. fat, minskning med 0.25 milj. fat. Då ska ni tänka på att cantarell världens största oljefält till havs står för 60 % av mexicos oljeproduktion. Cantarell produktion föll med 15% 2007. Vet inte hur mycket 2008 men troligen minst 18-20%. Tack vare utbyggnad av andra oljefält minskade bara mexicos olje produktion med 7.44% 2008. Om du inte är orolig över världens olje produktion nu då ska du tänka på 2/3 av världens oljeproduktion kommer från gamla oljefält. Om vi antar att dom två tredje delarna av oljefälten peakar med 4% år blir det en minskning med produktionen med ca. 2.22 milj.fat år och med 8% ca. 4.44 milj. fat år. Du kanse tycker det är över drivna siffror tänk på det här. En minskning med 4% är halva nord sjöns produktion på ett år om dom gamla oljefälten, 2/3 delar av världen oljefält minskar produktionen. Många anser att oljeproduktionen faller just med 4-8 % i oljefälten. Men med ny teknik har man lyckas i stället för i dom gamla fälten då dom använde äldre teknink fram till ca. 1990. Då minskade olje produktionen med 5-6% och unjefär som en klocka produktionen. Med ny teknik kunde man höja produktionen och få en jämmnare produktions plattå. Låter ju bra men när peaken infaller faller oljeproduktionen snabbt. Land baserade oljefält faller produktionen med 10-16% och havsoljefält 10-30%. Titta bara på cantarell 2007 15% peak och den ökar. Varför står oljepriset inte högre då när nu inte oljeproduktionen räcker till kosumtionen när OPEC dragit ner produktionen? En av orsakerna är en del olja döljs i statisken oljan lagras i supertankers i sekulations syfte pluss olika olje lager på land i mellan lager i föredeta bergrum som miltären hade som oljelager finns på några platser här i landet vågar inte nämna några platser kanse är hemlig information än. Många fonder speckulerar i oljepris fall pluss dom vill ju naturligt vis inte ha någon leverans av oljan. Gör ju dom dumpar kontrakten när det närmar sig kontrakt byte. Men snart kan nog inte den amrikanska oljemarknaden hålla nere oljepriset för just nu konsumerar vi mera olja än som produseras. P.S oljestatisken är från eia,s hem sida det är ju en amrikansk myndighet det är nog dags marknaden böjar studera deras statik om inte all oljeletning och underhåll ska slås ut. Kommer bli en intresant höst på oljefälten. Med klockan menar jag huberts tiori. ...

Ni måste förstå att dom flesta hade ute dass på landet. Tänker på 1940-50 talet när det var ner i mot -40 grader kallt ute och gå på toaleten. Så 1955 när farfar drog in vatten ansågs det var en otroligt stor lyx! Det var många som tyckte när dom ochså hade toalett inne var en lyx. I pappas hemtrackter finns det ändå många gamla mäniskor på landet som alldrig har varit utomlands häller i städer. Minns en bekant som ville visa sina föräldrar norrköping. Dom oroade sig i flera veckor för det. Hur för klarar man för folk för bara gå till backa till 1960-70 talet bar bönderna upp sina sädes säckar som kunde väga upp i mot 100kg. En häller två våningar upp till sädesmagasinet. Lägg ochså märke till dom första skördetröskerna hällde man över säden i säckar sen när man var klar med skörden skörde man till kvarn med säden. Otroligt tungt arbete. Farfar som hade några kor var tvungen att köra ut till almänna vägen några hundra meter och ställa ut mölkflaskorna som var på 30-50 liter. Bönderna på den tiden 1945-60 talet betalade en åkare för att köra mjölken till mejerit så dom slapp själva. Vägarna på landet var i stort sätt i dom flesta fall grusvägar inga roliga saker att köra på vintern och våren. Oftas var vägarna ibland ofarbara och i gensnöade. Lite kul kan vara att tänka på att med rymdfarder började man med 1957 med hunden Lajka med sputnik. 1961 första mäniskan ryssen Juri Gagarin. Bilar var knappast vanliga på landet först på 1960 talet vart det vart det ganska vanligt med bilar men långt i från alla hade bil. Pappa berettade ochså att på 1950 talet hade dom en granne som hätte marcus han hade inte råd med häst så han lånade farfars häst till plöjning och såd. Men välta fick agda, dottern som var stor och stark göra med att dra en trä vält efter sig på åkern. Markus slog sedan med lie och tröskade gjorde han ochså själv. Han hade ett litet tröskverk som han vevade med ena handen och matade med andra handen. Skulle en bonde bedriva sådant lantbruk idag så skulle han nog snatt svälta ihjäl. När det gäller mobiltelefon var det inte många fram till 2000 talet som hade fanns ju ingen täkning. Det är först dom senaste fem åren dom flesta på landet har skafat sig det utom dom gamla dom förstår inte på sådana mordenana påfynd och vill inte ha det. Jag skafade det så sent som för fem år sen helt mensings löst att ha fanns ingen täkning nu mera har jag intet fast abborimang utan bara mobilt mycket praktisare om man är i farten och är sälan hemma. När det gäller datorer gick det knappt att använda på landet nogra få hade det och det var långsamt och dyrt. I dag är mitt mobila bredband snabbare än vad en del har hema från fasta nätet. Jakten efter pengar och prylar har drivit på utvecklingen. Nu är vi inne i dataåldern. Dagens samhälle har inte mycket gemensamt med det som fans då för ca. 50 år sen. Man kan undra vad nästa 50 år har i sitt sköte? På något sätt är det lite skrämmande och jag vill nog inte veta hur det blir. Till sist en liten undran. Är människan lyckligare nu än för 50 år sedan? Vad gör vi för miljön? Förr grävde man ner skiten från dasset under rabarerruggen i trädgården. Vad hamnar den nu? Hästen och cykeln släppte inte heller ut några avgaser. Var man olckligare när man gick bakom harven än nu när man sitter backom datorn? Någon valmöjlighet fanns ju varken då eller nu. Nåja, vi kan ju inte vrida tiden till backa men man kan ju begrunda vad livskalvite är. Samtidigt tror jag det var folks vilja att få det bättre som gjorde att vi fick en ottrolig snabb utveckling. Nu har vi i iländerna det för bra vi har blivit lata. Tror att länder som kina, indien och östeuropa som har det som vi hade det på 1950 talet på många platser. Dom länderna har drivkraften och viljan för många där har ingen el eller vatten inne på många platser. Man ska koma ihåg det ser inte ut lika fint på lands byggden där som i städerna. Många av dom unga kommer att drömma som min pappa om ett bättre liv och utbilda sig och driva utveckligen på bode gott och ont. Tänk på min pappa när ni gnäller vid ström avbrott och datatrasel. ...

Det var inte så länge sen svergies bönder använde oxar i jordbruket. Dom flesta av svergies befolkning bode ute på landet. Min pappa som är 72 år har varit med om en utveckling som har varit enorm dom senaste 50-60 åren. Troligen har ingen annan generation upplevt en så snabb förändring av tekninsk och ekonomisk art. Så jag lät min pappa berätta hur hans uppväxt var. Här kommer historien. Han födes 1937 på en gård som var på 9 tunnland mark och skog. Huset hade ett rum och kök samt ett litet vindsrum. Det fanns inga morderniteter. Ingen el, inget vatten, ingen radio och ingen telefon. Lampan var en karbidlykta som troligen var helt livsfarlig ur brandsynpunkt. Särskilt när man skulle upp på skullen och ha ner hö åt korna i mörkret. Källan låg en bit in i skogen och när man ibland hämtat vatten på kvällarnahade man en groda i hinken när man kom in. Då var det bara att vända och gå en runda till. Var ca. 100m till källan. För att handla måste man ha ransoneringskort. Kaffe var en dyr bristvara. Många rostade ärtor eller råg för att dryga ut kaffet. En dag kom det ett bud att varje familj fick köpa tre bananer. Hans syster tog han med på cykeln och cyklade tre kilometer för att handla denna lyxsvara. Till skolan var det 2 kilometer krockig och backig väg. Som han fick cykla. Skolsalen värmdes av en vedkamin och den medhavda matsäcken intogs i korridorerna under ytterkläderna. När andra världskriget var slut så började morderniterna att komma. El drogs in i hus och ladugården. Han mins inte rigtigt när men troligen böjan eller mitten på 1950 talet. Vatten drogs in 1955 som var ett torr år utan like. Det vart nästan ingen skörd och folk hade det myckert svårt. Hans pappa fick för hand gräva 150m från den nya brunnen till ladugården pluss 50m till bostadshuset. (1.20m ner i baken) Än del bönder tyckte det var lyx att ha rinande vatten inne! På 50-talet gjorde traktorn sitt intåg i jordgruket. Dom köpte en harvester W14 med gummihjul. Den var på 14 hästkrafter. I dag har många gräsklippare samma motorstyrka. Nu började jordbruket ofantliga rationaliseringarna. Maskinerna blev större och större och så även gårdarna. Lönnsamheten sjönk med i takt med stordriften så de flesta fick se sig om efter annat arbete. Själv började han på lantmannaskolan i strängnäs. Han fick jobb efter det som grovis vid bygget på arlanda flygplats. Det var ett mycket tungt jobb och långa dagar och han läntade efter ett bättre jobb. Det gjorde han mycket motiverad att bli civilingengör. Själv köpte han sin första tve 1959 det fans bara svartvit tve då färg tven kom officielt 1 januari 1970. Fortsättning kommer slut på del ett. ...

Vi får inte glömma bort indien har över 1 miljard inevånare det paserade dom år 2000. Dom har stora naturtillgångar som uran, guld, silver och titan m.m. Deras järnmalms tillgångar tillhör de största i världen. Tyvärr är dom utsprida över hela indien. Gruvindustrin står bara för 2% av BNP. Dom har ca. 200 miljoner som kan räknas till medelklassen resten är mycket fatiga och några få väldigt rika. Men tack vare den ekonomiska utveckligen minskar andelen fatiga snabbt. Som ni förstår behöver indien om större delen av befolkningen vill ha en bil, kylskåp och annat som vi är vana vid kräver enorma energi mängder. För många i indien och kina har inte tillgång till el. Det kräver stora mängder olja och annan energi. Om dom vill ha det dom som är utan det nu. Faktum är indien är en av dom största länderna på allternativ engergi utveckling. Faktum är att trots det räker inte till det enorma energi behovet som kommer i framtiden. Där för stöder staten oljebolagen deras jakt på olja för att säkra indiens behov. För dom som tivlar på att oljan behövs än ska tänka på ryssland, OPEC och mexico konsumtionerar 60% mer än kina. Tänk på att kina, indien, ryssland, östeuropa, brasilien består av ca. 50% av världens befolkning. De har stor andel rikigt unga och deras utveckling har knappt börjat nu. Vist är det finans kris nu och börjar desa länder slösa engeri som vi gör kommer världen behöva stora mängder energi och en hel del olja. För det lär ta tid innan vi hittar och hiner bygga ut anndra engeri källor. Det finns visseligen olja kvar för produktion. Men den är för dyr att ta upp nu på dagen pris nivå. Därför hamnar planerade investeringar i malpåse. På 1970 talet fanns det reserv kapasitet. Det tar många år av arbete för att få igång oljeutvinningen. Därför vågar bara indien och kina statsa pengar på oljeutvining trots dom går i förlust nu. Dom tänker på framtiden. Medan våra bolag kan ju inte göra det då skulle dom gå i konkurs eller deras aktieägare skulle säga nej om inte oljan går att ta upp lönsamt. Det gör ju indien och kina kommer få ett försprång om det låga oljepriset håller i sig länge. Även om elbilar kommer mer inom dom närmsta åren behövs det ju enorma tillgångar på energi pluss omställning av transportsystemet lär det nog ta några årtionden innan vi kan ersätta oljan pluss alla saker vi använder oljan till när vi tillverkar saker. Frågan är om det inte blir så att den ekonomiska makten kommer att flyttas från väst till öst och ryssland, indien och kina kommer att ta i från usa mycket av världens ekonomiska makt om kanse 20 år. Vi får men hoppas världens länder inte ryker ihopp om kampen om olja. Jag hoppas ni förstår lite bätre varför kina och indien köper oljebolag. ...