flute

I tisdags rapporterades att konsumentpriserna sjönk med 0,8% från oktober till november i år. Fallande oljepriser och lägre räntor är tydligen en stor del av förklaringen. Jag förväntar mig att massiva mellandagsreor drar ner konsumentpriserna ytterligare framöver, liksom räntesänkningar och fördröjda effekter av fallande oljepriser. De som har följt min blogg vet att jag förutspår en dålig julhandel i år, och även varnat för deflation. Det är många saker som pekar neråt just nu. I fredags rapporterade SCB att \"Hushållens konsumtion utvecklades svagt under tredje kvartalet\" - en eufemism för att den faktiskt minskade något jämfört med samma kvartal förra året. Och detta gäller alltså tredje kvartalet 2008. Fjärde kvartalet lär bli betydligt \“svagare\”. ...

I samband med bilindustrins kris dyker diverse stolliga förslag upp. En man vid namn Lars Öjefors vill satsa en massa pengar av regeringens räddningspaket på bränsleceller. Jag trodde att de flesta hade förstått att bränsleceller och vätgas överhuvudtaget inte har någon ljusare framtid i bilsammanhang, men av artikeln framgår att det ingalunda förhåller sig så. Nu råkar ju Lars Öjefors tala i eget intresse, då han är ordförande för Mistras bränslecellsprogram. Många framstående forskare, däribland Joseph Romm har påpekat att vätgas som drivmedel och bränsleceller i synnerhet har en mängd problem. Låt mig ta upp lite här… ...

Bil Sweden förväntar sig att försäljningen av nya bilar i Sverige sjunker med 27% nästa år. Dessutom kan man ju fråga sig hur stor (eller rättare sagt liten) andel vår svenska personbilsindustri kommer att lyckas kapa åt sig av denna kraftigt krympande marknad. USA-marknaden ser som bekant inte särskilt ljus ut heller. Vilket hopp finns då egentligen för Saab Automobile och Volvo Cars? De modeller de har nu är helt fel i dagens konjunkturläge och det tar ju många år att ta fram nya modeller. ...

I senaste finansmarknadsstatistiken från SCB hittade jag två intressanta grafer, nämligen över MFI:s tillgångar och skulder. MFI (monetära finansinstitut) är Riksbankens term för banker, bostadsinstitut, finansbolag och sånt. Klicka på graferna för skarpare versioner. Notera den gröna prickade linjen i båda diagrammen. Den visar att MFI har ökat mängden derivatinstrument på sina balansräkningar betydligt under den senaste tiden. Derivatinstrumentens totala mängd har tidigare under perioden legat på en ganska konstant nivå, men har plötsligt mer än dubblats. På skuldsidan överstiger summan av derivatinstrumenten summan av eget kapital för första gången på fyra år. Detta är en oroande trend, som visar att åtminstone vissa av våra finansinstitut ägnar sig åt större risktagning. Jag kan inte se det på något annat sätt. Med tanke på alla svårförutsägbara skutt som finansmarknaderna just nu gör åt alla håll så är derivatinstrument förenade med hög risk för att de slår bakut. ...

Ingen har väl undgått att märka att Stockholmsbörsen, liksom världens övriga aktiebörser, studsat upp och ner på ett sanslöst sätt de senaste månaderna. Jag har kommenterat det tidigare på denna blogg. Jag stirrar fascinerat på hur det bara fortsätter… och fortsätter… och fortsätter… Klicka på grafen för att förstora den. Den visar skillnaden mellan dagshögsta och dagslägsta delat med öppningskurs för OMXS30-index. Den röda linjen är ett femdagars glidande medelvärde för att tydligare kunna se trender. För att sätta volatiliteten i perspektiv kan vi titta på hur det sett ut sedan juli 2004 (klicka på grafen för att förstora): ...

Lars Linder uppmärksammade i en artikel i DNs kulturdel (endast pappersupplagan) igår en avhandling vid namn \“Hit med pengarna!\” och undertiteln \“Sparandets genealogi och den finansiella övertalningens vetandekonst\” av företagsekonomen Dick Forslund. Läs mer om avhandlingen i pressmeddelande från Stockholms universitet och i dess abstract. Man kan även lyssna på en intervju med Dick Forslund på Sveriges Radios hemsida. Jag - och säkert många med mig - minns serien \“Spara och Slösa\” i tidningen Lyckoslanten, utgiven av sparbankerna med målgrupp Sveriges barn. Så sent som när jag var barn på 1970-talet propagerade den ohejdat för sparande, ibland med de mest brutala följder för stackars Slösa. Från 1800-talet och framåt gick propagandan och reklamen ut på att uppfostra svenska folket till sparare. Men sen började budskapet från bankerna att förändras, eftersom man inte längre behövde mer inlåning, utan nu kunde de stora pengarna för bankerna göras på utlåning. Lars Linder citerar ur något som SBAB skrev till sina kunder \“Har du tänkt på att du kanske redan har en rejäl slant \‘sparad\’. I ditt boende… Ett belopp som du kanske kan ta ut genom att höja ditt bolån.\” Här är det Slösa som det görs ohejdad reklam för, från en statlig institution! ...

Jag har skrivit om lite i denna artikel nu, eftersom jag var för snabb med att publicera den - innan jag hunnit tänka igenom allt. Jag har kursiverat det som jag lagt till eller skrivit om. Igår sänkte Riksbanken sin reporänta med rekordstora 1,75 procentenheter till 2%. Därmed har man klart deklarerat att man försöker rädda låneekonomin på bekostnad av spararna. Det är, som jag upprepat flera gånger tidigare, för mycket lån som har försatt världen i den finanskris vi nu ser, så jag kan inte se underlättande av långivning genom sänkning av räntorna som en långsiktig lösning på problemen. ...

Patricks kommentar på mitt senaste inlägg föranledde mig att sätta ihop en bunt med länkar där man kan läsa om grunderna till allt det jag pratar om på denna blogg. Detta inlägg kommer jag att bättra på efterhand med fler länkar. Mina kära läsare får gärna lämna tips om bra sajter i kommentarerna. Wikipedia har som vanligt en massa bra information: Finansmarknad (följ länkarna från den sidan för att läsa vidare om besläktade begrepp) Fond Obligation Oljeproduktionstoppen och på engelska Wikipedia: ...

DI noterar att STIBOR sjunkit rejält. Därför tyckte jag att det var dags för en uppdatering här också av räntediffen mellan 3-månaders STIBOR och statsskuldsväxlar.Som synes klättrade räntespreaden tillbaka uppåt sen sist jag uppdaterade läget. Men de senaste dagarna har STIBOR sjunkit ordentligt, som DI mycket riktigt noterar, men inte bara det, utan räntespreaden har också sjunkit rejält och ligger nu på drygt en procentenhet. Det verkar alltså som om läget för utlåningen mellan bankerna har ljusnat rejält. Även om vi säkerligen får mer \“fladder\” i STIBOR-spreaden framöver så är trenden klart neråt nu när vi fått en lägre topp och nu gått under novemberbotten. Vi ska dock fortfarande komma ihåg att räntespreaden är på historiskt höga nivåer och vi har en bra bit ner till \“normala\” nivåer. ...

Idag kom den icke helt oväntade nyheten att amerikanska biljätten General Motors vill sälja Saab Automobile. Frågan är vem som i dagens finanskris vill köpa ett litet svenskt bilföretag som gör förluster år efter år. GM säger även att man akut behöver stöd med lån från amerikanska staten för sin egen överlevnad. 4 miljarder dollar innan jul och 14 miljarder till senast i mars. Det börjar låta som ett hot, och visst är det hotande. Om GM går under gör troligen många av deras underleverantörer också det. Problemet är att dessa underleverantörer också levererar till andra industriföretag, t.ex. Ford eller Boeing, som då också dras med neråt. Därmed är USA mer eller mindre tvunget att rädda GM på något sätt. ...