flute

Jag fick ett tips om en radiointervju med Ingrid Dahlberg, ordförande för Sparbanksstiftelserna, som gjordes i samband med nyemissionen. Lyssna på den - bara 2 minuter 42 sekunder - väl värda att höra. Hon kunde lika gärna ha sagt \“vi räknade ole dole doff och därför bestämde vi så\”. Hur kan en sån person hamna på en sån post? Hon kan inte ens förklara varför man valde preferensaktier! Fast det är egentligen synd om henne. Hon har hamnat på en krävande post där hon tyvärr saknar nödvändig ekonomisk kompetens. ...

Det visar sig nu att Svensk Exportkredit (SEK) också hade lånat ut pengar till Sparbanksstiftelserna och därmed blir ny storägare i Swedbank då de också kräver in pantsatta aktier, liksom Folksam redan gjort. Sparbanksstiftelserna har tydligen fått låna 500 miljoner från SEK. Statliga SEK kommer att få knappt 4% av aktierna i Swedbank och finansmarknadsminister Mats Odell säger att staten för tillfället kommer att behålla aktierna. Därmed blev vi alla delägare i Swedbank! ...

DN rapporterade i fredags att det nu är Rekordmånga bostadsrätter till salu på bostadssajten Hemnet. Totalt var det 43% fler bostäder till salu på Hemnet i februari 2009 jämfört med februari 2008. Endast oktober 2008 har fler bostäder varit till salu. Hur man då kan förvänta sig en fortsatt uppgång i bostadspriserna förstår inte jag. Men vissa verkar göra det. Varifrån skulle de rekordmånga kapitalstarka köparna dyka upp som nu ska köpa alla dessa rekordmånga bostäder till salu? Riksbanken kan visserligen trolla med räntan, men de kan inte trolla fram köpare. Priser sätts som bekant nånstans i balansen mellan utbud och efterfrågan. Större utbud brukar leda till lägre priser. Som jag nyligen skrev så kan vi möjligtvis få se en viss uppstuds i bopriserna detta kvartal, men sen kommer nedförsbacken att fortsätta. Nyheten om rekordutbudet på Hemnet gör mig dock tveksam vad gäller uppstuds detta kvartal. ...

Med anledning av de kraftiga nedgångarna för de svenska bankaktierna frågar sig säkert många om de inte är köpvärda nu. Vissa kanske till och med funderar på att hänga på SEBs nyemission. Låt oss titta på hur bankaktierna har gått sedan finanskrisen började i juni 2007. För enkelhetens skull visar jag alla fyra i samma diagram, med kursen 1 juni 2007 satt till 100%. Som synes har Swedbank tappat mest - mer än 90% sedan juni 2007. Bara sedan nyemissionen innan jul har den tappat cirka 60%, vilket som säkert de flesta hört nu gjort att Folksam övertar de aktier Sparbanksstiftelserna pantsatt. ...

Några andra bloggare hade kloka funderingar runt detta med att Folksam kräver in pantsatta Swedbankaktier från Sparbanksstiftelserna. Lakes lakonismer undrar \"Har Swedbank tappat hela sin historia nu?\" och konstaterar att \“Anders Sundström, vd i Folksam, verkar inte vara direkt besviken över det inträffade.\” Cornucopia undrar \"Vad händer nu med de oberoende sparbankerna?\" För den som vill förstå bakgrunden till allt detta så har Wikipedia lite historik kring sparbanker. Även Sparbanksstiftelserna har lite historik på sin hemsida liksom Swedbank. Jag tänkte dra en liten kortversion här. Nästan femhundra sparbanker startades från 1820 och framåt, och många av dem var väldigt små. De hölls från 1901 ihop av Svenska sparbanksföreningen. 1955 började sammanslagningarna för att effektivisera verksamheten tack vare en lag som möjliggjorde detta. Fram till 1990-talet minskade antalet sparbanker till 130. ...

Nu har Sparbanksstiftelserna kommit till slutet på den långa utförsbacken som började med strukturförändringen som initierades 1989. Redan i onsdags rapporterades i SvD att de nu var panka. Stiftelserna köpte nämligen Swedbankaktier för 1,3 miljarder kronor i emissionen av preferensaktier innan jul, vilket finansierades genom ett lån på knappt 1 miljard från Folksam. Sedan dess har aktiernas värde mer än halverats. Inte förvånande så rapporterar nu SvD att Folksam nu kräver in aktierna som satts i pant för lånet och därmed blir största ägare i Swedbank. Sparbanksstiftelserna är bankrutt, med skulder som med god marginal överstiger tillgångarna, som till största delen består av Swedbankaktier. ...

USAs kol USAs oljeproduktion befinner sig som bekant i nedförsbacke sedan 1970 och sedan dess har underskottet fått täckas upp med import. Snart (kanske redan nu) befinner sig även den globala oljeproduktionen i nedförsbacke. USA måste därför snart finna alternativa energikällor om de vill upprätthålla sin energiförbrukning. Det har talats om förnybara energikällor (t.ex. vind-, sol- och vattenkraft), men som Kjell Aleklett nyligen påpekade är det omöjligt att ens komma i närheten av de mål som president Obama satt upp. Förnybar energi kan endast bidra med en bråkdel av den energi man idag får från fossila bränslen. ...

I skymundan av Kaliforniens jättelika budgetproblem, som jag nämnde i förra inlägget, har denna delstat nu drabbats av ett problem av mer basal karaktär. Torka. Vattenbrist. Risk för Vattenransonering. Detta är tredje året i rad med torka. Grundproblemet här är att stora delar av Kalifornien egentligen är öken eller halvöken. Där har under det senaste århundradet en massa människor slagit sig ner och börjat slösa med vatten. Gröna gräsmattor runt villor i en öken? Det handlar helt enkelt om att rätta mun efter matsäcken. Det finns faktiskt rätt så mycket vatten tillgängligt i närliggande bergstrakter, så med rimlig vattenanvändning borde Kaliforniens vattenproblem gå att lösa. Problemet är att man ägnar sig åt att slösa istället för att lösa. ...

Jag läste igår att var fjärde kommun redovisade ett underskott för 2008, medan det bara var 11% av kommunerna år 2007. Dessutom redovisade hälften av landstingen förluster. mot bara två landsting år 2007. Andelen kommuner med höga underskott (mer än 500 kronor per invånare) ökade från 3% till 14%. I särklass var Oskarshamn med minus 13696 kronor per invånare. Tydligen beror det i det fallet på en felslagen \“investering\” i realränteobligationer som gjort att kommunen tvingades skriva ner värdet på de finansiella tillgångarna med 302 miljoner kronor. Kommuner ska inte ägna sig åt spekulation med skattebetalarnas pengar. Ska vi behöva upprepa det igen? ...

Idag läser jag till min förskräckelse att \"Lägre räntor gör inte att svenskarna amorterar mer på sina bolån\". Trots att alla ekonomirådgivare (inklusive mig själv) enträget tjatar om att man nu ska försöka bli av med så mycket lån som möjligt amorterar tydligen folk i gemen inte mer nu när de fått den möjligheten i present av Riksbanken. Istället går man tydligen ut och handlar för pengarna. Räntorna må vara rekordlåga nu, men vi kommer säkert att få se betydligt högre räntor vad det lider. Dessutom hänger ju arbetslöshetsspöket över många. Om det blir konsumtionsfest nu gör det bara den fortsatta krisen ännu värre. ...