Problemet?

For forsta gangen avslojade FED vad det ar de bekampat hela hosten. Det ar nedgangen pa borsen. Det var det som var malet. Manga har misstankt men inte vagat tro det. Det ar ju inte det som ar FED:s uppgift. FED skall bevara banksystemet i USA och framja sysselsattningen. Det FED absolut inte skall gora ar att radda aktieagare pa borsen fran forlust. Det star nu helt klart att enda anledningen till att FED sankte tisdagen den 22 januari 2008 var en befarad stor nedgang pa varldens borser och inte minst den amerikanska. Nu skriver tidskriften The Economist i senaste numret att en centralbank skall vara den lugna punkten i en kris. Det ar val ingen som kan saga att FED varit just detta det senaste halvaret. Men da blir min blogg-kommentar. Vad ar problemet? Ar problemet att varldens borser gar ned. Nej, det ar ett symtom. Ar det ett problem med bostadskrediterna i USA. Nej det ar ett symtom, nagot grundlaggande bakom som ej ar bra. Nu sager nagra ekonomer att problemet ar att marknadens aktorer ej har fortroende for varandra sa lange de inte vet vilka skulder de olika aktorerna sitter med. Men det ar ju inte problemet utan utan aterigen har vi ett symtom. Bristande fortroende ar ju ett uttryck for att nagot grundlaggande ar fel. Tysklands finansminister har sagt att felet ar att hogmodiga bankdirektorer hittat pa sa manga finansiella instrument. Men det ar ju symtom. Varfor har de hittat pa sa manga olika varianter av derivat. Darfor att sa manga ville lana. Privat-personer och foretag. Varfor ville de lana? Darfor att det var sa billigt att lana. Varfor var det sa billigt att lana. Darfor att rantorna sanktes sa mycket av FED just darfor att det inte fanns nagon inflation att bekampa. Problemet ar helt uppbart att rantorna varit for laga. Det har gjort att pengar varit billigt att lana. Manga har lanat som ej hade ekonomiska forutsattningar. Men om problemet ar for laga rantor da maste val losningen vara att gora tvartom. Att nu bekampa krisen genom att hoja rantorna. I synnerhet som de rantor som sanktes den 22 januari forst far genomslag efter tre fyra mander (uppgift fran The Economist). Nu vet vi att det blir inflation i USA eftersom FED sanker rantorna (Det ar ett axiom. Det blir alltid sa). Da maste rantorna i alla fall hojas! En kris loses ej utan rantehojningar. Varfor sanker FED rantan och vad sager de officiellt. Darfor att det skall stimulera sma och medelstora foretag att gora nyinvesteringar trots kris-tider. Dessutom skall de hushall i USA som har stora skulder (hus, kontokort) ej fa kostnadsokningar. Men varfor har ej FED hojt rantorna. Det var ju det FED-chefen lovade i augusti. Mycket stora hojda rantor under en flerarsperiod. Varfor har detta ej skett? Min bloggkommentar ar att FED vet inte vilket problem de bekampar, Eller vet de det allt for val. De kampar for aktiemarknaden,trots att de inte skall det enligt statliga instruktioner. Varfor gor da FED detta? Det kan man fraga sig men en miljardar och investerare pa mote i Davos hade svaret. Han sa enligt uppgift utlandsk finanspress att FED arbetar for att hjalpa oss rika for att vi inte skall forlora pengar. Det har centralbankerna alltid gjort och kommer alltid att gora. Miljardaren visste inte varfor det var sa, men icke dessto mer visste han att de rika alltid far hjalp av myndigheterna. Det ar vanliga skattebetalarna som far betala. Alla subentionerna till bankerna i hostas i USA och Euro-omradet kommer pa skatten. Sa ar inte kapitalismen avsedd att fungera. Men sa blir det nar politiker och centralbanks-politiker skall ingripa. Presidentkandidaten Hillary Clinton sa haromdagen att om hon blir president skall hon gripa in ordentligt och styra finansmarknaden. Forbundskandidat Angela Merkel i Tyskland ar mycket klokare. Hon fick igenom ett budskap i slutet av december fran sin ekonomiske talesman i att nu maste det blir ett snabbt och klart slut pa Europeiska Centralbankens (ECB) penninginflode till europeiska banker. Jag tror hon blivit lydd av ECB. Sedelpressen tycks bildligt ha stoppat upp! Da finns det hopp for Europa. Men USA? Nu gar Kina, Sydkorea och oljestaterna i Gulfen in med kapital i de storsta investbankerna i USA. Det ar fraga om hundratals miljarder svenska kronor. Varfor maste utlandet rycka in? Darfor att USA:s egna kapitalister inte vill satta in pengar dar. De har inget fortroende for de amerikanska bankerna. Ar det ett problem? Nej, det ar ett symtom! ...

Amerikanska regler och genomlysning

Oron finns att amerikanska lagar ska krocka med svenska och ställa till det för svenska bolag när OMX blir Nasdaq-ägt, varnar Kerstin Hessius. Hon sager det i Dagens Industri. Kerstin Hessius ar ju inte vem som helst utan fore detta vice riksbanskchef och fore detta chef for Stockholmsborsen. I dag som bekant chef for en av AP-fonderna. Hennes inlagg i DI ar intressant for det finns flera aspekter pa de nya regler som redan skall inforas och de som troligen planeras. Det negativa: Redan om tre manader infor OMX en amerikansk lag som omojligor att till exempel pa www.avanza.se folja varje borspost som byter agare. Allmanheten skall forst pa kvallen fa se klumpsiffror om vad varje bank- och fondhandlare netto-handlat. Inte posterna minut for minut. I flera ar har det framkommit i bloggar att vakna aktiesparare som foljde handeln en hel dag sett ett och annat. Ett exempel ar HQ Bank. Har gick Mats Qviberg ut och meddelade i DI-TV i slutet av november 2007 att Oresund hade for avsikt att kopa HQ Bank-aktier. Detta skedde ocksa forsta veckorna i december. Det gick att folja tydligt vilka fondfirmor som kopte. Det kan spekuleras i om det i TV utannonserade insider-kopet fatt till foljd att Investmentbolaget Oregrund vid bokslutspresentation forra veckan kunde visa 200 miljoner hogre varde pa sina HQ Bank-aktier an vad som hade varit fallet om borshandeln fatt ha sin naturliga gang. Mojligen 400 miljoner samre om jamforelse skulle goras hur ovriga bank-aktier handlades under samma tid. Det positiva med amerikanska regler: Nar den borgerliga regeringen Carl Bildt satt vid makten i borjan av 1990-talet var nuvarande riksgaldsdirektoren Bo Lundgren statsrad. Hans statsekretare var nuvarande ordforanden i OMX-Stockholmsborsen och ansvarig for kommande forsaljning till Nasdag, tillika fore detta riksbankschef och i dag ordforande i Industriforbundet.Jag talar om Urban Backstrom. Statsradet och statssekreteraren blev total-lurade av bank- och fondbranschen och och de lockades att genomfora nagra regler som skadad svensk aktiehandel mer an nagot annat. Dels for att fondkommisionarerna fick tillatelse att handla i eget lager, utan kundorder. Forbjudet tidigare. Dels att det blev tillatet att blanka i Sverige. Det var forbjudet tidigare. Men det allvarligaste var att man gick langre an amerikanska borsregler. Sverige tillater blanking i ned-gaende marknad. Absolut forbjudet i USA bade da och nu. Kanske kan reglerna andras i Sverige sa det blir battre blankningsregler aven i Sverige. Sa till indsiderlagstiftningen. Har blir det automatiskt battre nar Nasdaq kommer in. Amerikansk lagstiftning ar jatte-hard. Det fick en svensk palaggs-kalv, assisten och favorit hos davarande bankdirektoren Marcus Wallenberg. Han heter Chistian Norgren och var bara lite over trettio ar nar han under 1990-talet invaldes ABB:s styrelse i Schweiz. Da bodde han pa slott i Lichtenstein som forvaltare av fursteparets privatformogenhet. Nar ABB kopte det beromda asbets-bolaget i USA sa kopte Christan Norgren genom bulvan i USA aktier. Han gjorde sig en rejal hacka som han fick lamna tilbaka nar det hela upptacktes av amerikanska finans-polisen. Men inte bara det. Asbetsen holl pa stjalpa ABB men den som verkligen foll var Christan Norgren. Sedan den handelsen har han forfoljs av amerikanska myndigheter. Det berattas att han for nagra ar sedan forsokte resa in i UK. Det har ju gatt snart tjugo ar sedan hans insiderhandel. Men ingenting av glomt. Han blev haktad och satt anhallen i London flera veckor pa amerikanska statens begaran. Skulle han resa till USA blir han domd och fangslad i manga ar. Han haller sig undan. Hans karriar ar helt odelagt. Sa hard ar amerikansk insiderlagstiftning. Hade han gjort samma sak i Sverige i dag, hade han blivit falld i tingsratt, men friad i hovratt. Far Sverige dessa amerikanska insider-regler om Nasdaq tar over sa ar det bara att tacka och ta emot. Och de bolag som vill lamna svenska borsen av den anledningen, kan garna lamna. ...

SEB vinstvarnar

Det ar nagra handelser angaende SEB som presenterades forra veckan. Det lyftes fram som “mycket positivt” for SEB. Men jag tolkar det som en uppenbar vinstvarning. Fran Davos meddelar SEB:s styrelseordforande att SEB arbetar mycket intimt med Sveriges Riksbank for att fa fram en bra losning pa bankkrisen. Det var ju oroande att svenska myndigheter nu skall radda svenska banker igen och darmed familjen Wallenberg. For nu har ju SEB verkligen stallt till det. I Dagens Industri presenteras ett hedge-fond-kop som SEB gjort som ett verkligt ‘fynd". Nu skall det borjas grava guld med taljkniv som det kan tolkas. Det presenteras att SEB nu ar storst i Sverige pa hedge-fonder. Ett stort engelsk kop skall ha skett i oktober. Nu ar SEB storre an Brummer, trumpetas det ut. Men det ar val inget att skryta med att man tagit marknadsandelar i nagot som verkligen ar pa vag ned, namligen Hedge-fonder. Nasta kredit-krasch-bransch. Det ar ocksa SEB:s forsaljningschef for fonder som far presentera denna ‘glada’ nyhet. Alltsa en kvinna lite ner i heriarkin. Hade det varit sa bra bra som det gors gallande i DI:s artikel hade val topp-garnityret statt dar och ‘skrytit". Nej, jag tolkar Marcus Wallenbergs intima samarbete med Riksbanken och SEB:s enorma satsning pa hedge-fonder som en rejal vinstvarning. ...

Corporal Jones har svaret

………………….Vissa kanske tycker att tisdagen den 22 januari var väldigt likt det vi såg den 16:e / 17:e augusti förra året då vi också hade FED:s agerande och en totalt reverserande marknad vilket sedan ledde till ett rally som varade i nästan två månader. Mycket lite talar för att samma sak ska upprepa sig denna gång. Dock, bear market rallies är ej att leka med. Under baissemarknaden mars 2000 till oktober 2002 så hade vi 39 stycken endags rallyn på över 2 procent och 17 på över 3 procent. Slutcitat. Ovanstående intressanta stycke har jag tagit från den alltid hyper-intressanta www.finansblogg.com. Det som hände den 22 januari 2008 kommer väl att diskuteras länge och var viss om att det diskuteras på det stora ledarskapsmötet i Davos denna vecka. ...

Finansmarknaden alkohol-skadad

- Ekonomen Steinar Juel lurer på om sentralbanksjef Ben Bernanke vil tørre å nekte finansmarkedene et nytt rentekutt i neste uke. - Finansmarkedet oppfører seg som en alkoholiker; etter en første drink må han bare har mer, skriver sjeføkonom Steinar Juel i Nordea Markets’ morgenrapport onsdag. Min bloggkommentar till detta ar: Varfor dessa rante-sankningar. Om det ar sa enkelt att varldens ekonomi kan raddas med lite rante-sankningar sa vad ar problemet. Det ar val bara att satta rantan till 0 sa loses allting. Da kanske vi ar av med alla nedganger i ekonomin for all framtid. Det var i juli som alla fick klart for sig att vi narmade oss en svar tid ekonomiskt. Det borjade med att USA:s finansminister varnade om en suprime-kris. Cirka en vecka efter detta uttalande sammantradde FED men lamnade rantan oforandrad (6 augusti 2007). I stallet borjade FED att kasta in pengar till marknaden. Det hela skulle losas den vagen. Men plotsligt sanktes den ranta som FED anvander till bankerna nar de vill lana med en halv procent, inte vanliga rantan. (17 augusti 2007), Sedan kommer det konstiga . Bernanke gar ut och lovar EJ rantesakning. (31 augusti 2007). Sedan blir det annu mer vilseledande. Nar vi har manaden september gar Bernank ut med foljande sensationella uttalande: - Pa tva ars sikt gar rantorna upp. Detta borde aktiemarknaden ta i beaktande, det ar inte inprisat i marknaden (12 september 2007). Nu ville FED-chefen Ben Bernanke ha ned aktiekurserna. Sa gar det en vecka. Vad hander da. Nu blir det rante-sankning i USA en halv procent till 4,75.(18 september 2007). Sedan var det lugn och frid till slutet av oktober. Da kommer FED med sankning igen med 0,25 procent. Nu ar rantan nere i 4,50. (31 oktober 2007). Sa kommer december och da sanker FED rantan med 0,25 igen. (11 december 2007). Nu ar rantan nere i 4,25. Sa kom den stora sankningen med 0,75 procent den har veckan (22 januari 2008). Ben Bernake har fatt mycket kritik for sitt satt att direkt vilse-leda marknaden som han gjorde i september och for att vara oklar ovrig tid. I dag sager kommentatorerna att Ben Bernake ar tuff. Han vagar ta i med 0,75 procent. Jag skulle dock mer vilja karaktarisera honom med att saga att han ar nagot what we in Sweden call “velig'. ...

Den verkliga vinsten

Undrar när du nämner Bruttovinst är det den som är likställt med EBITA (innan finansnetto och avskrivningar/ amorteringar? Nettovinst+ avskrivningar, är det innan skatt, med amorteringar och ej finansnetto som man bör beräkna i detta? Dessa fragor har jag fatt med Redeyes interna post efter mina bloggar med rubrikerna: Grattis till DI-artikel 2008-01-18 Hur VD:s effektivitet kollas 2008-01-21 Det ar roligt att fa fragor. Det visar att nagra laser och funderar over det man skriver. Men det ar ocksa bra att fa gora klarlaggande. Det var fel av mig att anvanda termen brutto-vinst. Det var inte EBITA jag menade. Amortering ar ju inte en kostnad for bokforeningsaret aven om den hamnar i vinst- och forlustkontot. Det innebar ju ett noll-summe-spel. Dessutom ar ju inte avskrivning heller en kostnad for aret aven om dennaa ocksa skrivs som utgift rent bokforeningsmassigt. Kapitalkostnader och skatt daremot ar ju helt klart en kostnad for aret. Den vinst jag menade var intressant vid varje analys, och som jag tolkar Warren Buffet, det ar den nettovinst som bolaget uppger som vinst, men att det till den laggs amortering och avskrivning. ...

Hemligt kapital

Börsbolagens insiders kan runda svensk insiderlagstiftning och hålla stora aktieinnehav hemliga. Finansinspektionen insynsregistrerar inte köp och försäljningar som görs via kapitalförsäkringar. Ovanstaende ar ordagrant avskrivet fran en Dagens Industri-artikel i dag. I artikeln star det att av ett misstag har det blivit ett hal i lagen sa att aktie-innehav inte skall redovisas till Finansinspektionen. Men det har ar inget misstag. Det uppmarksammades for fler ar sedan av Mats Qviberg som skrev brev till bade Finansinspektionen och meddelade davarande regeringen detta. Det har nu gatt flera ar och inget hander. Anledningen ar naturligtvis att varken den forra eller nuvarande regeringen vill andra pa det har. Det var regeringen Persson (s) som genomforde det har. 1) Syftet var att formogna svenskar skulle kunna gora aktieaffarer utan reavinstbeskattning. Vanliga ‘sma" aktie-agare som ar lite tunga i gumpen och inte hanger med skulle fortsatta att betala sin reavinst. 2) Men en icke oavsiktlig anledning ar ju ocksa att nu kan formogna socialdemokratiska politker hemlighalla sitt aktie- och fondkapital. Inte bara bara forre statsminister Persson utan tidigare finansminister Ringholm ar ju formogna. For att inte tala om alla EU-politiker. Men var har de sina pengar? Fore detta statsradet och tidigare chefen for EU-revisionen i Luxemburg, Jan O. Karlsson har ju i TV skrytit om att han ar den hogsta svenske tjanstmannen nagonsin i EU. Efter det har ju Lars Tobission (m) haft den posten och forre riksbanksdirektoren Lars Heikenstam (s) har den nu. Manga svenska EU-politiker och EU-anstallda tjanar mycket pengar i dag. Mang-miljon-belopp. ...

Hur VD:s effektivitet kollas

Signaturen Michekarls hade en intressant och stimulerande recension av en bok om Warren Buffet. Vad jag vill understrycka ar att Warren Buffet inte ar det minsta intresserad av PE-talet. Dessto mer intresserar han sig nettovinsten plus avskrivningar. Avskrivningen visar ju inte ett dugg om vad foretagsledningen utrattat i detta verksamhets-ar utan ar ju bara en bokforings-manover som stracker sig over oftast 10 ar. (Atlas Copco slog rekordet i slutet av 90-talet nar de skrev av ett uppkop av ett amerikanskt entreprenad-uthyrningsforetag pa 40 ar. Detta ar forbjudet i dag enligt nya bokforingsregler). Warren Buffet vill genomfora nettovinsten plus avskrivningar mot “eget” kapital. Battre ar att genomfora denna vinst med det “arbetande kapitalet”. Eget kapital + skulder. Detta har jag skrivit i tidigare inlagg. Jag har dock nu last att denna formel kan vara en av hemligheterna bakom den svenske miljardaren Rune Anderssons framgang. Han har ju drivit egna foretag men dessutom varit ordforande i SSAB och Electrolux. Att bara jamfora vinsten mot eget kapital ger ingen rattvisande bild pa hur effektivt foretagsledningen arbetar. Eftersom varje foretag lanar pengar i mindre eller storre grad ar det intressant att se vad de lanade pengar har i kapital-kostnad. Men framfor allt hur foretagsledningen arbetar med hela det kapitalet de har till sin anvandning under verksamhets-aret. Da kan man snabbt se vad foretagsledning och foretag ar pa vag. ...

Mer recession, tack!

Min favoritforfattare alla kategorier ar Peter Drucker (1909 - 2005). Det ar varldens mest kande management-konsult och till och med innovator till begreppet management som akademiskt begrepp. Jag har 14 bocker av Peter Drucker hemma. Han var ekonom och filosof. Hoga chefer i naringslivet beundrar honom och ekonomi-studenter over hela varlden har haft hans bocker som kurslitteratur. Jag har kollat med studenter fran sa olika nationer som Tjeckien och Maroco. Ett av hans uttalanden och iagtagelser ar: - Aldrig nagonsin i USA har manniskorna varit sa friska som i dag. Men aldrig tidigare har de sa till den grad oroat sig for sin halsa. Jag kom att fundera pa detta nar Amelia Adamo for Bonniers skapade den nya tredtidningen “Topp-Halsa” och halsa da givetvis med tva prickar over a. Min reflektion inspirerad av Peter Drucker blev att nu racker det inte med att ha halsan. Att vara genom-frisk. Nu skall man vara friskare an frisk. Man skall ha “TOPP-HALSA”. Det har stammer precis med ekonomiska konjunkturer. Det jag har forsokt skriva om i mina blogg-inlagg har pa Redeye ar det ar inte bara manniskan som inte far vara sjuk i var tid. Nu far inte naringslivet ma daligt. Man vill forbjuda lag-konjunktur (a med ring over). Sedan i augusti har FED-chefen Ben Bernake bara arbetat for ett enda mal: - Hindra recession! Samma mal hade foregangaren Alan Greenspan. Men redan i augusti/september 2007 skrev varldens mest inflytesrika tidskrift “The Economist” att recession maste tillatas. Den stora ekonomen Joseph Schumpeter (1883-1950) forkunnade i hela sitt liv och i samtliga sina bocker om det helt nodvandiga for framtida valstand att naringslivet, foretag och allt maste fa ha nedgansperioder for att det som ar daligt skall forsvinna. Och for att det som ar bra skall kunna spira och ta over. Vi har alla hort hans beromda begrepp ‘kreativ forstorelse’. I Japan dar de under mycket lang tid inte tillatit lagkonjuktur utan latit rantan ligga pa under 1 procent har narlingslivet stoppats upp. Gamla utslitna och nedgagna foretag och banker blir kvar, nya far ingen chans att spira upp. Det berattas att nagon kung i historien samlade ihop all varldens visa men och satte dem i ett rum och bad dem komma fram med en sanning som var helt oantastlig och som gallde allt i natur- och manniskoliv. Varldens visdom skulle sammanfattas i en enda mening. Efter flera veckor kom de visa fram med devisen: - Allting forstors! Det var ju bade sant och allmangiltigt. Det vill saga till i vara tider. I dag far den ekonomiska bank- och foretagkultur vi byggt upp i vastvarlden ej forstoras. ...

Kaupthing och HQ bank

Torsdagen den 31 januari blir en spannande dag med manga bokslutsrapporter. For egen del ser jag fram emot vad Kaupthing och HQ skall visa upp. Det har i Financials Times under hosten statt att det kommer att blir stora problem for islandska Kaupthing om nedgangenpa varldens borser blir mer langt-gaende. I ekonomisidan E 24 presenteras i dag en forsta artikel om vad som hander pa Island om det gar samre for Kaupthing. Bank-agandet ar av ask-i-ask-modellen pa Island star det. Vi har alla under manga ar beundrat islandarnas fracka framspel i hela Europa och inte minst i Sverige. Men det har varit hogbelaning! Det ar kanske inte sa konstigt att Kaupthing har forlorat halva sitt aktievarde sedan arshogsta (tolv mander)nar den ekonomiska nedgangen i varlden blivit sa stor. Men nu till den intressanta fragan. Varfor har HQ Bank gatt ned lika mycket. Mest av de svenska bankerna? Det borjade redan hosten 2006 nar Mats Qviberg avgick som ordforande i investmentbolaget Oresund. Qviberg meddelade dock att han skulle samarbeta mycket nara med nye VD. Det skulle behovas for det skulle komma svara tider i ekonomin, uttryckte sig Qviberg. Oresund ar ju storagare i HQ Bank. Sa hordes inget speciellt fran sfaren foran det var kraft-skiva for koncernen pa en restaurang pa Djurgarden i Stockholm. Det var alltsa i hosten 2007. Det berattas i tidningarna att Mats Qviberg gatt omkring och varit otrevlig mot personalen. Mest hade han skallt pa verkstallande direktoren i HQ Bank. Denne skulle ha satsat fel! Resultat blev att efter bara nagra dagar hade bankdirektoren begart avsked, vilket Qviberg enligt tidningarna kommenterade. - Ja, den direktoren har alltid haft sinne for timing! Det avslojades ocksa att HQ Bank gjort forluster pa sa kallad egen-affarer. Det ar nar banken handlar i eget lager. Alltsa inte for utomstaende kunder. Handel i banken utan att kunder begart detta. Sedan hordes ingenting mer an att HQ Banks aktier borjade ga tillbaka kraftigt pa borsen under hosten. I slutet av november stallde Mats Qviberg upp i DI-TV och forklarade om den ekonomiska krisen: - Nu var det varsta over. Nu borjar Oresund handla aktier igen. Han uppmanade alla TV-tittare att gora det samma. Det var i HQ Bank det skulle handlas. Plotsligt forsta veckorna i december steg HQ Bank med 15 procent. Under mycket liten handel, skall papekas. Nagon dag hade kursen under inledningen av dagen gatt ned tio kronor. Under dagen kom nagra valplanerade aktiekop som hastigt fick upp kursen igen. Det skall samtidigt papekas att samtliga banker i Sverige under dessa veckor nar HQ inkasserade sadan framgang pa borsen, gick ned med samma procent-tal. Sa stangdes bockerna for investmentbolaget Oresunnd for aret. Redan pa en gang efter nyar foll HQ Bank igen. Till dags dato har aktien sedan arsskiftet fallet med 15 procent. Samma siffra som den sa sensationellt gick upp med infor arsskiftet. Nu blir det bokslutsbesked torsdagen den 31 januari. Aktieagarna far da reda pa varfor HQ Bank under det senaste halvaret, trots uppgangen i december forlorat halvten av sitt aktievarde. Orsaken kanske blir uppenbar. Ingen uppgift i media har gett nagon som helst fingervisning. Varfor det ar sa nerat i Kaupthing vet alla. Om inte annat sa blir det sakert otroligt intressant att lasa E 24:s artikel om Kaupting och det islandska undret som fortsatter pa nu pa mandag. ...