f8496ae7c7c0

Skandaldrabbade Société Générale lanserar en nyemission med kraftig rabatt för att få in närmare 52 miljarder kronor. Det har laser jag i Veckans Affarer. Nyemissionen ger aktieägarna rätten att förvärva fyra nya aktier för varje aktie man har i dagsläget. Teckningskursen i emissionen är 47:50 euro per aktie, vilket är 39 procent under fredagens stängningskurs på börsen i Paris. Totalt ska emissionen dra in 5,5 miljarder euro, närmare 52 miljarder kronor. Ovanstaende har jag tagit ordagrant fran VA. Min bloggkommentar galler SEB och jag gor en jamforelse mellan de amerikanska bankerna och de svenska. Det som imponerat mest i denna finans- och kreditkris ar hur snabbt de amerikanska bankerna har reagerat. De har sparkat ut cheferna, snabbt skrivit ned skulderna och sa tagit in nytt aktiekapital fran China, arabstaderna och Syd-Korea. Det ar imponerande hur snabbt och oppet de handlat. In har kommit betrodda namn i ledningen. Sa val allmanhet som finansvarlden har fortroende for. I Paris skall alltsa aktiekapitalet hojas med nya insatser. Aven i Storbritannien har man agerat oppet med krisbanken Northern Rock. I Sverige har SEB tagit in extra kapital pa 4,5 miljarder i december helt i hemlighet. Det ar inte offentligt vem som fatt investera. Det ar 7 procent ranta pa kapitalet i tio ar. Som en obligation. Det ar Wallenberssfaren som ar storst i SEB. Varfor har de inte inbjudet till nyteckningen och hojning av aktiekaptitalet. Man far formoda att Investor som ar storste aktiegare i SEB och under 2007 kopt fler aktier i banken dyrt under 2007 nu inte vill riskera mer. Vardet har sjunkit med halften sedan arshogsta (12 manader). SEB far sin kapitalinjektion som 10-arigt inlanat kapital i stallet for hojning av aktiekapitalet. Det gar att formoda att Investor och Wallenbergs-sfaren inte vill investera men samtidigt vill de inte att andra intressen skall komma in och ruska om i agarledet. ...

Det verkar vara klang- och jubelfest for SEB efter rapporten i gar. VD Annika Falkengren verkar minst sagt kaxig i media. Men i sin bokslutsrapport ar det andra ton-gangar. Har viskar hon till oss: - Det ar farligt nu! Jag tittar pa avdelningen Stora Foretag och Institutioner. Vad ar resultat har? Det ar en minskming av vinsten for finanstransaktioner for helaret 2007 i jamforelse med 2006 med 1,5 miljader. Forsta kvartalet visar rekordvinst en miljard i transaktionerna med storforetagen (SEB:s paradgren). Andra kvartalet rekordvinst 1 miljard. Men vad hander plotsligt i tredje kvartalet. Jo hela vinsten ar borta. Nu ar det forlust pa 100 miljoner. I sista kvartalet en ynklig vinst (for SEB-forhallande) pa 100 miljoner. Nedskrivningar sager man. En extraordinar post. Men kalla en nedskrivning en forlust. Kalla en spade for en spade. Det sags att SEB tycker det ar ett styrkebesked att de tagit in 4,5 miljarder av investerare i december for att starka bankens kapitalbas. Men de 100 investerarna far for att under tio ar ha kapitalet ar bundet i SEB (inte mindre an) 7 procent i ranta. Maste banken locka med sa hog ranta sa ar det nog fraga om “hartill ar vi nodda och tvungna”. Om det inte ar en special-present till storste aktieagaren Investor. (Ar det Investor och Wallenbergs-stiftelsen som satsat storre delen av pengarna och som under tio ar far de 7 procenten i avkastning pa utlanat kapital). Eftersom ingen information utgar, sa ar den ena gissningen lika bra som den andra. Vad som inte framgar i medias glada bild sa ar att banken enligt nya EU-bestammelser tvingades ta in de har pengarna. Det var ingen frivillig “styrkedemonstration”. Sa har skriver SEB i en forklaring: - Myndigheternas kapitalkrav kan uttryckas som en total kapitaltackningsgrad pa minst 8 pocent och en primarkapitalrelation pa minst 4 procent. Bankerna forvantas dock enligt det nya regelverket ligga ovanfor denna niva. Min bloggkommentar: SEB ligger strax over. Hade banken gjort det utan kapital-tillskottet i december(arets sista bokforingsmanad). En titt pa balansrakningen visar att man sedan forra aret plotsligt hojt de materiella och immateriella tillgangar med 20 miljarder. Har ingar en “goodwill-post” pa cirka fem miljarder. Att dessa hojningar av godwill och annat “luftigt” bara ar till for att hoja bolagets varde bokforingsmassigt(for syns skull och for att gladja aktieagarna) visas klart i bankens riskberakning dar goodwill och annat ’luftigt" som inte gar att salja plotsligt dras bort som verkligt varde. (EU-myndigheterna och Riksbanken uppskattar inte Goodwill speciellt. Men det ar ju ingenting mot att bankens utlaning till allmanheten har okat med 300 miljarder som bokfors som en tillgang (ar det baltiska staterna, Ukraina med mera som kommit in). Den var bara halften sa stor forra aret. Vad har hant? Om utlaningen okar sa mycket maste ju rantevinsten gora det ocksa. Visst visar SEB hogra vinst i ar. Men inte ar den fordubblad som den borde vara. Inte heller halverad som jag trodde i en tidigare blogg infor bokslutet. Pa skuldsiffran finns en marklig forandring. o Emitterade vardepapper har pa ett ar okat med 200 miljarder. Det redovisas som skuld. o Finansiella skulder till verkligt varde heter annan post som okat med 60 miljarder. Kan det vara har som ett av mig i bloggen tidigare omskrivet overtagande av hedge-firman Key Asset Mangement i London kommer in. SEB ar hemlighetsfulla. Det ar bara att gissa. Riksbanken gjorde en special-regel pa arets sista dag att bankerna fick ta in finansiella dotterbolag i moderbolagets bokforening. Men var har dotterbolagens tillgangar och skulder kommit in? Vad ar det for risker for SEB. De ar noga klarlagda och redovisade pa kronan, och det handlar givetvis om miljarder. Banken har gjort en marknadsriskberakning. Dar varnar man: - Under andra halvan av arets har alla risk-siffror paverkats av turbulensen pa de finasiella marknaderna. - Okning for ranterisk under arets sista manader avspeglar sa val okad marknadsvoltitlitet som hogre positioner. Superinvesteraren Warren Buffet varnar for att varldens banker har derivataffarer med varandra. Han tror att denna exponering kan bli mycket farlig for varldsekonomin nar bankerna nagon gang i framtiden maste visa exakt vardering pa derivaten. Det forsta han tittar i nu for tiden nar han ser en arsredovisning fran en bank (amerikansk som europeisk) ar derivat-exponeringen. Jag tittar i dag pa SEB:s derivatexponering. Dar star: Bokfort varde pa derivatinstrument med positiva varden: 83 miljarder. Bokfortvarde pa derviatinstrument med negativa varden: 80 miljarder. Personligen varken forstar jag eller vet vad det betyder men bade jag och Warren Buffet (inga jamforelser i ovrigt) ar oroade. Nar det galler SEB:s varderingar sa kan de ju gora som de vill. Vad ar ratt vardering? Sa har skriver den kande USA-ekonomen Lawrence Summers i tidskriftemn Newsweek (feb.4 2008). Summer ar professor i ekonomi pa Harward och tidigare rektor dar, men mest kand som fore detta finansminister i USA under Clinton. Han skriver: - For starters we could use more accurate pricing of assets. You have got bonds that are priced one way in one American bank and another way in another American and a third way in a European bank and a fourth way in a hedge fund. We need geater transparency. ...

SEB ar den enda svenska bank som ar exponerad mot amerikanska sub-prime. De har endast skrivit av 14 procent av sina riskfyllda ‘subbar’. Det har laser jag pa www.finansblogg.com som den 30/1 2008 hade en lista de av varldens banker som ar mest exponerade. SEB fanns med. SEB har ocksa problem med den hedge-firma i London som de blev tvingade att ta over i oktober 2007. Dessutom ligger deras baltiska aventyr och vantar pa att “skjutas ut”. Det blir spannande att se bokslutet i morgon torsdag. Riksbanken andrade pa arets sista dag sina redovsiningsprinciper gentemot bankerna. De fick infor bokslutet 2008 ta in dotterbolags tillgangar. Var detta specialsytt for SEB? Peter Wallenbergs senior, har skickat sin speciella assistent, Erik Belfrage, till Saud-arabien for att forhandla om penningtillskott. Annika Falkenberg och Marcus Wallenberg skall dit snart. Kommer SEB i morgon att avsloja sin situation eller kommer de att “halla masken”. Vinsten bor dock halveras om man inte gjort nagon bokforingsmanover for att “skjyla” over. Forra arets vinst for SEB bestod till over 50 procent av inkomster fran baltiska staterna. Eftersom SEB minskat utlaningen dar under andra halvaret 2007, efter ett princip-beslut och varningar fran Finansinspektionen, sa bor val vinsten for SEB ha minskat ocksa. ...

Undrar om det finns riktvärden/normalvärden på räntabilitet på sysselsatt kapital. Den fragan har jag fatt pa Redeyes intern-post efter tidigare bloggar om analys-vertygen P/E-talet, om vinst och skuld i forhallande till arbetande (sysselsatt kapital) och bolagets skuld. Det finns det sakert. Det gar nog att rakna ut nagot medeltal. Men ar det lampligt? Foretagen ar sa olika och befinner sig i sa olika stadier att det inte fungerar med medeltal. Vad som alltid fungerar ar att jamfora ett bolags siffror ar fran ar. Anvander man da ett bra analys-verktyg sa bor man inte bli lurad. Men da galler det ju att de siffror man anvander ar ratt. Jag har i nagra inlagg om Ericsson forsokt fora i bevis hur det blir nar siffrorna inte ar riktigt med sanningen overenstammande. En utmaning blir da att finna de siffror som en foretagsledning inte kan manipulera. Ett foretags skuld gar ju inte att forvilla med. En skuld ar en skuld med ett bestamt varde. Det vet vi ju alla fran privatlivet. Ett foretags utdelning ett ar, maste betraktas om nagot mycket fast det aret det delas ut. Finns det andra siffror som foretaget inte kan forandra efter tycke och smak for att gora nettovinsten lite battre. Svenska aktiesparare alskar sitt P/E-tal over allting annat. Det ar ju bra for att det ar sa enkelt. Men ar det tillrackligt sofistikerat. Redan 1967 blev det stor uppmarksamhet i Sverige nar en ungersk invandrare boendes i Stockholm publicerade ett valdsamt angrepp pa P/E-talet. Han gjorde det i tidskriften “Ekonomisk tidskrift”. Hans namn var Lazlo Szombatfalvy. Det blev revolution i Sverige. Han blev anstalld pa Affarsvarlden och det ar hans ideer som ligger bakom den Aktieindikator som an i dag publiceras i Affarsvarlden varje vecka. Han larde upp mangder med ekonomi-journalister. Men pa en fondkommisionarsfirman i Stockholm larde han ocksa upp nagra unga killar som sedan blev stjarn-maklare och formogna. Jag talar om Erik Penser, Mats Qviberg, Thomas Fischer, Hans Mentziger, framlidne Fredrik Roos med fler. En mojlighet att lasa Lazlo Szombatfalvys artikel i dag ar att ga till Kungliga biblioteket, Humlegarden, Stockholm och bestalla fram 1967:s argang av Ekonomisk Tidskrift. Det nya var att Lazlo Szombatfalvy foresprakade att utdelningen var det viktigaste analys-instrumentet. Men inte dagens utdelning utan framtidens. Ett foretag maste kunna tjana tillrackligt mycket pengar for att kunna ge utdelning. Lazlo hr en mycket komplicerad formel for detta. Aven om man inte forstar formeln sa ar artikeln mycket stimulerande att lasa an i dag, 40 ar senare. Just for att den paverkat svensk aktieforvalning mer an nagot annat under sista halvan av 1900-talet. I dag forstar jag att han fatt sina ideer fran den i dag annnu beromda boken “The intelligent investor” av Benjamin Graham. Den boken finns i nyutgivnig i dag att kopa i Stockholms stora bokhandelsbutiker med kommentarer av en ekonomijournalist som ar verksam USA i dag. Han heter Jason Zweig. Hans kommentarer ar underbara. Utan kommentar blir boken mycket svar, for att inte saga omojlig, att lasa. Boken kan givetvis kopas pa www.amazon.com. Det intressanta ar att Benjamin Graham ar Warren Buffets laromastare. Buffet var forst student hos Graham pa ett univeritet och sedan anstalld i Grahams analysfirma. Buffet har i alla ar talat val om Graham och sagt att det ar han som lart honom allt. Det markliga ar att Graham i likhet med den svenske efterfoljaren Lazlo Szombatfalvy sager att det gar inte att analysera ett foretag om man inte kanner tidigare utdelningar och gor en prognos pa framtida. Det intressanta ar att har har Warren Buffet brutit helt mot detta synsatt. I Buffets foretag forekommer ingen utdelning. ...

Ericsson har forlorat 3,5 miljarder pa en derivat-affar. Forra aret fanns derivaterna upptagna till ett varde av 4 miljarder. I ar ar de nedskrivna till en halv miljard. Det ar en forlust under aret pa 3,5 miljard. Ericsson visar dock inte forlusten som en forlust. Man skriver av den mot det “egna kapitalet”. Aktie-agarna har forlorat 3,5 miljarder men det marker de inte eftersom det inte visas som en forlust utan skrivs av direkt mot “egna kapital”-kontot. Denna redovsiningsmanover redovisas i arsredovisningen som “omvardaring av derivat”. I engelska versionen talar man om “fair value”. ...

Ett bra satt att kontrollera om ett foretag gatt bra ar att jamfora bolagets “egna kapital” med forra arets och till det lagga utdelningen. Vid presentationen av bokslutet i dag (1/2 2008) uppger Ericsson att bolagets “egna kapital” okat med en 14 miljarder. Egna kapitalet ar ju foretagets tillganger minus dess skulder. Det ar ju foretagets egna kapital som tilllika ar vad aktieagarna ager i bolaget. Forra aret var egna kapitalet i Ericsson 7,43 per aktie. I ar blir det 8,45. Det ar ju mycket imponerande att aktiens inneboende varde (inte kursen) okat med en krona. Med utdelningen plus okningen av egna kapitalet har alltsa Ericsson-aktie har gett aktieagaren 1,50 kronor under aret i tillgangsvarde (an en gang har inget med kursen att gora). Det ar ju bara att tacka och ta emot. Men ar det sant? Jag redovisar nu hur okningen i stort kommit till: 1) Goodwill har okat med 16 miljarder 2) Varumarken/produktrattigheter med 8 miljarder 3) varulagret har okat med 1 miljard 4) Kundfordringar med 9 miljarder. ...

Det ar sallan man far lasa ett sa klart besked om ett ordforandebyte. Det blir alltsa Michael Treshow som far ta konsvekvenserna av Ericsson-fiaskot. 1) han ar 65 ar 2) men det viktigaste skalet ar att han blir styrelseledamot i Wallenbergs-stiftelsen. Nar Treschow blev ordforande i Ericsson kravde Industrivarden att han slutade som styrelseledamot i Investor. Det var en post for nara familjen Wallenberg. 3) Nar Treschow nu blir styrelseledamot i Wallenbergsstiftelsen sa talar man “mellan raderna” om att han avgar som Ericsson-ordforande vid bolagstamman i maj. 4) Dessutom visar Wallenberg att de har fullt fortroende for Treschow. Han behover inte ga med svansen mellan benen. Han sparkas uppat. ...

Amerikanska Centralbanken haller pa att omojligora klassisk derivat-handel. Genom sina plotsliga rate-cut samma dag eller dagarna fore en options-losen-dag blir hela finansmarknaden ett lotteri. Under hela varen och sommaren 2007 laddade manga investerare och hedge-fonder for den stora krasch som komma skulle. Alla fundamenta talade for det. Infor augusti-optionernas-losen-dag den fredagen den 17 augusti 2007 var derivat handeln pa topp. Det var sa mycket investerat i derivat i varlden att det slog tidigare manad-optioner-omsattning tre ganger hogre an nagon gang i derivat-historien. Nu skulle alla investerare som gjort helt enligt investeringshandboken inkassera sina val fortjanta pengar. Vad hande da? Tva timmar innan New York-borsens start sa tillkannager FED att de sankt (inte styr-rantan)utan den mindre viktiga rantan som amerikanska bankerna far betala nar de lanar pengar over natt hos FED. Detta fick onormala reaktioner fran finansmarknaden. Borsen vande totalt och pa ett sensationellt satt. I Stockholm dar OMX ocksa hade losen-dag pa augusti-derivaterna steg vissa optioner med 2 900 procent. Det har aldrig tidigare hant pa Stockholms-borsen med vinster av den dimmentionen pa en enda (!) dag. Detta ar ju inte sunt. De som gjort helt korrekt och laddat upp med OMX augusti SALJ fick se ett halvt ars investeringar forlorade. De som gjort “fel” och kopt OMX augusti KOP gjorde klippet. Det var ansamlingen av SALJ-derivat i USA, Europa och ovriga varlden som fick FED att reagera. Det ar uppenbart i dag efter sankningen tisdagen 22 januari 2008. Dar ar det nu konstaterat att det var SALJ-derivaten som blivit for manga. Men FED reagerar pa symtomen “SALJ-derivat” och inte pa sjalva problemet. Ar det sunt att vissa OMX-optioner Januari SALJ (22/1 2008) gick ned med 200 procent. For att KOP-optionerna i stallet steg med lika manga procent. Jag anklagar i all blygsamhet FED for att ha gjort finansmarknaden till ett lotteri. ...

Det hedge-fondsbolag som SEB kopt i London ar troligen inget “fynd”. SEB var tvungen att ta over foretaget da SEB lanat ut pengar till det, latit bolaget forvalta ett av SEB:s prestigefonder. Dessutom har uppenbarligen SEB rekommenderat sina kunder att kopa fonder av detta bolag. Under 19 ar har detta okanda fondbolag varit mycket lonsamt. Ar detta forsta tecknet till att SEB har stora bekymmer just nu? Nagra tecken oroar? SEB och Riksbanken har samarbetat mycket intimt under host och vinter. Det ar hemliga uppgorelser som allmanheten ej har insyn i. Det har bland annat gallt om Riksbanken skulle godkanna ‘kopet’ av Key Asset Mangement. Under mandagen (28/1 2008) gick vice riksbankschefen Lars Nyberg ut i media och “lugnade” svenska folket. Han kunde beratta att det ar ingen fara for hedge-fonderna. De ar inget hot mot ekonomin snarare har hedge-fonderna ‘stabiliserat’ marknaden. Den uppfattningen har nog inte SEB och troligen inte Nyberg sjalv heller. Det far inte bli med Svenska Riksbanken som med FED i USA. Allt kanns fint till centralbanken gar ut och “lugnar”. Forst da blir man orolig. Tala klarsprak! Har SEB gatt pa en mina! ...

hedgefonds trubbel……………..Ännu mer rykten om hedgefonder i problem. Uppgifter över helgen gör gällande att 2/3 av alla London baserade hedgefonder ska vara ned mellan 4-10% i januari och vissa betydligt värre än så. 10 fonder ska ha stoppat redemptions (däribland en Odey fond och en Henderson fond). ”Price momentum” strategin som många kvantfonder använder ska i onsdags ha haft sin fjärde sämsta dag på de senaste 57 åren. Ovanstaende rader har har jag tagit ordagrant fran www.finansblogg.com.i dag (28/1). Jag tyckte det var sa intressant eftersom jag den 27/1 skrev en blogg pa Redeye med rubriken “SEB vinstvarnar”. Nu uppmanar jag intresserade att ga till min blogg fran i gar och lasa om SEB:s oerhort smarta (?) klipp att mitt i finansstormen ga in och kopa hedgefonder fran ett brittiskt foretag i London. ...