f8496ae7c7c0

Riksbankens otydlighet ar varre an en terror-attack. Det gick inte att forsta att Riksbanken skulle hoja ranta. Detta sager en ekonom i Dagens Industri i dag. I samma tidning stod den 4 februari 2008. Lars Nyberg flaggar för höjd ränta Vice riksbankschefen vill höja räntan framöver och understryker att den svenska konjunkturen talar för det. Budskapet överraskar maknaden, som skymtat räntesänkningar runt hörnet. Nu vill ekonomerna att Riksbanken skall be om ursakt for att de var sa otydliga. Det paminner om att f.d. riksbankschefen Urban Backstrom hade samma problem med analytikerna. Han sa da. Det gor det samma vad Riksbanken sager. Ger vi en hint om att rantan skall ner sa tror analytikerna att vi menar tvartom. ...

Sten Mortstedt en av de rika London-svenskarna menar att den finansiella krisen som drabbar varlden kommer att innebara att pengar kommer att byta agare. Det sa han for en tid sedan i Dagens Industri. Men pekade ut att detta kommer att galla Sverige ocksa. Nar den har krisen har ebbat ut sa har manga kanda rika svenskar drabbats och deras formogenheter forts over till andra. Han far medhall i en artikel i Wall Street Journal (21 februari 2008). - The subprime-mortage crisis that began with America’s most financially strapped borrowers is climbing to the top of the wealth ladder , reaching in the pockets of America’s millionaires. Nu ar det tva broder i 60-arsaldern Brian och Basil Maher, som berattar vad som hant dem. Deras far startade en stor hamn utanfor New York. Den vaxte och broderna tog over. I juli salde de sitt stora hamnforetag och fick mer an en miljard dollar. De gick direkt till de tre stora bankfirmorna Lehman Brothers, UBS och J.P. Morgan.De fick forvalta en tredje-del var. Det ar Lehman som har orsakat besvaren. En stor del av deras tredje del forsvann tre veckors forvaltning. Lehman kopte Sub-prime-loan for pengarna. Det skulle vara sa bra for det fanns auktioner att kopa och salja dessa “subbisar” pa. Som att inneha kontanter. Problemet var bara att detta var i slutet av juli 2007. Lehman Brothers tog av sitt egna lager av “subbisar” och salde till de rika broderna. (Det menar hamn-brodernas advokat). For nu blir det rattegang. I augusti gick det inte att salja “subbarna”. Det var namnligen vad broderna ville. Nar hamn-broderna fick se det att det var sub-prime- lan Lehmans kopt at dem blev de radda. De kravde omedelbart forsaljning. Men vi vet ju alla vad som hande i augusti. Ingen ville kopa dylika produkter. (se fotnot). De slut lyckades Lehman bli av med nagra stycken. Men nagra “subbar” kopta for 286 miljoner dollar har broderna kvar. I dag ar de vardelosa eller ingen vill i varje fall varken kopa dem eller satta ett varde pa dem. Nar hamnbroderna vande sig till Lehman trodde de pa riskfri forvaltning. Det var det de begarde. - We didn’t think we were taking risk, saygs Brian Maher, 61 ar, till Wall Street Journal. We read about all the troubles in the credit markets and said, glad we are not in that stuff. Men det var dom. De lyckades forlora 286 miljoner dollar pa nagra veckors “risk-fri” forvaltning hos Lehman Brothers. Fotnot: Min bloggkommentare blir. Vi far har ett exempel pa vad som hande i USA i augusti 2007. Plotsligt ville ingen kopa de nu sa beromda sub-prime- lanen. FED trodde att det saknades pengar i marknaden och borjade kasta in hundratals miljarder svenska kronor i systemet i form av billiga lan till banker och kredit-institut och de fortsatter med detta som de gjort nu i sex mander. Men det ar inte likvider som ar problemet. Flera experter har anda sedan i augusti sagt att problemet ar fortroendet inte pengar. Sa lange inte finansvarlden far reda pa vilka banker och investmentbanker som sitter pa sub-prime-lanen sa kommer inte handeln i gang. De som sitter med stora sub-prime-lager och liknande ataganden i stor skala kommer att ga omkull under innevarande eller nasta ar. Undra pa att ingen ville gora affarer med nagon annan nar de inte vet fem som sitter pa lanen. FED och Bernanke vet om detta problem. Problemet vet all varldens finansministrar. Varfor gar det inte att lagstifta om den “genomskinlighet” som alla vill ha och som alla vet ar nodvandig for att losa denna finanskris. Ar kanske problemet att finansministrarna och central-bankscheferna tvart om vad alla tror, verkligen vet vilka som sitter pa problem-lanen och inte tors upplysa ovriga banker om det. De skjuter upp det som troligen maste handa innan krisens loses. En storbank maste ga omkull. ...

USA:s detaljhandlare hade i januari 2008 sin samsta manad pa fem ar. Alltsa inte den samsta januari-forsaljningen utan alla manaderna inbegripna. Semester-manaderna ocksa. Storbritanniens storsta detaljhandelskedja Mars & Spencer rapporterade nyligen sin varsta kvartalsforsaljning (november 2007 - januari 2008) pa tva ar. Marks & Spencer varnade att inte bara for detta ar utan meddelar att “pinan” kommer att halla i sig aven ar 2009. Det ar Wall Street Journal (21 februari 2008) som har en stor artikel om detaljhandeln och exemplifierar med det spanska bolaget Inditex (Zara, Massimo Dutti och Bersshka) vars aktie har gatt ned med 33 procent sedan i oktober. (24 procent pa 12 manader). Hela varlden tittar nu pa Zaras logistik-upplaggning som ar unikt i detaljhandeln. Zara syr upp alla sin klader i Spanien, Marocko, Portugal och Turkiet. Alltsa i naromradet. Hennes & Mauritz syr som bekant upp alla sina varor i Asien. Zara far in nya varor flera ganger i veckan. Eftersom fabrikerna ligger kring Spanien sa gar de nysydda kladerna direkt till butikerna utan att stoppas upp i nagot lagercentrum. Alarm-knapparna sitter pa redan fran fabriken. Butiks-personalen slipper det jobbiga och tidskravande arbetet att skota detta. Kladerna kors direkt ut i butiksgolvet upphangda pa fabrikens hangare. Forst nar kunderna borjar prova kladerna fors de succesivt over butikens hangare. Dessa hangare fornyas ofta. Zara ar hela tiden pa jakt efter trendiga butikshangare. I en lokal i Spanien sitter Zara:s experter och tittar pa forsaljningen for varje vara, butik till butik. Sa fort nagon vara inte saljs sa gar bud ner till designavdelningen i bottenvaningen som genast later andra nagon detalj. I samma designavdelning finns vaggar med nya skyltningar. I bland skyltar en Zara-butik om flera ganger i veckan om det inte saljs. Skyltningen bestams i Spanien och skickas per data-fotografi till samtliga butiker som ser hur de skall skylta. Det har varit en fordel for Zara att ha sin fabriker i och kring Spanien. Nu nar Zara gar over hela varlden sa kan det vara en nackdel att sy kladerna i Europa. En annan nackdel for Zara ar att man tar olika for sina klader i olika lander. I USA kostar Zaras klader 40 procent mer an de gor i Spanien. Det kan vara en riskfylld strategy att suga ut sa mycket som mojligt pa de platser det gar. Koparna ar globala nu och noterar detta. Men varfor rasar Zaras aktier. Foretaget har en tredjedel av sin forsaljning i Spanien (12 miljarder dollar per ar) och i Spanien ar det kris pa alla fronter just nu. ...

Det var inte lange sedan ett av varldens storsta aterforsakringsbolag visade pa rekordvinst for 2007. Det passade ju bra sedan fonden Cevian i december kopt 3 procent. Men nu efter bara nagra veckor efter rekordvinsten redovisades skriver Wall Street Journal (20 februari 2008) att Munich Re visar svaghet nar det galler vinstutvecklingen for 2008. Cevian-chefen Gardell har nu tre stora innehav som har problem med minskat vinst och minskad aktievardering. Utvecklingen i Volvo ar inte bra om kopen skett med lan. Vilka problem det blir da visar Industrivardens bokslut haromdagen. Kursen har rasat betydligt. Det tredje stora innehavet for Cevian ar ju Telia. Dar holl kursen lange forra aret, trots att allt annat tele-aktigt hade fallit. Men nu ar ocksa Telia pa vag ned. I en annan artikel samma dag i WSJ skildras att Leveraged loans ar europeiska bankers storsta mardrom for ar 2008. Mycket varre an sub-prime en gang var. - Leveraged loans were used to finance and fuel the boyout-boom, skriver WSJ. Cevians taktik bygger ju pa att ta lan betydligt storre an inkommet investeringskapital for att kunna ta rejala positioner. Fragan ar om Cevians lan ar upptagna i svenska banker eller utlandska. ...

Riksbanken har den 13 december 2007 fattat beslut om ett antal ändringar i säkerhetskraven för krediter i betalningssystemet RIX. Förändringarna innebär bland annat att Riksbanken kommer att godta säkerställda obligationer som utgivits av låntagaren själv eller av låntagaren närstående institut. Riksbanken kommer också att acceptera värdepapper utgivna av svenska eller utländska banker. Beslutet började gälla den 28 december 2007. Detta galler alltsa Sverige, svenska riksbanken. Det har har jag skrivit om i tidigare bloggar. Men det blev hyperintressant efter en artikel i Financial Times (19 februari 2008). Dar star att amerikanska banker har i tysthet lanat enorma belopp fran FED under de senaste veckorna genom att anvanda ett nytt system som introducerads for tva manader for att hjalpa amerikanska banker att klara krisen. Det explosiva utnyttjandet av FED:s Term Auction Facility tillater bankerna att lana till relativt attraktiv ranta och mot tillgangar som tidigare inte varit tillatet att lana pa. Nu sager man att denna trend visar att de finansiella myndigheterna i USA har blivit accepterande mot att “channelling liquidity into the banking system to alleviate financial stress, after falling to calm money markets last year”. Det har emellertid oroat amerikanska experter som tror att det har systemet redan innebar statligt stod till amerikanska banker. “The TAF … allows the banks to borrow money against all sorts of dodgy collaterial, sager en expert. “The banks are (we guess) increasingly giving the FED the garbage collateral nobody else want to take.. Nu till det intressanta vad det galler Sverige och har kommer min bloggkommentar: Den 13 december 2007 gick centralbankerna i USA, EU, Schweiziska och Svenska Riksbanken ut i en gemensam aktion. Det var den ovan citerade texten fran Sveriges Riksbank som tillater svenska banker att i Riksbanken lana och fa pengar pa tillgangar som de inte kan fa salda eller ens fa varderade pa den oppnade marknanden. Den har bestammelsen tradde i Sverige i kraft pa arets sista handelsdag (28 december 2007), lagom for svenska banker att snygga till sina bokslut. ...

Det ar inte mycket man vet om framtiden. Men en sak gar nog att forutsaga. Under nasta period heter FED-chefen inte Ben Bernanke. Redan i amerikanska tidningar spekuleras det om vem som skall bli nasta FED-chef. Nuvarande Citibankschefen och forre finansminister Robin Rubin sa redan i slutet av januari 2008 att det saknas ledarskap pa FED. Ledarskap innebar att bestamma riktlinjerna for en verksamhet. Management ar att administrera sa att dessa riktlinjer blir verklighet. Problemet med Ben Barnanke ar att ingen forstar riktigt vad han vill med sina rantesankningar. Det gissas i tidningar och bland investerare. Men vad malet ar fran FED ar inte utsagt. FED har varit aktiva och reagerat snabbt. Men varfor har de reagerat som de gjort och varfor har de varit sa snabba.och varfor har besluten varit svara att forsta. I borjan av augusti sankte inte FED rantan utan borjade kasta in pengar i kreditsystemet. Sista dagen i augusti 2007 gick Bernanke ut och lovade att det ’ej’ blir rantesankning. Nagra veckor senare i mitten av september sa att Bernanke att ”pa tva ars sikt gar rantorna upp”. Sedan gick det bara en vecka sa borjade rante-sankningskalaset som pagatt i fem manader och pagar annu. Att saga en sak och gora en annan, det ar olampligt i alla sammanhang. Men om en Centralbank gor likadant sa blir hela finans- och aktiemarknaden forvirrad. Investeringar kommer av sig. Banker och finansinstitut borjar forlora pengar. Det var Paul A. Volcker som var FED-chef mellan 1979 – 1987. Han lyckades fa bort inflationen i USA:s ekonomi. Det Paul A. Vocker genomforde levde nasta FED-chef pa under sin tid som chef pa Amerikanska Centralbanken som varade mellan 1987 till 2006. Det ar naturligtvis da legendomsusade Alan Greenspan som avses. Sedan kom Ben Bernanke 2006. Han har fatt presidera pa FED under en mycket orolig finansiell tid. Han kan ju inte lastas for att tiderna blev karvare. Men han ar ansvarig for att de fortgar och det i dag inte gar att se slutet pa krisen. Troligen har hans atgarder forvarrat den, Jag har varit inna pa detta i tidigare bloggar. Tidningen Wall Street Journal spekulerar den 15 februari 2008 och namner namn pa lampliga eftertradare. Att Ben Bernanke inte omvaljs for nasta period tas som en sjalvklarhet. ...

Swedbank och SEB ar tva svenska banker som ar utpekade i Fiancial Times for att sitta pa problem-krediter i Baltikum Men verkstallande direktorerna Annika Falkengren och Jan Liden de bara skrattar och ar optimistiska. Det ar inte Svenska Handelsbankens chef Par Boman. Sa har stod det bara for en vecka sedan i Dagens Industri den 7 februari 2008. Handelsbankschefen befarar djup bank-kris. Finanskrisen blir lika allvarlig som den i början av 1990-talet. Den bedömningen gör vd Pär Boman i en intervju. Pär Boman säger sig se problem för banker och bolåneinstitut som inte har tillräckligt högt förtroende för att kunna låna pengar. Verkstallande direktoren Par Boman befarar att krisen for svenska banker kommer att bli varre an senaste krisen. Min bloggkommentar: Bara nagra veckor fore Gota Banks krasch i borjan av 1990-talet sags verkstallande direktoren Gabriel Urwitz pa informationsmote forneka all oro som riktades mot banken. Allt var bra. Det gor ont att se Annika Falkengren och Jan Liden vara sa optimistiska nar amerikanska, tyska, engelska och franska banker hederligt berattar om svarigheterna som bankerna har for narvarande. Varfor sviker Annika och Jan? Varfor sager de inte som det ar?. Det framgar namligen i bokslutsrapporterna att det fixas och grejas ordentligt med siffrorna. Riksbanken har gett SEB specialregler for att kunna visa battre siffror i ar. Finansinspektionen har gett Svedbank dispans for att utfora sedvanlig riskbedomningen. Swedbank har fatt dispens for att anvanda en hemmagjord modell for att riskberakna. Hittills har SEB och Swedbank visat kanonsiffror bade forra aret och i ar. Forra aret battre an SHB. Detta lage sammanfattas bast av en kommentar som jag sag pa Dagens Industris blogg for nagra manader sedan. Det kommenterades da hur bra Svenska Handelsbanken gatt sedan Jan Wallanders dagar. Det kommenterades att varje anstalld pa Svenska Handelsbanken i dag ar miljonar tack vare en personalstiftelse. Handelnsbanken har ju utklassat bade sparbankerna och SEB under artionden. Men nu ligger SEB och Swedbank i framkant. Kommentaren i DI var: - Varje gang SEB tjanar mer pengar an Handelsbanken, da ar det en bubbla pa gang! ...

Bloombers TV presenterade haromkvallen en datakorning for framtiden dar de med dagens sankta ranta i USA som grund kunde visa att inflationen i USA om nagra ar kommer att vara 12 procent. Det farligaste for ett samhalle och for vanliga manniskors levnadsstandard ar inflationen. FED-chefen fore Greenspan lyckades med konststycket att efter mycket kampande eliminera inflationen i USA. For Tyskland har inflationsbekampningen varit det viktigaste sedan andra varldskriget. Det var ju republiken efter forsta varldskriget som gjorde att Hitler kom till makten. Samhallet dignade under stora krav fran segrar-makterna som i sig sedan skapade den forskrackliga inflationen. Det ar darfor tyskarna under de senaste snart 60 aren satt inflationsbekampning fore allt annat. Sanks ranta sa uppkommer risk for inflation, hojs rantan sa finns instrument for att mota bort inflationen. Jag vill citera vad superinvesteraren Warren Buffet har sagt om inflationen: “The arithmetic makes it plain that inflation is far more devasting than anything that has been enacted by our legislatur. The inflationen tax has a fantastic ability to simply consume capital It makes no difference to a widow with her savings in a 5 procent passbook account wether she pays 100 procent incomsttax during a period of zero infaltion or pays no income tax during years of 5 procent inflation. Either way she is ’taxed’ in a manner that leaves her no realincome whatsoever. Any money she pays comes right out of capital. She would find outrageous a 120 percent income tax but doesn’t seem to notice that 5 percent inflation is the economic equivalent”. (citat from boken “Warren Buffet speaks” av Janet Lowe). Min bloggkommentar: Heja Riksbanken! Hatten av for Stefan Ingves och hans medarbetare i Riksbankens direktion! De ar modiga och har courage att trotsa precis all ekonomisk expertis vi har i landet for att inte tala om alla skribenterna pa Redeye. ...

Det har spekulerats i svensk men ocksa internationell press om laget i SEB. En stor amerikansk bank har presenterat information om att SEB skall vara den enda svenska bank som ar exponerade for subprime. SEB skulle bara ha nedskrivit 14 procent av dessa subprimes. Det vore bra for SEB att informa svenska aktiegare om hur exponeringen ser ut. Efter mycket kritik kanner sig SEB tvingad tydligen att saga nagot och da kommer pa deras hemsida denna information. Den har helt otydliga informationen ar till for att ingen skall forsta nagonting. Den lugnare inte. Om det maste informeras pa detta satt sa har SEB mycket att dolja. Framfallt varfor informerar en svensk bank inte pa svenska. Jag kommer att skriva av SEB:s information ordagrant. Information about SEB’s involvement in conduits In order to meet the request for information about SEB’s involvement in conduits or providing liquidity facilities to conduits, we hereby like to inform you about the following total engagement. This information is provided to all equity analysts covering SEB. ...

Det har ju vackt uppmarksamhet i pressen att SEB i ar kommer att ge 500 personer i ledningen extra bonus-ersattning med 3 miljarder. Speciellt egendomligt ar att svenska AP-fonder redan forra aret kritiserade hemlighetsmakeriet kring bonusarna och inte fick svar fran SEB:s ledning. De aterkommer i ar med kritiken. Ingen reaktionen blir det dock fran SEB, som fullstandigt nonchalerar motiverad kritik fran svenska folkets pensionsfonder. Hur kan en anstalld ledning fullstandigt nonchalera agarna (aktieagarna). Aven i ar skall SEB fortsatta att hemlighalla dessa uppgifter. De finns inbakade i personalkostnaderna pa cirka 15 miljarder. Men det finns en egendomlighet. Redan nar forsta kvartalet 2007 presenterades for snart ett ar sedan sa var personalkostnaden for forsta kvartalet 3,8 miljarder kronor. Sedan har siffrorna blivit 2:a 3,8 miljarder 3:e 3,6 miljarder 4:e 3,8 miljarder Om nu ledningens bonusutbetalning under varje kapital var inbakad i personalkostnaderna sa maste man for att bringa ordning och hederlighet fraga sig hur SEB redan under forsta kvartalet visste hur arsvinsten skulle bli och vilken bonus som skulle betalas ut under aret. De tre miljarderna bonus ar namligen jamt utklickat under de fyra kvartalen. Det ar i det sammanhanget arets vinst skall ses. Den blev ju hog har vi last i arsredovisning och i pressen. Men hade nagra miljarder till gjorts i nedskrivning av osakra lan sa hade vinsten varit utraderad. Svenska bankanalytiker hade ju trott pa nedskrivningar pa 10 miljarder i ar och tydligen uppfattat det som rimligt. De hade gjort jamforelser med hur internationella banker skrivit ned osakra lan. Det blir spannande att folja SEB under aret. Om det blir sa att det blir nodvandigt med nedskrivningar under de kommande manader sa slar det ju pa 2008 ars resultat. Ledningens bonus for 2007 raddas! ...