f8496ae7c7c0

“Med alla negativa nyheter ökar spreadarna kontinuerligt på alla typer av kreditinstrument. För SEB betyder det att deras negativa “mark-to-market”-effekter ökar för varje dag. Det är inte omöjligt att de kan behöva ta värderingsförluster på över 2 miljarder kronor i rapporten för det första kvartalet”, säger Rickard Henze, bankanalytiker på ABG Sundal Collier till Nyhetsbyrån Direkt, mot bakgrund av SEB:s större exponering mot marknadsvärderade obligationsportföljer. (Det ovanstaende ar ett ordagrant citat fran en artikel Nyhetsbyran Direkt skickat ut och som publicerats i Dagens Industri med fler tidningar i gar (mandagen den 17 mars 2008). Ga tillbaka och las vad VD Annika Falkengren sa for en manad sedan nar hon gladje-stralande presenterade forra arets bokslut samt det fjarde kvartalets resultat. Det var ren fest kring hennes presentation. Nar nagon papekade att det kanske bor skrivas ned ratt mycket nasta ar sa skrattade hon bara bort det. Nasta manad ar det bolagstamma i SEB. Aktieagarna skall da besluta om att dela ut 4,5 miljarder till aktieagarna och tre miljarder i bonus till fem hundra direktorer. Bankens VD kommer att motivera det med att banken uppnatt ett sadant enastaende resultat. ...

SEB, Nordea, Swedbank och SHB har halva sina tillgangar i utlandet, huvudsakligen i Tyskland, Polen och de baltiska staterna. Bankerna har gjort jatte-vinster under de gagna aren. Deras direktorer ar mycket rika i dag. Det har erhallit miljon- bonusar och fatt miljon-pensions-inbetalningar gjorda for sig. Halften av rorelse-resultaten det senaste aren har kommit fran baltiska staterna. For SEB ar det mer an halften. Det ar bekant fran arsredovisningar. Men att halv-statliga Nordea far 75 procent av sina vinster utanfor Norden maste val i dag komma som en chock! Riksbankschefen Stefan Ingves har lange varit medveten om det har. Vid ett foredrag pa National Ekonomiska Foreningen i Stockholm den 13 mars 2008 skramde han nog upp manga av vara svenska national-ekonomer. Skulle det bli en krasch i bank-systemet i de baltiska staterna sa far svenska skattebetalar rakna med att betala en insats-garanti till de stackars balterna satt in pengar i de banker som ar dotterbolag till SEB och Swedbank. Jag sammanfattar Ingves mycket langa foredrag. Det kan laddas ned fran www.riksbank.se. 1) Sveriges planering for en bank-kris ar ej langre en national angelagenhet. 2) Nar bankerna opererar i andra lander sprids en bank-kris till Sverige. 3) Riksbanken har ingatt en rad overenkommelser med centralbankerna i ovriga nordiska och baltiska lander. De ar dock (direkt citat fran Ingves) “vagt och allmant formulerade och ar i regel inte legalt bindande utan bara en sorts avsiktsforklaring. Men den allvarligaste bristen ar att de inte tar hansyn till de konflikter som kan uppsta mellan olika intressenter och myndigheter som har olika mal. Konflikterna mellan nationella intressen kan bli sarskilt framtradande om de samhallsekonomiska kostnaderna av en kris i ett gransoverskridande institut ar ojamt eller orimligt fordelade mellan olika lander. Det kan i vissa situationer paverka viljan till att bidra konstruktivt till en helhetslosning av krisen. Det finns en uppenbar risk att krishanteringen forlangs av politiska forhandlingsspel. Nar insatserna ar hoga ar risken att manga lander valjer att halla korten tatt intill brostet sa lange som moljligt. I varsta fall leder det till att kris-atgarder inte vidtas i tid och med for-odande resultat for alla inblandade”. (Slut citat Ingves). Min bloggkommentar: Det holls ett rent krigsspel i hostas om de svenska bankerna i baltikum. Jag kande inte till detta for an efter Ingves tal den 13 mars 2008 att det redan i september 2007 genomfordes en nordisk-baltisk kris-ovning med finansiellt kris-scenarium. Och den varsta chocken fick jag av det Ingves plotsligt sager i slutet av sitt tal. - Det maste ocksa ga att samordna olika atgarder over granserna, som eventuellt l i k v i d i t e t - s t o d och betalningar av i n s a t t n i n g s - g a r a n t i - m e d e l. Ocksa de samhallsekonomiska bordorna i sparen av en gransoverskridande kris maste kunna fordelas pa ett rimligt och helst nagorlunda forutsagbart satt (slut citat fran Ingves. Det ar jag som kursiverat vissa ord. De ar skrivna med vanliga bokstaver i utskrift fran Ingves tal). Min bloggkommentar: Ar det nagon mer an jag som kan se Annika Falkengren med tio miljoner om aret i pension resten av livet, sittandes som f.d. bankdirektor i den av Hennes och Maruritz-chefen Stefan Persson i ar inkopta lyxbostaden i Djursholm, samtidigt som svenska skattebetalare under manga ar far betala insattningsgaranti for de baltiska sparare som satt in pengar dar pa andra sidan Ostersjon. ...

Det finns nagot som heter Bear-rally. Det ar nar aktiemarknaden plotsligt borjar stiga kort-siktigt under en lang-siktig nedgang.Da ar det yttre handelser som kortsiktigt paverkar marknaden. Sedan i augusti 2007 har vi haft flera bear-rallyn. Den har gangen ar det varje gang FED som orsakat dessa mini-rallyn. Deras ingrepp paverkar pa ett kortsiktigt satt och forhindrar kort-siktigt normal nedgang. Kom ihag att i juli 2007 bara nagra veckor innan kredit-kraschen borjade i augusti 2007 hade vi all-time-high pa samtliga indexar. Aren fore kraschen 1929 var kantade med s.k. bear-rallyn och sakert nagot all time high ocksa. ...

Det berattas i utlandska tidningar att speciellt spanska banker ar i hogform och spottar ut sig obligationer som bara har ett enda syfte. De skall anvandas som underlag nar de skall lana pengar fran centralbanken i Frankfurt. Under artioenden har FED och Sveriges Riksbank haft stenharda villkor for att garantera att bankerna bara lanar pa bra papper. Allt for sakerheten! Sadana ar bestammelserna nar det gar bra och ar bra tider. Nar det smaller till och kraschen ar nara da slapper Amerikanska, Europeiska och till den Svenska Riksbanken pa allt vad sakerhetsbestammelser heter. Men, ursakta, det ar val just da, det ar extra viktigt, att sakerheterna ar pa topp. I goda tider har det val ingen betydelse. Det ar nu tredje gangen under 2008 som jag lagger ut Sveriges Riksbanks fattade beslut den 13 december 2007 om att godta praktiskt vad som helst som sakerhet nar bankerna skall lana. Citat fran Sveriges Riksbanks hemsida: - Riksbanken har den 13 december fattat beslut om ett antal ändringar i säkerhetskraven för krediter i betalningssystemet RIX. Förändringarna innebär bland annat att Riksbanken kommer att godta säkerställda obligationer som utgivits av låntagaren själv eller av låntagaren närstående institut. Riksbanken kommer också att acceptera värdepapper utgivna av svenska eller utländska banker". Slut pa citatet. Min bloggkommentar: Det kan noteras att Sveriges Riksbank inte var med i samarbetet med FED, Canadas Riksbank och Europeiska Centralbanken i Frankfurt vid det nya beslutet i gar. Sveriges Riksbank har ju for flera manader genomfort det som de ovriga central-bankerna nu gor. Inte undra pa SEB:s ordforande Marcus Wallenberg vid den stora konferensen i Davos speciellt tackade den svenska riksbanken for att det “samarbetat sa intimt med de svenska affarsbankerna” under hela hosten. Jag har stallt fragan flera ganger har vad syftet ar med Sveriges Riksbanks och ovriga Centralbankers “social-hjalp” till affarsbankerna varlden over. Syftet ar sager Central-bankerna att hindra att affarsbanker och hedge-fonder och andra finansiella verksamhetsdeltagare gar om kull. Det ar battre sager man att “en dalig finans-institution star uppratt an att den faller”. Det ar har jag sedan lange framfor foljande asikt. Enligt de historiska liberala ekonomerna ar det battre for samhallet att en dalig finansiell institution faller sa att en bra ny finansiell institution kan komma i stallet. Inte minst Sverige borde ma bra av att den rent monopolistiska bank-situation som rader i Sverige forandras. Vi vet ju alla att de stora bankerna hojer lane-rantan sa fort det gar och forsoker halla insattningsrantan pa noll-kanten. Men nu har Sveriges Riksbank med Stefan Ingves i spetsen “gett sig fan pa” att vi skall ha kvar de gamla svenska bankerna oforandrade pa marknaden. Inte bara 2008 utan for all framtid. SEB:s VD Annika Falkengren tackar och tar emot och beviljar sig sjalv 18 miljoner i arvode for versamhetsaret 2007. SEB:s ordforande Marcus Wallenberg har ju redan uttalat sin tacksamhet till Sveriges Riksbank och beviljar sig ett ordforande-arvode pa 2,6 miljoner. ...

Priset pa risk ar blivit storre. Det drabbar svenskarna. Svenska banker har fatt se sina finansieringskostnader okade med en halv procent. Denna kostnadsokning har aven bo-lane-instituten rakat pa nar de tvingas ut pa marknaden for att i sin tur lana. Dessa kostnader fors over till de slutliga lantagarna. Jag har hamtat ovan beskrivna fakta fran Riksbanken senaste protokoll (26 februari 2008). Senaste riksbanksfullmaktige inleddes med en genomgang av det internationalla laget och foredragande var vice riksbankschef Lars Nyberg. Har ar hans asikter. Positiva saker: 1) Situationen pa de finansiella marknaderna ar battre an for ett par manader sedan. Det beror pa amerikanska centralbanken FED. De har lanat ut pengar pa langre loptider till bankerna an de normalt gor. 2) Den forbattrat utvecklingen beror ocksa att statliga fonder i Asien och Mellanostern varit beredda att slanga in sa mycket kapital i USA for att radda de utsatta bankerna. 3) FED har sankt styrrantan med hela 1,5 procent sedan i december. Det ar en kraftig stimulans. Bankerna kan finansiera sig med lagre rantor. Negativa saker: 1) Allt annat har forsamrats och osakerheten har blivit storre. Darfor slar Nyberg fast att det ar helt klart att “krisen utvecklats till det samre, inte till det battre”. Det som oroar Nyberg och Riksbanken ar de sa kallade “monolines”. Storleken pa problemet ar omojligt att overskada. 2) Forsakringsspremierna som placerare kraver for att kopa bankobligationer har stigit. 3) Aktiekurserna har fallit. 4) Nu blir det nedskrivningar for bankerna aven av lan till k o m m e r s i e l l a fastighetssektorn. Tidigare har det bara gallt bostads-papper. 5) Bankerna kommer att fa skriva ned for forluster i vanliga konsument-lan och kontokorts-dito. 6) Det har gor att amerikanska konjunkturnedgangen forefaller att bli djupare an tidigare befarat. 7) Konjunkturnedgangen forstarker den finansiella krisen 8) Bankerna har mindre pengar att lana ut. Det har skett en betydande kredit-atstramning. Det det har FED fatt fram genom att direkt fraga kredit-ansvariga pa bankerna. 9) FED:s rantesakningar raknar Nyberg till det positiva som hant (se ovan) men de kommer ocksa med pa den negativa sidan. “Rantesakningarna har vackt en oro hos marknaden att konjunkturnedgangen och den finansiella krisen i kombination kan bli vasentligt allvarligare an man tidigare befarat” ...

Det talas nu om att riksbankschefen Stefan Ingves ar i strid med tva direktionsmedlemmar som ej vill hoja ranta. Sa ar dock inte fallet. Den sprickan ar konstruerad. Vice Riksbankscheferna Lars Nyberg och Irma Rosenberg resverade sig mot besultet av ganska snarlika orsaker som de ovriga i direktionen vill hoja. Nyberg och Rosenberg sager i sin reservation att den inhemska utvecklingen “talar for att rantan bor hojas”. A andra sidan har “sakerheten om de risker det innebar for en betydligt svagare utveckling i omvarlden och darmed den svenska ekonomin” sa anser Nyberg och Rosenberg Riksbanken bor avvakta med en rantehojning. “Samtidigt vill de halla oppet for att en hojning av reporantan kan bli aktuell langre fram om forhallandena pa den finansiella marknaden forbattras. Nyberg anser att hojningen bara skulle skjutas en manad eller nagra manader framat. Han anser att en hojning maste komma, men eftersom osakerheten just nu i februari 2008 star pa topp sa bor rantan uppskjutas nagon tid, Nar sikten ar obefintlig ar det bast att sitta still i baten och tillfalligtvis inte gora nagonting, anser han. ...

Det blir fel om man i dag (27 februari 2008) gor analys pa hur manga ars-hogsta kurser som nu dykt upp och som dominerar over ars-lagsta. Jag har forstatt att flera av analytiker som gor gladje-kalkyler och spar uppgang och anar en vandning till det battre baserar sin nya och uppstandna gladje pa detta. Aret bestar ju bara an sa lange av mindre an tva manader (januari och februari). Det ar ju sa de flesta ars-hogsta och ars-lagsta system ar konstruerade. Om det raknas ars-hogsta och ars-lagsta for ett helt ar (tolv manader) sa blir ju resultatet ett helt annat. ...

Trots lite uppgang den sista tiden pa borserna i varlden signalerar Dow Jones index salj-signal. Det har indexet gjort sedan 7 november 2007. Jag laser i egna anteckningar att den 6 november 2007 sa den amerikanske storinvesterren Jim Rodgers i tidningar och TV i USA att kreditbekymren kommer att vara i atta (8)ar. Han trodde att kreditkrisen kommer att forfolja oss till ar 2015. Dagen efter, 7 november 2007, sa superspekulanten George Sorros att att han var hundra procentigt overtygad om att FED inte forstod krisens allvar. Sedan dess kom ju Sorros med i januari 2008 att finanskrisen ar det varsta varlden upplever sedan andra varldskriget. Men nar Dow Jones index borjade visa saljsignal da hade alltsa Jim Rodgers och George Sorros varit ute och varnat ganska ordentligt. Det har ar intressant for alla som for tekniskt chart har val sedan i augusti 2007 haft kontinuerligt nedgang som resultat, dag efter dag, manad efter manad. Men den sista veckan har nagot hant. Tekniska analytiker i Dagens Industri och andra tidningar och tidskrifter ar nu tveksamma om framtiden. Ar det uppgangs-signaler som visas. Jag tror personligen att vi skall lita pa Dow Jones-indexet som inte later sig paverkas utan pekar nedat. I tidskriften The Economist (16 februari 2008) skrivs det om detta beromda index. Det har funnits mycket lange och ar mest beromt for att i god tid innan kraschen 1929 visat klara signaler om vad som komma skulle. Aven senare har indexet visat sig tillforlitligt. Iden bakom indexets uppbyggnad ar industriutvecklingen och transportutvecklingen. - For a sell signal to be generated, Dow Theory requires there to be big declines in both the Dow Industrials and in the Transportation Average (the idea is that economic weakness should show up in the shares om manufactures and the companies that ships their goods. (The Economist 16 februari 2008). Men analytikerna i svensk affarspress anvander point & figure. Det ar det som borjar vackla nu. Men enligt mitt satt att se ar det en felvisning. De som ar lite aldre kommer ihag professor Sixten Ohman som under 80-talet var stort orakel i svensk affarspress och aven i TV. Den tid nar Sveriges i borjan av 90-talet lamnade fast vaxelkurs sa visade Ohmans och alla andra kollerors till honom, point figure en ordentlig nedgang. Han gick ut i svensk TV och varnade. Svenska folket salde sina fondandelar. Sa kom den beromda 500 procent-rantan och sedan kapitulationen. Da startade en uppgangs-fas som varade hela 90-talet. De som litade pa teknisk analys hade salt innan. De missade den stora uppgangen initialt. Sedan dess har professor Sixten Ohman aldrig upptratt i svensk TV eller nagon annan stans heller. Men jag vill forsvara Ohman. Teknisk analys enligt modell point & figure bygger pa vad aktie-koparna gor och vad aktie-saljarna gor. Inget annat. Den kan inte forutse helt ovantade handelser som att Riksbanken da lamnade fast vaxelkurs och som i dag nar USA:s centralbank gor helt ovantade rate-cuts. Darfor skall nog inte aktie-koparna just dessa veckor handla slaviskt efter sin tekniska analys. Vi ar just nu i en tid dar det hander saker utanfor aktiehandeln som inte gar att forutse med teknisk analys. Just i dag ar det battre att lyssna till fundamental analys som det index som the Economist nu drar uppmarksamheten till. ...

Nu kanske ocksa svenskarna borjar vakna och inse att kreditkrisen ar allvar. Artikeln pa E24 (23 februari 2008) av Per Lindwall ar den forsta storre genomgang jag sett i svensk press. Det var pa tiden. Varfor fortsatter kreditkrisen. Kan inte myndigheterna stoppa den. Sa har star det i en ledare i International Herald Tribune (22 februari 2008). - Today’s economi problems are complex. But playing down the dangers only leads to donfusion, false hope and half-measures. Resolving the problems with the least amount of pain would be easier if policymakers, and candidates, were frank about the tough times ahead. (slut citat fran denna tidningsledare i International Herald Tribune. Varfor loses da inte kreditkrisen som nu varat i sex manader. Nar jag laser ett gammalt nummer av Business Week (29 0ktober 2007) sa hittar jag en forklaring fran FED-chefen Ben Bernanke. Vid ett mote pa New York Economi Club den 15 oktober 2007 yttrade sig FED-chefen for forsta gangen sedan mitten av augusti. Bernanke sa: - We have a situationen today where…subprime mortage or even prime, jumbo mortage are not trading activly in a secondary market, and therefore it’s very difficult to know what the apporpriate price is when evaluating the assets of a special structured investment vehicle or even of a bank or an investment bank, Min bloggkommentar: FED-chefen skyller krisen pa att ingen langre koper de subprime-lanen och ovriga suspekta instrument. For en utomstaende maste det val te sig bra att ingen koper dessa egendomliga papper. De ar ju vardelosa darfor att ingen vill kopa dem fran och med augusti 2007. Tidigare manader och ar har de ju varit valdigt handlade. En jamforelse med Hennes & Mauritz. Om de tar hem klader i butiken som ar undermaliga. Da koper ingen Kladerna blir vardelosa. HM far ta forlusten. Nar det galler subprime-lanen sa far kunderna i banken som kopt “subbarna” sta for forlusterna, medan bankerna fortsatter att ta upp “subbarna” till samma varde som de hade i juli 2007, nar de stod pa topp. Nagra duktiga amerikanska storbanker tog ju snabbt tag i problemet och skrev ned lanen med miljarder dollar. Sedan tog de in nytt aktiekapital fran bland annat China, Sydkorea och nagra olje-stater. Men FED vill genom rate-cuts och genom att kasta in pengar till marknaden fa folk att kopa dessa “subbar” och undermaliga lan igen. Ingen vill dock kopa nagot undermaligt och vardelost. Det som aterstar ar att de banker och finansinstitut som annu ej har agerat, tar tag i problemet och meddelar vilka lan de har. De skriver ner “subbarna” till noll. Eller gar i konkurs. Da kan nytt friskt kapital komma in i verksamheten. De som orsakat skadan blir avskedade. ...

Ett av vara storsta forsakringsbolag (Lansforsakringar) slutar helt med egen aktieforvaltning. Under senaste manaderna har aktier for 5,5 miljarder salts. Tidskriften Affarsvarlden berattar pa sin hemsida i dag (21 februari 2008) att det ar finansdirektoren som pa en konferens i USA fick hora forskning om att det i stort sett aldrig lonar sig for ett forsakringsbolag att agna sig att forsoka tjana pengar pa aktieforvaltning. Han diskuterade med chefen for LF om hur de skulle gjort i fall de startat fran noll och i dag skulle bygga upp en lonsam aktieforvaltning. De kom fram till att de skulle inte anstalla en massa aktieforvaltare och kopa aktier i egen regi. Sagt och gjort! Hela strategin andrades. Finansdirektoren raknar med en avkastning genom index-och andra fonder pa 30 procent om aret. Det ar namligen snittsiffran som de fonder de tittat pa genererar. Den stora vinsten gors dock i aktieforvalningskostnaderna. De sjunker med rejala tal. Nar jag laste detta i Affarsvarlden kom jag i hag vad som skrevs pa den intressanta ekonomi-bloggen www.finansblogg.com. i oktober. Det har inlagget har jag tagit ordagrant fran finansbloggen. Jag hittade det direkt nar jag i dag fyra manader gick tillbaka for att lasa: - “Ett annat område där norrmännen fullständigt utklassar svenskarna är vad gäller förvaltning av pensionspengar. Några enkla observationer här. För det första, Norges Bank har betydligt bättre förvaltningsresultat än vad någon av de enskilda AP Fonderna har var och en för sig, och hysteriskt mycket bättre resultat om man ser på AP Fonderna som aggregat. Norges har slagit sitt aktiebenchmark åtta år på raken. För det andra, förvaltningskostnaden för Norges är rekordlåga 0.09% av totalkapitalet (det är fully loaded cost). Och för det tredje, Norges Bank är nu en sådan bjässe på finansmarknaden att man kan vara med vid vilket förhandlingsbord man vill, oavsett om det gäller corporate governance, att squeeza fram bra villkor hos investmentbanker, att få den bästa informationen samt att kunna attrahera de bästa människorna. Med detta som bakgrund framstår det ju som vansinne att man en gång i tiden valde att ha sju stycken svenska AP-fonder och lika stort vansinne att man inte bara biter i det sura äpplet, tar stoppen och slår ihop dem till en riktig player. (www.finansblogg.com den 26 oktober 2007. Hela stycket ordagrant citat). Min bloggkommentar blir: De goda tiderna ar nu slut for alla aktieforvaltare som befolkat vara statliga AP-fonder och de privata pensions- och forsakringsbolagen. ...