Filbunken..
Man skulle lätt kunna tro att det är mentalt slitsamt och jobbigt att vara en daytrader i dessa mörkertider, men det går faktiskt riktigt hyfsat. Den långa portföljen går bra tack vare Tanganyika och det uppstår fina tradinglägen med kontantdelen. Efter att ha läst Tomas Otterbäcks krönika så är jag böjd att hålla med om att när Lynch säger att i slutändan så är det faktiskt hur mycket pengar som ett bolag tjänar som avgör aktiekursen och ingenting annat. Sedan är det väl en annan känd klassiker att när taxichauffören snackar aktier , ja då ska man dra öronen åt sig. Jag har aldrig lärt mig annan analys än fundamental och det fungerar alldeles utmärkt i det långa loppet. Bolagens intjäningsförmåga. När nu börserna världen över kollapsar så undrar man ju om det ska gälla alla bolag i alla brancher. Det verkar så när man tittar på skärmen. Att oljeaktierna faller med börsen är egentligen helt obegripligt men det blir ju så när man tappar kontrollen över sina sinnen och pulsen når farligt höga nivåer, ja då agerar man lite överilat och okontrollerat. Att oljebolagens vinster kommer att vara enorma den närmaste framtiden står väl ändå ställt bortom allt rimligt tvivel. Ändå följer dom med ner i den allmänna paniken. Varför undrar jag ?? Det verkar som om alla normala spelregler är satta ur funktion och alla handlingar styrs av en remote control och ingen tycks veta vem som trycker på knappen… ...