Hur kan det komma sig att vi homo sapiens inte kan lära oss av våra egna och våra förfäders misstag. Hur kan det komma sig att krascher återkommer om och om igen. Jag går in i mig själv och tänker på mina egna misstag. Jag har under mina år som småsparare gjort många misstag: misslyckats med optionsaffärer, belånat mina aktier för mycket, varit med i åtskilliga nyemissioner i ett och samma bolag, litat på uppblåsta ”shanghai”prognoser från skräpbolag och dess totalt kostnadsomedvetna ledningar och själv överskattat nya teknologier. För att råda bot på mina misstag ställer jag mig frågan om vad jag lärt mig av mina egna misstag och om jag kan lära mig av våra förfäder och tidigare krascher. Här följer en exposé i tidigare krascher och vad vi kan lära oss av dem och hur vi kan applicera det i vår egen placeringsstrategi.Tulpankraschen: Tänk att en österrikisk ambassadör i det Osmanska rikets (Turkiet) huvudstad Konstantinopel kunde lägga grunden till ett beteende som kom att ge den första börskraschen. Denne ambassadör skickade år 1593 tre lökar till sina vänner i Wien. En konserverade den i socker, den andre åt upp den med salt och olja medan den tredje, en professor, faktiskt satte löken i jorden. När professorn märke vilka fina blommor han fick tog han med sig lit lökar och frön och planterade dem vid sitt universitet i Leiden i Holland. Tulpanlökarna blev snabbt populära bland holländarna och professorn försökte sälja några utan att lyckas då han satte ett för högt pris enligt kunden. Så en natt blev en del lökar stulna av en inbrottstjuv som sålde dem på svarta marknaden till ett lägra pris. Under åren som följde spred sig lökarna snabbt och blev allt populärare och så småningom allt dyrare. Sakta men säkert växte hysterin och holländarna började spekulera i tulpanlökarna på börserna i Amsterdam och Rotterdam. Tulpanerna manipulerades utseendemässigt med hjälp av olika virus för att åstakomma spektakulära färgkombinationer, vilket ledde till att det skapades ett mode i olika tulpaner. Bönder, borgare, handelsmän och arbetare började plötsligt spekulera i tulpanlökar. Skeptikerna sa efter ett tag att priserna omöjligt kunde gå högre för att sedan se sina bekanta göra enorma vinster på att enbart köpa och sälja något som bara fortsatte stiga och stiga. Marknadspriserna blev en självuppfylld dröm som bara fortsatte mot skyarna. Tulpanerna fortsattte att stiga och priserna motiverades med att tulpanlöken skulle bli den nya världsvalutan. En av de mest sälsynta tulpanerna, den tvåfärgade, Semper Augustus, kostade mer än ett helt hyreshus i centrala Amsterdam. Handeln utvecklades och nu kunde man även för en mindre summa pengar köpa tulpanotioner på marknaden och belåna sina innehav.Då liksom under modernare bubblor var det en blandning av fundamenta och flockbeteende som ledde till uppgången och den påföljande oundvikliga kraschen. År 1637 under januari månad tjugofaldigades priserna på tulpanlökar. Omedelbart efter detta började så priserna att rasa, till allas stora förvåning. Priserna på de mest unika lökarna föll 99% och påverkade Hollands ekonomi till den grad att landet gick från en högkonjuktur ner till en allvarlig ekonomisk depression som påverkade alla oavsett om de handlat med tulpaner eller ej.Vad kan vi då dra för slutsater av denna första krasch jo:1. Fortsätt att lära dig om och investera i nya saker men öveskatta inte den framtida potentialen.2. Var försiktig med att belåna ditt aktieinnehav, själv handlar jag numera helt obelånat.3. Sätt priset på en tillgåmg i relation till en annan. Är det realistiskt att ett förhoppningbolag värderas till 3 miljarder kronor?Fortsättning följer…… Lycka till!
...