Min gamle vän teaterdirektören

I helgen träffade jag min gamle vän teaterdirektören. De senaste sju åren har han varit boendes i delstaten Alberta, Kanada, och för varje år som går verkar det allt mindre troligt att han flyttar ”tillbaka” till Europa. De senaste åren har han fått smaka på en tillväxt som heter duga så varför skall han flytta när pengarna trillar in? Och i takt med att oljeringarna sprider sig får allt fler vara med och plaska i poolen. När han kom till Calgary i början av 2002 var kanadadollarn ingenting värd. De senaste åren har den rusat med dryga 50% och US-dollarn står på tur att bli passerad. Ombytta roller således. ...

”Brace for impact” eller bara turbulens?

Börsen tuffar oavbrutet på och det talas vitt och brett om vilka möjligheter 2010 erbjuder. Sverige har gått stärkt ur konjunturen, sägs det, och aktiemarknaden är hetare än någonsin. Några analytiker varnar för domedagen, andra ser möjligheter. I marginalen ser vi hur den amerikanska marknaden kämpar mot svajig statistik. Nya siffror pekar på att antalet arbetslösa ökar något. Detaljhandeln föll. Samtidigt ökar de amerikanska konsumenternas hunger för bensinslukande truckar. 2008 års bensinpriser tycks vara ett minne blott. Ford ökade försäljningen med 18 procent inom detta segment och det ryktas att marknaden vill ha mer. I morse hörde jag hur fastighetspriserna på Long Island utanför NYC hade ökat, men det var osäkert vilka slutsatser som kunde dras. ...

Från en bubbla till en annan?

I morse hörde jag en intervju på amerikansk radio med en kvinna från Hong Kong. Hon arbetade på ett köpcenter och berättade om rika kineser som flög in och tömde butikerna på dyra kapitalvaror. Väskor, kläder, elektronik. Bostadspriserna hade också skjutit i höjden. Hon skrattade och sade sig inte ha sett röken av någon kris. Nej, kapitalvarorna gick åt som smör i solskenet. Med detta som utgångspunkt spekulerades om Kinas egna ”stimulus package” och hur det påverkat Kina och kineserna. Problemet är att det inte finns så mycket statistik att tillgå, vilket skapar en hel del osäkerhet. Klart är i vart fall att kinesernas banker har börjat låna ut pengar på ett sätt som de inte gjort tidigare. Pengar flödar genom systemet och slutligen når de konsumenterna – som i sin tur köper väskor, kläder, elektronik och, förstås, bostäder. ...