2bb086e9ba14

Många saker minskar i finansiella kristider. Sysselsättning, inkomster och framtidstro drar nedåt i en självspelande melodi i moll, som det inte tycks gå att få tyst på. Dess motsatser ökar i motsvarande grad. Arbetslöshet, skuldsättning och svartsyn ökar till en botten vi inte ser förrän vi är på väg uppåt igen för att få ny luft och ny kraft. Pianot börjar spela en ”vinstmelodi” i dur. Innan vändningen kommer måste oron och rastlösheten hitta en sysselsättning som ger både tidsfördriv och ett visst hopp. Det är nu spelet vinner som mest! Vi själva förlorar givetvis som vanligt, men drömmen om vinst eller en stunds avkoppling från den negativa vardagen tar över, även om vi egentligen inte har råd. ...

Att få ”en spark” i baken är smärtsamt men i regel överkomligt även för en politiker. Att få en ”bil i baken” som man själv styrt dit är allvarligare. Saab har haft General Motor som autopilot. Efter USA- bilmarknadens totala dikeskörning, vill man nu lämna över ratten till den svenska regeringen (Maud Olofsson) med de svenska skattebetalarnas pengar som bränsle och bärgningsbil. Maud Olofsson uttrycker nu sin indignation över att GM inte tar sitt ansvar. Vilket ansvar? Vet inte vår näringsminister att, sett ur företagsekonomisk synvinkel så tar ett privatbolag sitt ansvar genom att rensa bort olönsamma delar, oavsett det rör personal eller produktion. Samtidigt försöker man att få så låga kostnader som möjligt för avvecklingen. ...

I början av månaden (2009-02-02)skrev Avanzas Cales Hemberg om insiderförsäljningar vars likvid delvis förs över till kapitalförsäkring utan någon anmälningsplikt till finansinspektionen . Frågan har länge stötts och blötts bland oss småsparare, eftersom risken är att vi tolkar informationen fel . I de fall insiderpersonen(eller insynspersonen) säljer hela eller delar av sitt aktieinnehav är den transaktionen anmälningspliktig, men inte transaktionen om överföring till kapitalförsäkring. Problemet här är ju också att innan du kan föra över beloppet för de sålda aktierna till kapitalförsäkring skall de beskattas ( 30% kapitalvinstskatt). Aktierna måste sedan köpas in i kapitalförsäkringens anonymitet och bara insättaren vet beloppet. Du kan ju också, som insider, utan aktieförsäljning stoppa in helt nya pengar genom kapitalförsäkringen i det bolag du räknas som insider i. I det fallet sker ingen registrering alls. ...

I måndags upprepade Mona Sahlin kritiken mot regeringens planer på att bygga ut elledningarna till Europa. Så länge den europeiska elmarknaden inte fungerar lika bra som den nordiska, bör det inte ske enligt Sahlin. Eftersom priserna är mycket högre på kontinenten, skulle det bara innebära att de svenska kraftbolagen säljer elen där de får mer betalt. Detta skulle driva upp elpriserna i Sverige och drabba elintensiv industri och svenska jobb, anser Mona Sahlin. ...

Fortum ”Fortums resultat för 2007 var bra. Koncernens finansiella ställning är stark”. Så står det att läsa i Fortums årsredovisning för år 2007. I bokslutskommunike´ 2008 (2009-02-05) är rubriken : ”Ett bra år”. Det är säkert inte många börsföretag som kan komma med sådana glada utrop - om de inte finns i en bransch där ständiga elchocker i form av prishöjningar är möjliga utan att kunden dör. Fortum etablerades 1998 och köpte i snabb takt upp krafttillgångar i Finland, Sverige och Norge. Stora Ensos vatten och kärnkraftstillgångar i Sverige och Finland köptes upp 2000-2001. Åren därefter försvann det svenska elbolaget Birka (där Stockholms stad ägde 50 %), flera norska (Hafslund,Norge 34%) och svenska energiproducenter följde med in i en uppköpstrombon, som bara kunde stoppas av konkurrensmyndigheterna. Det var populärt att sälja ut tillgångar i form av vattenkraft och skog under denna period för att få snabba vinster. Man skulle koncentrera sig på kärnverksamheten. Insatsvarorna skulle man lika gärna kunna köpa på marknaden till bra priser. Många säljare ångrar sig säkert idag när sanningen kommit ikapp verkligheten. När man vill låna pengar i orostider är också fasta tillgångar ovärderliga. Av statligt ägda elkraftbolag i Norden (Vattenfall, Statkraft och Fortum 50,86 %) har det privata ägandet inte ökat. Det gäller även för övriga Europa där statligt ägande av energibolagen är dominerande. Beredskaps –och andra strategiska skäl ligger givetvis bakom detta. Världens största energibolag E.ON där före detta Sydkraft ingår är dock helt privatägt och noteras liksom Fortum på börsen. Ett stort antal personal- och pensionsfonder äger aktier i Fortum, vilket ger en antydning om låg risk i företaget. Fortum har tre ben att stå på men med närliggande verksamheter: Kraftproduktion 75%, Värmeproduktion 8% och Distribution 7 %. Kraftproduktion sker huvudsakligen i Sverige och Finland i lika omfattning..Vattenkraft 2008 utgjorde 44% (39), kärnkraft 46% (49) och värmekraft 10% (12). Resultat 2008 (i miljoner euro). 2007 års siffror inom parentes. Omsättning 5336 (4479). Rörelseresultat 1963 (1847) Andra nyckeltal: skuldtäckningsgrad 73 % (52), soliditet 41 % (49), avkastning på sysselsatt kapital 18,7% (19,1). Utdelningsförslag: 1 euro per aktie – direktavkastning 6,45 %. Idag står aktien i 15,48 euro. De klart synliga förändringarna mellan jämförelseåren är ökningen av vattenkraftsdelen och minskningen av kärnkraftsdelen samt ökningen av skuldsättningsgrad och minskningen av soliditeten. Förändringarna har flera orsaker. Vattenkraftsökningen har främst att göra med underhåll och höjning av kapaciteten i Avesta kraftverk och kärnkraftsminskningen berodde på driftstopp i de båda kärnkraftverken Oskarshamn och Forsmark (sprickor i styrstavar). Fortum är delägare i båda verken med 45,5% respektive 22,2%. ...

K****ärnkraft Kärnkraft är en typ av kondenskraft. Det är samma grundprincip för produktion i ett kärnkraftverk som i andra värmekraftverk eldade med kol, olja biobränsle osv. Vatten hettas upp till ånga som får driva en turbin. En generator sitter på turbinaxeln. Den omvandlar rörelseenergin till elektricitet. I ett kärnkraftverk finns en eller flera reaktorer. Kärnbränslet utgörs av anrikat uran. I reaktorn startas en självgående kedjereaktion av atomklyvningar och den starka värmeutvecklingen får vattnet att koka. Vill man stänga av processen sker det normalt genom s.k. styrstavar. De har också till uppgift att automatiskt stoppa kärnklyvningen om en incident inträffar. Både i Forsmark och Oskarshamn har man för tillfället tvingats avbryta produktionen i några av de 7 reaktorerna för att byta ut styrstavar med allvarliga sprickbildningar. Ringhals har haft problem med ett av kylsystemen. Forsmark, Oskarshamn och Ringhals är alla kärnkraftverk som finns i Sverige, sedan den sista reaktorn i Barsebäck stängdes år 2005 av politiska skäl. Kärnkraftsel produceras idag i drygt 440 reaktorer i ett 30-tal länder i världen. I Sverige svarar kärnkraften för ungefär hälften av vår elförsörjning – räknat för hela världen är siffran ungefär 17 procent. I flera länder är nya kärnkraftverk under uppförande eller på planeringsstadiet bla i Kina, Frankrike och Finland. Kina har idag 11 reaktorer (9 GW). Till 2020 räknar man med att ha 8 gånger högre effekt eller 70 GW. Kina baserar idag sin elproduktion till 80 procent med kol. Tysklands sista kärnkraftsreaktor skall stängas 2020 enligt kraftindustrins överenskommelse med regeringen. Förvaring av radioaktivt avfall i en saltgruva ledde till läckage på de tunnor där avfallet förvarades. Utredningen kring missödet är ännu inte klar. Vattenfalls två kärkraftverk i Krummel och Brunsbuttel är för närvarade avstängda (kontroll av expanderbultar och sprickbildning). Det är därför troligt att det tar lång tid innan förtroendet för kärnkraftsproduktion återkommer i Tyskland. Kärnkraftens fördelar anges ofta vara: 1. Låga rörliga kostnader (kärnbränsle) 2. Praktiskt taget nollutsläpp av växthusgaser 3. Förhållandevis små avfallsmängder Kärnkraftens nackdelar: 1. Långa isoleringstider för avfallsbränsle och rivningsdelar 2. Risker vid jordbävning och mänskliga misstag 3. Risk vid terrorangrepp och krig (långdistansrobotar) 4. Radioaktivt avfall sprids och får allvarlig effekt långt från en haveriplats (Tjernobyl) Risksidans faktorer måste ställas mot klimathotet och den uppenbara risken att förnyelsebara energimöjligheter som vindkraft inte hinner tas fram förrän en avveckling skall påbörjas. Kärnkraftsmotståndarna låtsas inte heller om att vindkraft fordrar någon form av reglerkraft. Vattenkraftsreservoarerna i Sverige klarar inte mer än en vindkraftsutbyggnad på 15TWh. Uran Grundämnet uran upptäcktes redan år 1789 av den tyske apotekaren Klaproth. Det är en av de vanligast förekommande metallerna. I slutet av 1800-talet upptäckte apotekaren Henri Becquerel att uran var radioaktivt. Sedan dess har den radioaktiva strålningen varit en viktig resurs inom sjukvården. Möjligheten till atomklyvning upptäcktes i slutet av l930-talet (Albert Einstein) och den tekniken används nu i kärnkraftverken. Uran bryts i gruvor eller dagbrott bland annat i Kanada, Australien, Namibia, Sydafrika, Ryssland, Kazakstan och Uzbekistan. Även i Sverige har uran brutits i Ranstad (Västergötland). Där bröts uranrika skifferarter på l960 – talet. Brytningen upphörde efter protester från ortsbefolkningen. Flera utländska bolag letar och borrar efter uran i Sverige idag, eftersom uranpriset stigit. Naturligt uran innehåller bara 0.7 procent uran-235, den isotop av tre, som används som kärnbränsle. För att få fram klyvbart uran till kärnkraftverken krävs anrikning till cirka 3 procent. Anrikning görs bl.a i Frankrike och Holland. Efter anrikning måste uranet omvandlas till urandioxid och slutligen pressas till små cylindrar (kutsar) i en bränslefabrik. Detta görs i Westinghouse i Västerås. Westinghouse är ett numera japanägt kärnteknikföretag som i stort sett är ensamma i världen om att kunna erbjuda teknik och kunskap för ”tredje generationens” kärnkraftverk. Det är alltså lång väg från uranbrytning till färdigt kärnbränsle. Sverige importerar cirka 1.500 ton natururan per år från främst Australien, Namibia och Ryssland. Radioaktivt avfall Det använda bränslet i reaktorerna blir mycket starkt radioaktivt efter användningen Det måste omgående skärmas av och kylas. Det använda bränslet mellanlagras idag i CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle) i Oskarshamn i väntan på slutförvaring. Även rivningsavfall, ”kärnskrot” i form av reaktordelar etc., som uppkommer när kärnkraftverken repareras eller så småningom rivs, är mycket radioaktivt och måste hanteras och förvaras på samma sätt som det använda kärnbränslet I Sverige är det Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som skall ta hand om och ansvara för det svenska kärnavfallet. Bolaget ägs av kärnkraftföretagen. Det finns ett politiskt beslut om att det svenska radioaktiva avfallet skall slutförvaras i bergrunden efter vissa angivna kriterier. Platsen är ännu inte beslutad men efter provborrningar väntas platsen bli bestämd år 2010. Reservutgången på glänt Enligt uppgifter idag 2009-02-05 har regeringsalliansen inbördes kommit överens om att öppna upp för ny kärnkraft. De gamla kärnkraftverken skall få ersättas när de tjänat ut. Samtidigt höjer man målen för den förnyelsebara energin. Man överlåter som väntat åt industrin att tillsammans med elenergibolagen skapa driftsenheter inom kärnkraftsområdet på marknadsmässiga villkor. Såvitt jag kan bedöma måste i varje fall socialdemokraterna som en av de tre oppositionspartierna ansluta sig till uppgörelsen för att den skall bli trovärdig. För att nå upp till de nya målen för förnyelsebar energi måste också både administrationsförbättringar (tillstånd) och nya morötter tillkomma för att nå de mycket högt ställda förväntningarna. ...

Utbyggnadskostnader Det är i särklass billigast att producera el med vattenkraft i Sverige, när det gäller att bygga nya anläggningar. Därefter kommer vindkraft och kärnkraft som båda i stort sett har samma kostnadsläge. Det är en slutsats i Elforsks studie ”El från nya anläggningar”. Vattenkraften är billigast att bygga. Det gäller oavsett vilken kalkylränta som väljs. På andra och tredje plats kommer kärnkraft respektive vindkraft, vid byggande med en kalkylränta på tolv procent. Om sex procent kalkylränta används blir vindkraften billigare än kärnkraften. Det står att läsa i Elforsks rapport ”El från nya anläggningar” som är en uppdatering av en tidigare version från år 2003. ...

Kort om elektricitetens historia Långt före människan fanns elektricitet i mycket kraftiga urladdningar i form av blixtar som sedan skrämde alla våra förfäder också genom åskknallen. Även om vi idag vet att en blixt är en kortvarig mycket kraftig elektrisk urladdning från åskmoln till åskmoln eller mellan åskmoln och mark har vi all anledning att på allt sätt undvika att bli ”åskledare”. Våra förfäder som inte hade vår kunskap var helt säkra på att det var onda åskgudar som skickade blixt och dunder ner till jorden. Först år 1831 upptäckte en engelsk fysiker fenomenet ”elektricitet”. Ganska länge hade man använt vattenkraft för att driva skovelhjul. De drev i sin tur sågverk och kvarnar. Genom upptäckten av elström lärde man sig att utnyttja det rinnande vattnet för att skapa elektricitet, som man också lärde sig att förflytta genom elnät och använda flera mil bort. Göteborg var först med ett elverk som gjorde att man såg ”stadens ljus” även nattetid. Året var 1884. Idag är den industrialiserade världen mer beroende av elström än av olja både inom hemmen och inom industrin. När vi måste lämna oljan beroende på att oljan tar slut (peak oil) blir elberoendet ändå större. Över 2 miljarder människor på jorden har inte tillgång till elektricitet i dagsläget. ...

Motorstopp för regeringen i USA-racet I min blogg här på Redeye under rubriken ”Tre gånger Kina - en Volvo” konstaterade jag :”Det är ägaren Ford som är avtalspart och som förhandlar fram köpeskilling och avtalsvillkor .Den svenska regeringen har givetvis satt sig i en svår sits. För det första har man öppet talat om att den svenska staten inte är någon lämplig ägare. Att köpa och sälja hade inte varit fel”. ...

Rädda inte Volvo - rädda Sverige! Den 4 januari 2008 publicerades artikeln ”Låt bli att rädda Volvo och Saab” i Dagens Nyheter. Författarna är Henrik Jordahl och Martin Ådahl. Redan när man läser DN.s bakgrundsruta om författarna har man anledning att fundera. Martin Ådahl är chef för något som heter Fores (Forum för Reformer och Enterprenörskap). Fores säger själva: ”Initiativet till bildandet av Fores togs 2007 av Centerpartiet men Fores är strikt partipolitiskt obundet och bakom tankesmedjan står nu även en rad andra gröna och liberala organisationer och personer.” ...