Den här gången är konjunkturtåget fullastat med pengar – både verkliga fiktiva och historiska. Jag har alltså inte råd att drömma denna gång. Min senaste dröm finns på bloggen ”Konjunkturtåget tappar dubbelspåret i verklighet och dröm”. Efter alla nyårskrönikor med massor av bak- och framåtblickar avstår jag också att kommentera viktigare makroekonomiska händelser.
Statsskulder
Efter andra världskriget var stora delar av Västeuropa sönderbombat och ekonomiskt utslaget. USA kom då till hjälp med en gigantisk ekonomisk hjälp – Marshallplanen. Mellan åren 1948 och 1952 hade Västeuropa sin största och snabbaste tillväxt i alla tider. Industriproduktionen växte med 35 procent. Mikael Nilsson (filosofie doktor i historia) har i sin artikel ”Värre än världskrig?”gjort jämförelsen mellan Marshallhjälpen och den pågående finanskrisen. Han har kommit fram till att krisen hittills har konsumerat tolv Marshallplaner. Han avslutar artikeln: ”Dagens finanskris är således, med en grovt förenklad jämförelse, finansiellt sett tolv gånger värre än sex års världskrig. Ändå har inga bomber fallit, inga städer har lagts i ruiner. Finanskrisen är istället en immateriell kris, en marknadens förtroendekris. Det går inte att reparera förtroende som man reparerar raserad infrastruktur. Resultatet av ett krig kan alla se och inse allvaret i. Ett förlorat hem eller arbete i finanskrisens spår saknar denne omedelbart, men är ändå minst sagt verkligt. Är det inte dags att införa ett nytt system, där det fiktiva inte kan förstöra det verkliga?”.
...